Honungsbin och andra pollinerare i en föränderlig värld - föreläsning på Öland

Photo by Damien TUPINIER on Unsplash

Våra vänner på Öland arrangerar en mycket intressant föreläsning.

Honungsbin och andra pollinerare i en föränderlig värld.
Söndag den 17 oktober kl. 14,00 Rydbergsgården, Algutsrum

Biodlare och naturvårdare Bengt Nihlgård berättar:

Bin har en mycket lång evolutionshistoria tillsammans med blomväxter, varför många unika samband har utvecklats. I Sverige är bin och humlor plus blomflugor och fjärilar de viktigaste för pollinering i natur och odlingar. Som biodlare gynnar man främst honungsbina, och det kan ibland bli konkurrens med vilda bin, men i normalfallet stöttar de varandra!  

Idag ses en nergång av olika insektsarter i vanliga miljöer, vilket beror på flera olika faktorer, kanske främst ensidiga odlingar och miljögifter. En del vilda bin kan gynnas genom utsättning av bostäder av skiftande slag, men kanske främst genom landskapsåtgärder. Blomväxter i trädgården, eller i naturen i form av naturbetesmarker, ängar, hagmarker, skogsbryn, vägkanter behövs det mer av.

Vad kan vi göra för att gynna bin och humlor och för att stärka den biologiska mångfalden på Öland? Frågor som säkert engagerar biodlare från vår sida av sundet.

Alla välkomna!

Biavel för att överleva den arabiska hettan

Bild: A Creelman

Biodling är en stor utmaning i de förenade arabemiraten, i synnerhet när sommartemperaturer överstiger 40 grader. En artikel och TV-reportage från amerikanska CNN, Breeding bees fit for Dubai's heat, beskriver hur en del biodlare försöker avla fram värmetåligare bin och använder specialinsulerade kupor för att håklla ner temperaturen i den stekande sommarsolen. Hittills har man importerat tusentals bisamhällen för pollinering som sedan dör under sommaren. Målet är att ta fram bin som klarar den extrema hettan och skapa en mer hållbar biodling i landet. Artikeln har en bra kort film som visar hur det går till.

Biodlingskonferens i Kalmar

Biodlardistrikt södra Kalmar län, i samarbete med Biodlarna och Jordbriksverket, arrangerar en biodlingskonferens söndag den 10 oktober (09:15-16:30) på Calmar Stadshotell. Alla är välkomna men programmet riktar sig främst till biodlare som har ett par års erfarenhet. Konferensen finansieras av EU-medel, genom det Nationella programmet för Biodlingssektorn och är gratis för deltagarna, som själva betalar för förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika, till en kostnad av 300kr.

Föreläsningarna är ca 40 - 50 minuter långa, därefter finns det tid för frågor och diskussioner. Begränsat antal platser, boka därför direkt ditt deltagande!

Anmälan senast 1 oktober.

Anmälan till Lars56Jonsson@telia.com eller 070-5445 992. Betalningen för förtäringen på 300 kr, inbetalas till Bankgiro 537 1547 och är bindande.

Ingen återbetalning kommer att ske. Kom ihåg att ange avsändare när du betalar. Önskar du specialkost anges detta vid anmälan.

Program

09.15 Bihälsa och drottningavel, Ann Elgemark
10.00 Svensk biodling 100 år framåt i tiden. Var är vi idag. Björn Dahlbäck
12.00 Lunch
13.30 Allmänna reflektioner och diskussion. 
14.30 Fika
15.00 Livsmedelshygien, bihusesyn, kvalitetsfrågor. Ingmar Wahlström

Bin behöver även träd

Photo by Azimbek Assarov on Unsplash

Bin behöver mer än bara blommornas pollen och nektar, träden är minst lika viktiga, i synnerhet ek, enligt en artikel på Forskning.se, Bin behöver fler träd. Forskare från Lunds universitet har studerat vilka miljöer i jordbrukslandskapet som gynnar det röda murarbiet och upptäckt att binas fortplantning går bäst i närhet av träd. Pollen från framför allt ek var ett väldigt viktigt inslag i binas kost. Dessutom finns det gott om boplatser i trädbevuxna miljöer. Ekpollen var till och med den viktigaste näringskällan under våren. 

