Nybörjarna fick se hur en bisvärm tas omhand

Vår nybörjarkurs är väldigt inriktad på prakitiken i bigården men idag fick de uppleva en bisvärm mitt under lektionstiden. Ett bisamhälle i bigården svärmade då kursen pågick. Det var ett spännande inslag och givetvis lärorikt. Bisvärmen fångades och släpptes in i bistocken som inte hade några bin längre. De har blivit färre under våren och nu var det inga kvar. Så bisvärmen kom som på beställning.

Annars handlar en stor del av nybörjarkursen om hur man odlar bidrottningar. Med odla menar man att under kontrollerade former låta bina "dra upp" drottningar från larver från de bästa samhällena. Drottningarna används som " bruksdrottningar" men man kan också ägna sig åt avel för att få fram bättre bin. Vi gjorde det förstnämnda.

Vi hade sedan ordinariebimöte efteråt med de vanliga aktiviteter och diskussioner men dagens höjdpunkt var så klart svärmen.

Bistocken på Skälby fick nya gäster - men bara en dag

 

De närmsta tre veckorna kommer många bisvärmar att flyga iväg och leta efter nya bostäder. Margaretha träffade på en i en koloniträdgård i Tegelviken. Svärmfångaren Conny var tillgänglig men utan svärmlåda. De tog den i en sopsäck och skyndade sig till bigården innan den kvävdes.

- Luften tog slut i säcken, den sögs ihop. Men jag kunde inte göra lufthål för då hade bina kommit ut, sa Conny.

De överlevde trots allt men hade ingen drottning. Erik bistod med en av de vi har övervintrat och nu hade vi bin i bistocken. Men glädjen varade inte länge för att fäljande dag så stack bina igen. Stocken passade tydligen inte dem och den bästa förklaringen är att möss har varit inne i stocken under vintern och bin reagerade mot den tydliga doften.

Fortsättning

Conny var på Skälby när bina lämnade bistocken och svärmade iväg. Han lyckades inte se vart de tog vägen. Han upptäckte däremot en liten klump med bin på marken framför bistocken. I den fanns drottningen. Han tog en yngelram och mellanväggar, satte dessa i en låda och släppte in drottningen. Bina, som inte hade drottningen med sig, kom tillbaka och flög in i lådan. Den står nu på bibänken med botten och tak. Ett nytt samhälle trots allt!

Text och bilder: E Olsson

Information till alla svärmfångare

Photo by Edgar Chaparro on Unsplash

Biodlarna har infört nya rutiner i år för svärmfångarna. Först och främst behöver man godkänna de nya villkoren som beslutats av förbundsstyrelsen. Formuläret hittar du på följande länk - https://forms.office.com/r/VN3RCmi8kX

OBS! Måste fyllas i senast 31 mars. Befintliga svärmfångare som inte fyller i formuläret kommer plockas bort.

Som medlem i Biodlarna kan du anmäla dig som svärmfångare till tjänsten Svärmtelefonen. Att anmäla sig som svärmfångare innebär att du blir en kontaktperson för allmänheten i de postnummerområden som du önskar tillhöra. Vill du veta mer om hur det fungerar, läs då vår FAQ för svärmfångare som du hittar i menyn.

En extrem svärmsäsong

"Swarm" (CC BY-NC 2.0) by Microecos

Nu är vi mitt i svärmsäsongen och det verkar som att svärmlusten är extra stark i år enligt ett radioreportage av Sveriges Radio P4 Kristianstad. I reportaget intervjuas Jan Bjernler, biodlare från Skepparslöv utanför Kristianstad och även om han är en rutinerad svärmfångare så har han aldrig sett så många svärmar.

Det är extremt mycket. Jag har aldrig sett eller hört något liknande.

Om du hittar en svärm kan du nu bara ringa 0766 86 07 01 så kopplas du till en biodlare när dig som kan ta hand om svärmen.

Lysnna på reportaget genom att klicka på spelaren nedan.

Vilda honungsbin svärmar i Halmstad

En sällsynt svärm av vilda honungsbin har upptäckts mitt i Halmstad enligt ett radioreportage från P4 Halland (lyssna i nedanstående ruta). Enligt bikännaren Hannes Bonhof handlar det om vilda honungsbin och inte rymlingar från en bigård. Vilda honungsbin var ganska vanliga förr i tiden men har i stort sett försvunnit från den svenska naturen så upptäckten väcker uppmärksamhet. Svärmen sitter alldeles intill en skola men, som vi biodlare vet så väl, är en svärm sällan aggressiv och letar bara efter ett nytt hem.

