Visar inlägg med etikett artikel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett artikel. Visa alla inlägg

söndag 11 augusti 2024

Dags för varroabehandling snart


På dagens bimöte delades myrsyra ut till de som ville ha, för behandling mot varroa. Det är viktigt att bina som kläcks i augusti och september är väl rustade inför vintern, med en "fettkropp", så att de kan mata de första larverna i februari. Varroakvalster är negativa för att de skadar ynglet men även för att de livnär sig på bina under vintern. Myrsyra dödar främst kvalster som sitter på bina. Man ska inte räkna med att de som finns i täckt yngel dör. Det finns många faktorer som påverkar resultatet av behandlingen. Eftersom myrsyran är effektiv mot kvalster på bina kan det vara bra att upprepa behandlingen efter 12 dagar, då det täckta ynglet kläckts och kvalstren är oskyddade.

Det är även snart dags att ge bina vinterfodret, som antingen är bifor eller strösocker löst i vatten.



tisdag 28 mars 2023

Ljusförorening påverkar blommor och bin

Photo by Garth Manthe on Unsplash

Våra upplysta städer med artificiella ljuskällor stör dygnsrytmen hos både växter och pollinerande insekter enligt en artikel i Dagens PSSå skadas bin – av dina strålkastare. Brittiska forskare har undersökt hur malar påverkas av artificiella ljuskällor på natten och upptäckte att malarnas pollineringsinsatser minskade kraftigt. Malarna lockades mer av strålkastare än växter och pollineringen drabbades avsevärt.

Insekterna och växterna blir helt enkelt förvirrade av det artificiella ljuset och deras dagsrytm rubbas, när de inte vet om det är dag eller natt. På så vis uppstår en stress som kan påverka fotosyntesen.
Eftersom växter störs av all belysning på nätterna påverkas även insekter som bin. Växterna producerar mindre pollen, deras växtrytmen störs och bina har mindre att hämta. Dessutom störs i princip alla, inklusive oss människor, av en störd dagsrytm, ungefär som vi störs av jetlag efter långa flygresor.

En artikel från brittiska BBC, How light pollution disrupts plants' senses, beskriver forskningen i mer detalj. Ljusförorening, tillsammans med miljöförstöring, kemikalier och klimatförändringar, bidrar till sämre levnadsförhållanden för pollinerande insekter och det syns i en dramatisk populationsminskning under de senaste åren.
Pollinator populations are steadily declining, and ecologists like Seymoure fear it's the result of a confluence of stressors, including light pollution, chemical pollution, climate change, and habitat loss. Insects are an essential keystone to life on this planet, and as we lose them, the species domino effect becomes clearer.

måndag 6 mars 2023

Bin navigerar med hjälp av landmärken, vägar och vattendrag

Photo by Ricardo Gomez Angel on Unsplash

Bin har ju en otrolig förmåga att navigera i naturen. De använder solen, magnetiska fält och sitt luktsinne för att hitta foder och för att hitta hem. Men en artikel i Science BlogBees Follow Linear Landmarks To Find Their Way Home, Just Like The First Pilots, beskriver hur bin använder även linjära landmärken som vattendrag, vägar och murar för att hitta hem. De lär sig snabbt vilka linjer pekar hemåt och letar efter kända vägar när de orienterar sig.

En grupp tyska forskare har publicerat sina upptäckter i en vetenskaplig artikel, Generalization of navigation memory in honeybees. De använde små sensorer på testbin som fick hitta hem till kupan från för dem okända platser. Efter att ha kartlagt binas flygvägar såg forskarna ett mönster som tyder på att raka linjer i landskapet hjälper de att navigera. De letade aktivt efter kända vägar. En av forskningsteamet, Dr Randolf Menzel, Freie Universität Berlin, menar:

Here we show that honeybees use a ‘navigation memory’, a kind of mental map of the area that they know, to guide their search flights when they look for their hive starting in a new, unexplored area. Linear landscape elements, such as water channels, roads, and field edges, appear to be important components of this navigation memory.