Forskarna tror att även andra biarter gynnas av pollen från träd. Enligt en av forskarna, Johanna Yourstone:

Det går att föreställa sig att fler arter bin gynnas av träd generellt, och inte bara av till exempel sälg som är en välkänd blomresurs tidigt på våren. Att ek inte producerar nektar och anses vara vindpollinerad gör den förmodligen förbisedd som bi-resurs, och överhuvudtaget så saknas det ordentlig information om vad de flesta vilda bin föredrar att äta.

En av slutsatserna från studien är vikten av en artrik miljö med både blommor och träd och att jordbrukslandskapet behöver biologisk mångfald för att pollinerande insekter ska trivas.

Referens
Yourstone, J., Karlsson, M., Klatt, B. K., Olsson, O. &. Smith, H. G. (2021) Effects of crop and non-crop resources and competition: High importance of trees and oilseed rape for solitary bee reproduction. Biological Conservation, Vol 261, ISSN 0006-3207.

Hur gick det för dina samhällen i vintras? Enkät om övervintring

Dags att fylla i Jordbruksverkets årliga undersökning om övervintring. Ju fler svar de får in, desto mer tillförlitlig blir sammanställningen (som redovisas senare i bland annat Bitidningen). Oavsett om alla dina samhällen överlevt vintern 2020-2021, vill de gärna att du ägnar några minuter åt att besvara undersökningen.

Genom att klicka här kommer du till frågeformuläret, som kan besvaras fram till den 8 juni.

Förra året deltog 1666, men hjälps vi åt kan vi i år säkert komma upp över 2000 deltagare.

Björn Gustavsson, Bihälsokonsulent
Bjorn.Gustavsson@jordbruksverket.se

Stora satsningar för att hjälpa pollineringsinsekter i Östergötland - nytt TV-reportage

"Bumblebee" (CC BY 2.0) by Matjaž Mirt

Pollineringsinsekter som vildbin och humlor hotas av storskaligt jordbruk, användning av pesticider och bristen på biologisk mångfald. Men nu satsar  myndigheter som Naturvårdsverket på att skydda dessa inseklter och skapa bättre miljöer för dem, enligt ett reportage av SVT Nyheter Öst, Vilda bin och humlor i Östergötland får rekordmycket stödpengar. 

I just Östergötland har man satsat 2 miljoner kronor både 2020 och 2021 på åtgärder som stora insektshotell, planering av växtkanter kring åkrar och sandhögar i skogen. Allt för att gynna våra vilda pollineringsinsekter men också honungsbiet så klart. I reportaget intervjuas naturvårdsbiologen Karl-Olof Bergman vid Linköpings universitet som arbetar med dessa frågor.

Mindre pesticider men dödligare effekt på bin - ny forskning

"Pesticides" (CC BY-ND 2.0) by Département des Yvelines

Bin drabbas hårdare av pesticider idag trots att användningen inom jordbruket har minskat. Enligt en artikel i brittiska The Guardian, Toxic impact of pesticides on bees has doubled, study shows, visar ny forskning att moderna pesticider är mindre giftiga för däggdjur och fåglar men är ännu giftigare för pollinerande insekter som bin. Mångden pesticider har alltså minskat men gifthalten för insekter är högre. 

“Compounds that are particularly toxic to vertebrates have been replaced by compounds with less vertebrate toxicity and that is indeed a success,” said Prof Ralf Schulz, of the University Koblenz and Landau in Germany, who led the research. “But at the same time, pesticides became more specific, and therefore, unfortunately, also more toxic to ‘non-target organisms’, like pollinators and aquatic invertebrates.”

Att bara titta på mängden pesticider som används inom jordbruk är därför missvisande och studien bekräftar att hotet från pesticidanvändning kvarstår och till och med ökar.

Läs den vetenskapliga artikeln: Applied pesticide toxicity shifts toward plants and invertebrates, even in GM crops.