Hur svärmar klarar sig i oväder

När en svärm lämnar kupan och letar efter ett nytt hem så samlas de gärna på en trädgren. Bina hänger på varandra och bildar en kon som håller även om det blåser. Nu har forskare vid Harvard universitet i USA undersökt hur svärmar beter sig när de utsätts för stormvindar och regn. En artikel i tidskriften New Scientist, Honeybee swarms act like superorganisms to stay together in high winds, beskriver hur bina reagerar på vind och regn genom att dra in sig mot grenen och konen blir mer tillplattad desto starkare vinden blåser. Forskarna har studerat en svärm som utsattes i laboratoriet för olika vindstyrkor. När bina känner av vinden så måste de hålla i varandra ännu hårdare. De kryper närmare grenen för att skydda sig men samtidigt ökar belastningen på varje individ. Det verkar som att bina tar på sig en ökad belastning för att rädda svärmen.

Titta på den här korta filmen om forskningen.


Referens
Collective mechanical adaptation of honeybee swarms. O. Peleg, J. M. Peters, M. K. Salcedo & L. Mahadevan,  Nature Physics (2018)

Risk för tidig svärmning

Rekordvärmen i maj har lett till en tidig blomning och det betyder en stor risk för svärmning, enligt ett radioreportage från P4 Kalmar, Risk för tidiga bisvärmar. Reportaget ger råd till den som hittar en svärm i sin trädgård. Ser du en svärm i Kalmartrakten kan du ta kontakt med någon av våra svärmexperter, se kontaktinformationen i den högre spalten under rubriken Svärmfångst.

Svärmfångst på Skälby

Erik och svärmen

Vid dagens sturdiecirkelmöte (20 maj) upptäcktes en svärm som hade samlats i ett träd strax intill vår bipaviljong på Skälby. Då var det dags för gruppen att få en spännande lektion i konsten att fånga en bisvärm med Erik och Muhamed som lärare. Först fick de in svärmen i en plasthink. Sedan gjorde de i ordning en låda med utbyggda ramar och mellanväggar som skulle förhoppningsvis tilltala drottningen och sin svärm. Svärmen uppmuntrades krypa ner i lådan och till sist lades en filt över lådan så att bina kunde flytta in i lugn och ro.

Själva bimötet blev välbesökt och medlemmarna fick pyssla med diverse aktiviteter i bigården: kontroll av samhällen, drönarramskontroll, nya vaxmellanväggar mm.

Bilder: Zsuzsanna Popucza, Alastair Creelman

Svärmen lugnare ner sig

FlowHivedrottning märkt

För några veckor sedan tog vi en svärm och gav dem vår nya FlowHive-kupa som nytt hem. Vid söndagens möte på Skälby var det dags att hitta och märka drottningen. Samhället är fortfarande ganska litet (se bilden) men yngel finns och vi får se hur utvecklingen går under resten av sommaren. Det blir inte mycket honung i år men förhoppningsvis får vi ett starkt samhälle till nästa säsong.
Nu har vi ju också koll på den nya gulmarkerade drottningen!

Drittningen gulmarkeras

Under utveckling

Modern biodling gynnar varroa - ny amerikansk forskning

"k9544-1" (CC BY 2.0) by USDAgov

Modern biodling gynnar spridningen av varroakvalstret, kanske den främsta faktorn bakom den omfattande bidöden, i synnerhet i USA. Det framgår av en artikel i tidningen Science Daily, How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices. Vilda bisamhällen ligger långt ifrån varandra och kvalstren får sällan möjlighet att lyfta från samhälle till samhälle. Svärmning är ett sätt för bina att reglera mängden kvalster i samhället. Men när vi biodlare hindrar svärmning och lägger våra kupor i stora bigårdar, så blir det lätt för varroakvalstren att sprida sig från samhälle till samhälle.

Varroakvalstrets självbevarelsedrift betyder att de inte tar död på ett vilt bisamhälle eftersom då kommer kvalstren också att dö (svårt att hitta nya hem). Men i en bigård kan de enkelt flytta till nästa kupa och fortsätta. Detta leder till stora förluster för biodlaren. Nya bekämpningsmetoder behövs och vi bör revidera vår syn på varroakvalstret enligt Gloria DeGrandi-Hoffman, forskningsledare vid U.S. Department of Agriculture-Agricultural Research Service, Carl Hayden Bee Research Center, Tucson, Arizona.

- Colony losses in the U.S. are at unsustainable levels for commercial beekeepers. These beekeepers supply colonies for the pollination of crops that represent one-third of U.S. agriculture and are essential components of heart healthy and cancer-prevention diets ... This research provides evidence that the tried and true ways of controlling Varroa are no longer feasible, and that new methods that are designed for control of a migratory pest are required.