måndag 7 mars 2022

Drönare klarar inte höga eller låga temperaturer

Drönare är väldigt känsliga för temperatursvängningar enligt en artikel i The Weather Network, Male honeybees can't handle heat, cold stress like females can. Forskare vid North Carolina State University i USA och University of British Columbia i Kanada har upptäckt att 76% av alla drönare dog vid en temperatur av 4 C medan inga arbetarbin dog. Hälften av drönarna dog när temperaturen gick upp till 42 C under sex timmar. I Nordamerika är sådana temperaturer inte ovanliga och vi upplevde höga temperaturer under sommaren 2018 i synnerhet. Vid höga eller låga temperaturer försämras drönarens fertilitet och därför bör vi se till att hålla kupan sval i sommarvärmen. Artikeln föreslår en styrenskiva ovanpå kupan som skydd.

Enligt en av forskarna, Alison McAfee, finns det alldeles för lite forskning kring drönare:

There's really very little research done on drones. In general, they're the neglected group of bees in the colony. Most people who work with bees have a sense that drones are quite sensitive to stress, whether that is temperature stress or exposure to chemical compounds ... I think it's a real shame there's not more known about drones because drones are half of the equation when it comes to honeybee reproduction. Anything that impacts their health and fertility, or survival, is a really important thing to study.
Referens
McAfee, A., Metz, B.N., Milone, J.P. et al. Drone honey bees are disproportionately sensitive to abiotic stressors despite expressing high levels of stress response proteins. Commun Biol 5, 141 (2022). https://doi.org/10.1038/s42003-022-03092-7

torsdag 3 februari 2022

Konkurrensen mellan honungsbin och vildbin - ny forskning

Photo by Hikmet on Unsplash

Vilda bin och honungsbin konkurrerar om samma blommor och därför finns det risk att honungsbin slår ut andra arter enligt en artikel i Forskning.seVilda bin och honungsbin konkurrerar om blommorna. Forskare från Lunds universitet har jämfört resultat från många forskningsprojekt om denna konkurrens och konstaterar att det finns risker för andra biarter när antalet honungsbin i området blir för hög. Henrik Smith, professor i zooekologi vid CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet, menar:

Konkurrens om resurser är vanligt i ekosystemet och har spelat en viktig roll i utvecklingen av arter och deras nischer. Men i kombination med att människan förändrar livsmiljöerna och blir bättre på att hålla honungsbin finns det risk för att vilda bin råkar illa ut.
Det krävs mer forskning för att hitta lösningar så att alla biarter gynnas och forskarna ska samarbeta med Jordbruksverket för att undersöka närmare. Sandra Lindström från forskargruppen konstaterar:
Med den här sammanställningen av vad vetenskapen visar, vill vi bidra till att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin. Det finns många åtgärder som gynnar både honungsbin och vilda bin.
Referens

onsdag 29 september 2021

Växtbaserat medel mot virusangrepp i bisamhällen - ny forskning

 CC BY-SA 3.0 by Xolani90 on Wikimedia Commons

Ny forskning har identifierat ett växtbaserat medel som motverkar virus som överförs från varroakvalster som deformed wing virus (DWV) enligt en artikel i tidskriften Science FocusA ‘supplement’ for bees could save colonies from a deadly virus. DWV leder till att bina tappar sina vingar eller sin orienteringsförmåga och till slut dör hela samhället. Medlet, natrium butyrat (NaB), fungerar som ett vitamintillskott och leder till att bina blir motståndskraftiga mot DWV och överlevnadsmöjligheter ökar markant efter behandling.

When treating the bees with NaB proactively, before they caught the deformed wing virus, the researchers were able to save more than 90 per cent of colony over a five day period. In bees who were not given NaB before they caught the virus, just 10 per cent survived in the same amount of time.
Vi får se om det här leder till nya genombrott i kampen mot virus i bisamhällen.

måndag 30 augusti 2021

Bin behöver även träd

Photo by Azimbek Assarov on Unsplash

Bin behöver mer än bara blommornas pollen och nektar, träden är minst lika viktiga, i synnerhet ek, enligt en artikel på Forskning.se, Bin behöver fler träd. Forskare från Lunds universitet har studerat vilka miljöer i jordbrukslandskapet som gynnar det röda murarbiet och upptäckt att binas fortplantning går bäst i närhet av träd. Pollen från framför allt ek var ett väldigt viktigt inslag i binas kost. Dessutom finns det gott om boplatser i trädbevuxna miljöer. Ekpollen var till och med den viktigaste näringskällan under våren. 