Insektspollinering ger bättre skörd trots torka och bladlösangrepp

En ny studie av forskare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) visar vikten av insektspollinering i jordbruk även när växter drabbas av bladlösangrepp och torka, enligt ett pressmeddelande från SLU. Forskarna undersöker hur odling av åkerböna kommer att påverkas av klimatförändringar. Framtiden kommer att bjuda på längre perioder av torka i Sverige och det kan också leda till ökade angrepp av bladlös. Forskningen visar att torka och bladlösangrepp ledde till kraftigt försämrade skörder men om det fanns gott om pollinerande insekter som bin och humlor så kunde skördnivåerna hållas på en hög nivå.

Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.

Under sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Plasttaken som skulle förhindra att regn föll på försöksytornas åkerbönor glittrade i solljuset som en mystisk konstinstallation. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Foto: Chloë Raderschall

Referens
Water stress and insect herbivory interactively reduce crop yield while the insect pollination benefit is conserved. Chloé A. Raderschall, Giulia Vico, Ola Lundin, Astrid R. Taylor, Riccardo Bommarco. Glob Change Biol. 2020;00:1–13.

Amerikansk yngelröta - övervakningsområdet i Kalmar nu upphävt

För tre år sedan drabbades flera bisamhällen utanför Kalmar av amerikansk yngelröta. Sedan dess har man haft en övervakningszon på 10 km som säkerhetsåtgärd. Nu har Jordbruksverket upphävt övervakningsområdet.

De nya föreskrifterna innebär att vid ett utbrott av amerikansk yngelröta ska man ha en skyddszon 3 km och en övervakningszon 10 km runt platsen för utbrottet. Skyddszonen tas bort så snart man konstaterat att det inte finns något samhälle med kliniska symptom (påvisad yngelröta). Övervakningszonen är kvar några år, olika från falla till fall. Nu upphävs övervakningszonen kring Kalmar.

Flyttreglerna är att bin kan flyttas fritt utan besiktning i princip i hela landet. Det enda hindret är att de inte får flyttas ur ett övervakningsområde.

Läs mer:

• Regler för biodling – bitillsyn (Jordbruksverket)
• Kartor över över skydds- respektive övervakningsområden med avseende på amerikansk yngelröta (Jordbruksverket) 

SBR kritisk till nya föreskrifter om bisjukdomar

"Honey bees" (CC BY-NC-SA 2.0) by Nick:Wood

Sveriges Biodlares Riksförbund är kritiska till Jordbruksverkets beslut om nya föreskrifter till skydd mot Amerikansk yngelröta, Varroa och andra bisjukdomar.

- Skyddet mot spridning av sjukdomarna blir sämre, aveln mot bättre bin kommer att försvåra och risken för ökad dödlighet hos bisamhällena ökar, säger Monica Selling, ordförande för Sveriges Biodlares Riksförbund.

-Vi önskar också mer tidsenliga föreskrifter, men de förenklingar och förbättringar som Jordbruksverket beslutat om drunknar i otydligheter och direkta försämringar för våra medlemmar, säger Monica Selling.

Antalet biodlare i Sveriges alla län har glädjande ökat markant under de senaste åren. De regler som nu Jordbruksverket föreslår ökar dessvärre risken att de nya biodlarna köper bin med sjukdomar. Inte bara SBR var kritiska till den nya föreskriften när den var ute på remiss. Bland annat förordade flera länsstyrelser, som operativt hanterar sjukdomar hos honungsbin, andra lösningar.

- Vi hade hellre sett att man väntat till 2021 med ändringarna, då kommer ändå de nya
djurhälsodirektiven från EU att kräva omarbetningar. Nu får vi inrikta oss på att få till moderna bestämmelser i beredningen inför den ändringen, säger ordförande Monica Selling.

Läs mer i ett pressmeddelande från SBR på myNewsdesk: Binas hälsa är hotad.

LRF röstar emot plan för minskning av pesticider inom jordbruk

LRF:s riksförbundsstämma har avslagit Biodlarnas motion att LRF ska upprätta en plan för att långsiktigt minska användningen av pesticider, dvs gifter i växtodlingen. Dessa gifter påverkar den biologiska mångfalden och våra pollinatörer mycket negativt. LRFs styrelse föreslog avslag på motionen – vilket också blev stämmans beslut.