Referens
Entomological Society of America. "How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices: Closer colonies and less swarming allow mite populations to grow and spread." ScienceDaily. www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170509141907.htm (accessed June 23, 2017).

FlowHive har fått en svärm

Bild: C Thuresson

Svärmen

Nu har vår FlowHive fått hyresgäster i form av en svärm som fångades in av Catharina Thuresson. Vi hoppas nu att svärmen trivs med sin nya bostad och blir ett starkt samhälle.

Distriktsmöte om FlowHive
Söndag den 30 juli, kl 13.30, bjuder vi in intresserade distriktsvänner till Skälby för att höra mer om våra experiment med FlowHive och förhoppningsvis kan vi tappa upp lite honung som uppvisning. Biodlare från hela distriktet är varmt välkomna!

En annons om detta läggs snart ut på distriktets hemsida.

Biodling ökar i amerikanska fängelser

Flera amerikanska fängelser erbjuder biodling som en aktivitet för de intagna och intresset växer. En artikel i nättidningen Take Part, Beekeeping Gives Prisoners a Sweeter Future, berättar om hur fängelser i Texas, Florida, Oregon, Washington, och Maryland redan erbjuder utbildningar för sina intagna med mycket positiva resultat.

Bland annat intervjuas Walter Schumacher som står bakom en organisation som heter Central Texas Bee Rescue. De plockar in svärmar och vilda bisamhällen som folk rapporterar och tar hem de till egen bigård. Många vilda samhällen dödas av rädda grannar så Walter och sina kollegor bestämde sig att försöka rädda så många vildbin som möjligt. De leder längre utbildningar i biodling i lokala fängelse och när deltagarna kommer ut kan de få ett jobb med Walter. Där kan de kan tjäna $25 - $50 per timme och får även bo tillf'älligt vid bigården så länge de sköter sig och jobbar hårt. Programmet har varit så framgångsrik att kriminalvårdsanstalter i 20 andra områden i Texas har anslutit sig till verksamheten.

En av de anställda kör över 10 mil om dagen för att arbeta med bina och Walter avslutar intervjun så här:

“He could make $50,000 a weekend cooking dope, but instead he makes a trek to work with those bees,” Schumacher said. “People that really needed help found honeybees. And the honeybees said, ‘Come on in.’ ”

Här kommer en film som berättar om Central Texas Bee Rescues verksamhet.

Watch video!

Svärmfångst på Skälby

Årets första svärm på Skälby dök upp idag. Henrik Haglund och jag rykte ut och blev glada när vi såg att bina hade samlat sig snällt lagom högt i ett träd. Det var bara att hämta ett par lådor, en tom att fånga dem med och en med utbyggda ramar, och såga av grenen. Det gjorde vi och bina verkade acceptera det nya hemmet som placerades in i paviljongen. Trots att vi kontrollerade de flesta misstänkta samhällen i bigården blev vi inte kloka på varifrån svärmen kom.

För många stadsbin?

  by jenniferjoan

Trenden med biodling i storstadsmiljö har spridit sig över hela världen men nu börjar man inse att det inte är bara en positiv utveckling. I Storbritannien har stadsbin blivit för många, i synnerhet i London och British Beekeepers Association (BBKA) har just släppt ett pressmeddelande som varnar för överetablering. Biodling i landet har fått en stark uppsving på sistone med en fördubbling i antalet medlemmar i BBKA sedan 2008 och många nya medlemmar bor i storstadsområden. Det finns en oro att gränsen för stadsbin har nåtts i vissa områden och att många samhällen blir svaga på grund av matbrist.

BBKA menar att stadsbiodlare behöver mer utbildning om hur man motverkar svärmning och spridning av sjukdomar. Även om utvecklingen av biodling i städer är i princip bra kan det vara bra att behålla nuvarande nivå ett tag och uppmuntra flera att plantera flera bivänliga växter och grönområden för att skapa bra förutsättningar för framtiden.

Läs även en kort artikel om detta av SR Vetenskapsradio: För tät biodling i städerna inte bra för bina.

Bisvärm försenar flyget

En bisvärm landade på ett flygplan som skulle flyga från Pittsburgh till New York häromdagen, enligt den amerikanska webbtidningen Newsday. Planet blev försenat förstås och flygplatsledningen letade efter en lokal biodlare som kunde komma och ta svärmen. Till slut kom biodlaren Stephen Repasky och samlade in svärmen och planet kunde lyfta mot New York.

Titta på detta reportage av KDKA-TV Pittsburgh.