Forskarna tror att även andra biarter gynnas av pollen från träd. Enligt en av forskarna, Johanna Yourstone:

Det går att föreställa sig att fler arter bin gynnas av träd generellt, och inte bara av till exempel sälg som är en välkänd blomresurs tidigt på våren. Att ek inte producerar nektar och anses vara vindpollinerad gör den förmodligen förbisedd som bi-resurs, och överhuvudtaget så saknas det ordentlig information om vad de flesta vilda bin föredrar att äta.

En av slutsatserna från studien är vikten av en artrik miljö med både blommor och träd och att jordbrukslandskapet behöver biologisk mångfald för att pollinerande insekter ska trivas.

Referens
Yourstone, J., Karlsson, M., Klatt, B. K., Olsson, O. &. Smith, H. G. (2021) Effects of crop and non-crop resources and competition: High importance of trees and oilseed rape for solitary bee reproduction. Biological Conservation, Vol 261, ISSN 0006-3207.

söndag 2 maj 2021

Nosema-parasiten leder till stress i bisamhället - ny forskning

Photo by Pixabay from Pexels

Bin i ett samhälle som har infekterats av parasiten nosema ceranae larmar varandra om hotet genom att producera en varningsdoft, s k feromoner och detta leder till ökad stress som kan vara farligt för samhället. En artikel i tidskriften New ScientistHoneybees stress each other out by warning about minor parasites, beskriver ny forsking om hur nosema kan leda till störningar i samhället och även kollaps. Dessa feromoner används också när bin känner sig hotade, till exempel när ett bi krossas av biodlaren, och sätter samhället på högsta beredskap. Stressen stör bisamhällets sociala funktioner och forskarna undersöker hur spår nosema i ett samhälle kan leda till allvarligare problem.

In the case of N. ceranae infestations, this could mean that the pheromone stimulates the bees to care for their infected hive mates, says Mayack. However, it might also drive them to quarantine sick individuals – or even kill them. Either way, Mayack suspects the bees’ behaviour changes so much, it could destroy their healthy social balance.

Referens
Mayack, C., Broadrup, R. L., Schick, S. J., Eppley, E. J., Khan, Z., Macherone, A. (2021) Increased alarm pheromone component is associated with Nosema ceranae infected honeybee colonies. Royal Society Open Science. https://doi.org/10.1098/rsos.210194

fredag 1 januari 2021

Växter hör när bin är i närheten

CC BY Some rights reserved by Harry Rose on Wikimedia Commons

Vissa växter kan höra när en pollinerande insekt som ett bi närmar sig och kan direkt höja sockerhalten i sin nektar för att locka in biet, enligt en artikel i den kända amerikanska tidskriften, National Geographic, Flowers can hear buzzing bees—and it makes their nectar sweeter. Forskare från Tel Aviv universitet i Israel har studerat en art nattljus, Oenothera drummondii, genom att spela upp olika ljud (tystnad, ljudet från ett bi samt datorgenererade låg-, mellan- och högfrekventa ljudsignaler) för att avläsa växtens reaktion. Blomman reagerar inte på tystnad eller de hög- och mellanfrekvanta signalerna men reagerar inom några sekunder på biets vingslag. Inom tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från 12-17% till 20%. 

Experimentet har upprepats flera gånger i olika miljöer men alltid med samma resultat och slutsatsen är att växten "hör" att ett bi närmar sig och anstränga sig för att locka in biet med extra sötma. Betyder detta att växter kan höra på något sätt och är beteendet vanligt i växtriket? Forskningen fortsätter.

tisdag 11 augusti 2020

Bin påverkas av luftföroreningar - ny forskning

En indisk forskargrupp har publicerat en artikel om hur bin påverkas negativt av föroreningar enligt ett radioreportage av Vetenskapsradion (lyssna via nedanstående ruta). Forskningsresultaten handlar om en släkting till vårt honungsbi, Apis dorsata, som står för cirka 80% av Indiens honungsproduktion. Luftföroreningar leder till stress immunitetsnedsänkning och sämre ämnesomsättning.