- Argumentationen från styrelsen innehåller direkta felaktigheter samt svepande rykten för att omöjliggöra en saklig debatt. ”Det är beklagligt att de ekonomiska intressena formulerar argumenten, och övertrumfar därmed ett långsiktigt hållbart miljötänkande.”, säger Lasse Hellander som deltog i debatten som Biodlarnas representant vid stämman.

Med ställningstagandet går man dessutom emot flera andra EU-länder, där man konkret arbetar för att minska giftanvändningen med särskild omtanke om insekterna inklusive bina.

- Vårt problem är att vissa sektorer inom de gröna näringarna kan och får förgifta andra djurhållares djur och de produkter som de producerar genom att använda giftiga preparat och motivera detta med ekonomiska argument och begrepp som konkurrenskraft, säger Lasse Hellander.

Källa: Pressmeddelande från SBR (Biodlarna): ”LRF:s beslut idag visar att de vill fortsätta använda gifter”

Pollinera Sverige

Under en workshop 1 december 2017 lades den första grunden till nätverket Pollinera Sverige som ska lyfta den livsviktiga pollineringsfrågan. Forskare och experter från Sveriges universitet och företrädare för miljöorganisationer, parker och trädgårdar, biodlare, koloniträdgårdsföreningar samt bönder och odlare var eniga om att dela och sprida kunskaper om hur vi kan gynna pollinatörerna.

Workshopen gav gott resultat och man enades om att bygga vidare på samarbetet internt mellan parterna och även att satsa på utåtriktade kampanjer mot allmänheten.

– Bara att dela sina pågående projekt tillför oerhört mycket. I den här gruppen ska vi samla alla resurser som finns från avancerad forskning till skolmaterial för barn och hjälpas åt att sprida det, säger biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, som tagit initiativet till nätverket tillsammans med kommunikatören Anna Lind Lewin.

– Efter att vi under fyra år arbetat med att lyfta den svenska binäringen i föreningen Svenska Bin har vi sett behovet av att informera om alla pollinatörer, även vilda bin som solitärbin och humlor. Dessa arter far ännu mer illa på platser där det odlas få grödor, i natur med minskad biologisk mångfald eller av pesticider än vad våra honungsbin gör, säger Anna Lind Lewin.
– Pollinatörerna behöver samma sak som vi – mat och boplatser.

Läs mer på pollinerasverige.se.

Källa: Pressmeddelande från Svenska Bin på myNewsdesk: Experter samlas bakom Pollinera Sverige.

Spår av pesticider i honung - ny internationell studie

"DSC_0962" (CC BY-NC 2.0) by rachaelbonoan

En ny studie visar att det finns spår av pesticider i honung från alla världsdelar, enligt en artikel av Karin Böjs i DN, I nästan all världens honung finns en droppe gift. Det handlar förstås om neonikotinoider och trots att EU har förbjudit användning av dessa pesticider inom jordbruk visar studien att hela 79% av all prov från Europa innehöll spår av neonikotinoider. Nivåerna var ännu högre i Asien (80%) och Nordamerika (86%). Halterna var för låga för att vara farliga för människor men tillräckligt höga för att vara ett hot mot bina.

I Europa har en del länder som Danmark kringgått förbudet och även om Sverige följer EUs förbud så finns det en del undantag. Neonikotinoiders negativ påverkan på bin och humlor är väldokumenterade.

- En brittisk och en fransk forskargrupp rapporterade i tidskriften Science om skadliga effekter. Den brittiska gruppen visade att humlor producerar 85 procent färre drottningar om de får i sig neonikotinoider. Den franska gruppen visade att många honungsbin förlorar sitt lokalsinne, flyger vilse och dör.

Studien får ganska mycket uppmärksamhet runt om i världen och bidrar till diskussionen om miljökonsekvenserna kring använding av pesticider inom jordbruk. Läs även en artikel om studien i amerikanska Science News, Much of the world’s honey now contains bee-harming pesticides.

Referens: E.A.D. Mitchell et al. A worldwide survey of neonicotinoids in honey. Science. Vol. 358, October 6, 2017, p. 109. doi:10.1126/science.aan3684.