Universitetsbin på webb-TV

Brittiska Nottingham Trent University har nyligen installerat en bikupa på ett hustak på campus som en del av ett projekt kring biodiversitet. Hustaket är redan "levande" eftersom det är täkt av växter och bikupan kommer som en naturlig komplement. Universitetet har redan flera bisamhällen i andra delar av staden men denna kupa finns mitt i stan. Blanda annat pågår forskning kring hur man kan förutse svärmning genom att studera binas ljudnivå.

Grant Anderson (Environmental Manager, Nottingham Trent University) säger:
- We’re delighted to have the bees on the City site and are really keen to play a role in helping to re-establish the honey bee population and improve urban biodiversity. A number of our environment and estates staff have attended beekeeping courses to better understand how to manage the bees.

En intressant detalj är att de har installerat webbkameror inne i kupan och utanför flustret och nu kan du följa binas utveckling via din dator eller mobil.

Läs mer på universitetets webbplats: Creating a buzz on campus: University welcomes colony of 10,000 honey bees.

På gång i naturen

Nu tar nästa draggeneration över. Hallon och brakved har slagit ut för att ersätta den maskros- och rapshonung vi just snott ifrån våra vänner. Vitklöverdraget är också igång och då behöver vi inte befara någon kandering i ramarna längre. Men se till att ha lådor påsatta för annars blir det svärmning i stället.

Text och bildspel: Jim Sundström

Stadsbin svärmar i New York

  by  pbump

Jag har skrivit många gånger här om olika projekt med biodling mitt i världens storstäder. Många fina hotell och restausanger i New York, Paris, London, Berlin m fl har satsat på bikupor på taket och exklusiv honung till gästerna. Men, som vi biodlare vet så väl, om man har bin så kommer de att svärma. Inte så allvarligt om man har kuporna på landet men betydligt svårare med svärmar mitt i storstaden.

I New York finns det nu många bisamhällen på Manhattan och de svärmar ganska ofta just nu och det leder till stor bekymmer för alla som jobbar där och i synnerhet för polisen som får ta hand om svärmarna på något sätt. En artikel på NBC New York skriver att nu under våren har New York-polisen tagit hand om ett 30-tal svärmar. Många tycker att trenden med stadsbin har gått för långt eftersom svärmarna ökar år för år.

Läs artikeln Beekeeping Trend Brings Swarm Emergencies to NYC.(NBC New York, 4 juni 2012)

Biodling i Sydafrika

Våra kollegor Olle Ideström och Anders Wizping har varit på studiebesök i Sydafrika. Studiebesöket arrangerades av Biodlingsföretagarna och bestod av 26 deltagare från hela landet. De tillbringade cirka 2 veckor i Sydafrika och besökte området kring Kapstaden, Mossel Bay, Johannesburg och Pretoria. De besökte mest storbiodlare som hade oftast 1000 - 3000 samhällen.

Många aspekter av biodling kände de igen förstås men det fanns flera väsentliga skillnader. Även de största biodlarna hade väldigt gammal utrustning, t o m handvevade slungor och äldre maskiner. Intressant nog bedrev de ofta biodling för pollinering och några biodlare hade nästan ingen honungsproduktion alls. Man tjänar bra med pollineringsverksamhet, mest på stora fruktodlingar och man kan få 450 - 650 Rand (nästan samma belopp i kronor) per samhälle för pollinering. Honungsprisen var ungefär som i Sverige, 32 Rand per kilo till tappstation. Den afrikanska bin (Apis mellifera scutellata) och Kapbin (Apis mellifera kapensis) är de vanligaste bisorterna. Biodlarna har lite bekymmer med Kapbin för att de går in i andra samhällen, slår ut drottningen och tar över hennes roll.

Bina var väldigt arga och svärmlystna där nere och biodlarna verkade helt vana vid detta. En del uppskattade till och med aggressiviteten. Hanteringen var väldigt enkel och de tog inga särskilda åtgärdar mot svärmning. De hade däremot en hel del bekymmer med stölder och vandalisering och stängsel kring bigårdar var tyvärr ett vanligt syn. Honungen var mest flytande, pastöriserad och filtrerad och det fanns många typer sorthonung.

Honungsgrävlingen är ett problem för många biodlare och man sätter kuporna högre upp på ställningar för att bina ska vara i fred, ibland i grupper på 4 kupor. Amerikansk yngelröta har nyligen kommit in i landet men de hade inga stora problem med varroa, kanske mest på grund av kortare utvecklingstid på yngel och mycket svärmning.

Ett längre och mer omfattande resereportage om studieresan kommer i nästa nummer av Biodlarföretagarnas tidning Gadden.

Bilder: Olle Ideström

Vart tog svärmen vägen?

Toby Hillmalm hittade detta samhälle vid ett träd i skogen. Ett intressant bygge. Någon som känner igen sina bin?

Bild: T. Hillmalm