När de jämfört resultat från bin som levt i områden med höga respektive låga nivåer av luftföroreningar, har de sett att höga halter av luftföroreningar verkar påverka biets överlevnad, hjärtfrekvens, och hur ofta de besökte blommor för att samla nektar negativt.
Eftersom nio av de tio mest förorenade städerna i världen finns i Indien är detta ett mycket allvarligt hot mot landets jordbruk och matproduktion. 

Referens
Geetha G. Thimmegowdaa et al, 2020. A field-based quantitative analysis of sublethal effects of air pollution on pollinators. PNAS. Doi: 10.1073/pnas.2009074117 

söndag 7 juni 2020

Putsarbin effektiva i kampen mot sjukdomar

En del arbetsbin tar på sig rollen att putsa sina systrar och tar bort smuts och små parasiter, som t ex varroakvalster. Dessa bin verkar dessutom att ha utvecklat en högre immunitet mot sjukdomar. Forskare vid University College London och Florens universitet i Italien har publicerat en studie om dessa putsarbin som beskrivs i en artikel på webbplatsen Phys.org, Bees grooming each other can boost colony immunity.

Bin som rengör sina systrar på detta sätt har en mycket bredare kontaktnät i kupan än de andra bin och forskarna upptäckte att de hade ett starkare immunsystem, eftersom de var särskilt utsatta för infektionsrisker. Deras aktiviteter bidrar till att hålla ner infektionsnivån i samhället. Enligt Dr. Rita Cervo från University of Florence:
By identifying a striking difference in the immune systems of the allogrooming bees, which are involved in tasks important to colony-wide immunity from pathogens, we have found a link between individual and social immunity.
I filmen ser du hur en sådan putsarbi plocka bort ett kvalster från ett annat bi.


Referens.
Cini, A., Bordoni, A., Cappa, F. et al. Increased immunocompetence and network centrality of allogroomer workers suggest a link between individual and social immunity in honeybees. Sci Rep 10, 8928 (2020). https://doi.org/10.1038/s41598-020-65780-w

söndag 8 oktober 2017

Spår av pesticider i honung - ny internationell studie


En ny studie visar att det finns spår av pesticider i honung från alla världsdelar, enligt en artikel av Karin Böjs i DN, I nästan all världens honung finns en droppe gift. Det handlar förstås om neonikotinoider och trots att EU har förbjudit användning av dessa pesticider inom jordbruk visar studien att hela 79% av all prov från Europa innehöll spår av neonikotinoider. Nivåerna var ännu högre i Asien (80%) och Nordamerika (86%). Halterna var för låga för att vara farliga för människor men tillräckligt höga för att vara ett hot mot bina.

I Europa har en del länder som Danmark kringgått förbudet och även om Sverige följer EUs förbud så finns det en del undantag. Neonikotinoiders negativ påverkan på bin och humlor är väldokumenterade.

- En brittisk och en fransk forskargrupp rapporterade i tidskriften Science om skadliga effekter. Den brittiska gruppen visade att humlor producerar 85 procent färre drottningar om de får i sig neonikotinoider. Den franska gruppen visade att många honungsbin förlorar sitt lokalsinne, flyger vilse och dör.

Studien får ganska mycket uppmärksamhet runt om i världen och bidrar till diskussionen om miljökonsekvenserna kring använding av pesticider inom jordbruk. Läs även en artikel om studien i amerikanska Science News, Much of the world’s honey now contains bee-harming pesticides.

Referens: E.A.D. Mitchell et al. A worldwide survey of neonicotinoids in honey. Science. Vol. 358, October 6, 2017, p. 109. doi:10.1126/science.aan3684.

fredag 23 juni 2017

Modern biodling gynnar varroa - ny amerikansk forskning


Modern biodling gynnar spridningen av varroakvalstret, kanske den främsta faktorn bakom den omfattande bidöden, i synnerhet i USA. Det framgår av en artikel i tidningen Science Daily, How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices. Vilda bisamhällen ligger långt ifrån varandra och kvalstren får sällan möjlighet att lyfta från samhälle till samhälle. Svärmning är ett sätt för bina att reglera mängden kvalster i samhället. Men när vi biodlare hindrar svärmning och lägger våra kupor i stora bigårdar, så blir det lätt för varroakvalstren att sprida sig från samhälle till samhälle.