Kiviks Musteri samarbetar med biodlare

"Kivik" (CC BY-SA 2.0) by Infomastern

Varje år sätts nästan 5 miljoner bin i arbete på Kiviks Musteri. De levererar en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar fruktodlingarna nedanför naturreservatet Stenshuvud på Österlen och på Solnäs Gård utanför Lund.

- Ju fler gånger en pollinatör besöker en blomma desto bättre utvecklas äpplet, berättar Jan Jensen, odlingsansvarig på Kiviks Musteri.

Det är biodlarna Martin Svensson och Johan Falk som flyttar ut sina bisamhällen till fruktodlingarna.

- Jag sitter på helspänn och väntar på blomningen, det gäller att pricka in helt rätt tidpunkt, berättar Martin. Jan Jensen berättar hur han tillsammans med biodlarna planerar för att bina ska landa på rätt plats.
- Honungsbin gillar inte när det blåser och inte när det är skuggigt, så vi planterar lähäckar och väljer soliga platser där de kan fokusera på att samla nektar från fruktträden.

Under Äppelmarknaden 23–24 september kommer Svenska Bin i samarbete med lokala biodlare att vara på plats både på Kiviks Musteri och i Äppelmarknadens Kunskapstält nere i Kiviks hamn.

- På musteriet kommer vi att bjuda på en Honungsbar där besökarna kan prova på olika honungssorter och berätta om bin och biodling. Man kan också passa på att köpa honung med tydligt ursprung från trakten. Vi vill lyfta de lokala biodlarna och deras viktiga insatser för pollineringen, säger Anna Lind Lewin som arbetar för föreningen Svenska Bin.

Läs mer om satsningen i ett pressmeddelande från Kiviks Musteri, Utan bin inga äpplen – Kiviks Musteri satsar på pollinatörerna.

Fällor mot kupskalbagge i forskningsprojekt

By James D. Ellis - This image is Image Number 5025046 at Invasive.org, a source for images of invasive and exotic species operated by The Bugwood Network at the University of Georgia and the USDA APHIS Plant Protection and Quarantine program., CC BY 3.0, Link 

Lilla kupskalbaggen är ett allvarligt hot mot biodling och nu startar ett projekt mellan Jordbruksverket och biodlare i sydvästra Skåne för att kunna upptäcka skalbaggen i tid, enligt ett radioreportage av P4 Malmöhus, Honungsfällor ska skydda mot skalbaggehot.

I Europa har skalbaggen bara hittats i södra Italien men den kan komma in i landet via ett fatyg och därför startar ett projekt där biodlare i närheten av främst Trelleborg  sätter upp fällor för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella skalbaggor. Fällorna ska vittjas varje månad och man hoppas förstås att aldrig hitta något, men god beredskap är ju alltid bra. I USA har lilla kupskalbaggen redan orsakat stora förluster bland biodlare.

Läs mer om lilla kupskalbaggen i en broschyr av Jordbruksverket. Lyssna på radioreportaget här.

Informationsdag om biologisk mångfald och naturliga pollinatörer

Det finns stora möjligheter att skapa bra villkor för nyttoinsekter i de ekologiska fokusarealerna (EFA) som i sin tur angriper skadeinsekter och minskar behovet av kemisk bekämpning. Trädor och obrukade fältkanter kan i förlängningen bidra till både bättre pollinering och högre skördar.

Länsstyrelsen Kalmar län ordnar ett möte 8 juni för lantbrukare och biodlare om hur vi kan gynna pollineringsinsekter i slättlandskap och skapa skyddszoner och ekologiska fokusarealer (EFA). Gästtalare på mötet är Petter Halldén (naturvårdsrådgivare HS Konsult), Nina Nilsson (Greppa Näringen, Länsstyrelsen) och Dennis Ljungström (Lantbruksenheten, Länsstyrelsen). Mötet äger rum på Karlsborgs gård utanför Ljungbyholm 13.00 - 16.00. Länsstyrelsen bjuder på fika.

Anmälan senast 2 juni till nina.h.nilsson@lansstyrelsen.se eller 010-223 8335.