Varroakvalstrets självbevarelsedrift betyder att de inte tar död på ett vilt bisamhälle eftersom då kommer kvalstren också att dö (svårt att hitta nya hem). Men i en bigård kan de enkelt flytta till nästa kupa och fortsätta. Detta leder till stora förluster för biodlaren. Nya bekämpningsmetoder behövs och vi bör revidera vår syn på varroakvalstret enligt Gloria DeGrandi-Hoffman, forskningsledare vid U.S. Department of Agriculture-Agricultural Research Service, Carl Hayden Bee Research Center, Tucson, Arizona.

- Colony losses in the U.S. are at unsustainable levels for commercial beekeepers. These beekeepers supply colonies for the pollination of crops that represent one-third of U.S. agriculture and are essential components of heart healthy and cancer-prevention diets ... This research provides evidence that the tried and true ways of controlling Varroa are no longer feasible, and that new methods that are designed for control of a migratory pest are required.

Referens
Entomological Society of America. "How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices: Closer colonies and less swarming allow mite populations to grow and spread." ScienceDaily. www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170509141907.htm (accessed June 23, 2017).

fredag 21 april 2017

Ursprungsmärkning och flera biodlare kan minska honungsfusket

CC0 Public domain on Pixabay
Enligt en färsk EU-rapport fuskas det mycket inom honungsindustrin, framför allt blandas honung med andra sockerarter, och nu kräver många experter och organisationer tydligare ursprungsmärkning av honung (se ett öppet brev till Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket från februari i år). Sverige importerar idag mycket honung, cirka 50% av all honung kommer från utlandet, och utan krav på ursprungsmärkning är det enklare att fuska. 

En artikel av SVT Nyheter Småland intervuar Lars Jonsson, ordförande för Ölands biodlarförening, om problemet. Han menar att Sverige behöver först och främst flera biodlare så att vi inte behöver importera så mycket honung.

- Det finns en marknad för att sälja mer, men medelskörden per biodlare är inte så stor. Det bästa vore om det fanns fler biodlare i Sverige som producerade mer. Kunderna vill ha närproducerad honung.
 
Det handlar ju också om att svenska biodlare ser till att hålla hög kvalitet och skapa förtroende hos konsumenterna. Men antalet biodlare i landet ökar stadigt och konsumenterna blir mer medvetna om hur viktig den inhemska biodlingen är för jordbruk och miljön.

lördag 7 februari 2015

Neonicotinoider skadar binas hjärnor

Flight of the Bumblebee 2 by siraf72, on Flickr
Creative Commons Creative Commons Attribution-Noncommercial 2.0 Generic License  by siraf72

Många menar att huvudorsaken bakom den globala bidöden är jordbrukets användning av pesticider som neonicotinoider. Nu finns det forskningsresultat som visar att även små mängder neonicotinoider i blommors nektar och pollen kan skada binas hjärnor, begränsa deras inlärningsförmåga och leda till att samhället försvagas.

Forskare från skotska University of St Andrews och University of Dundee har gjort experiment med humlor som fick små doser neonicotinoider (läs pressmeddelandet från University of St Andrews). Den nivå av neonicotinoider som experimentbin fick motsvarade den som har ansetts vara acceptabel bakgrundsnivå men effekterna var ändå mycket negativa. De analyserade samhällena visade en 55% minskning i antalet bin och 71% färre friska yngelceller. Binas hjärnor hade skadats och deras inlärningsförmåga var klart svagare än normalt och även om bina inte dog på grund av neonicotinoider så hade de svårare att hitta mat och ta hand om samhället. Enligt Dr Chris Connolly:

- Our research demonstrates beyond doubt that the level of neonicotinoids generally accepted as the average level present in the wild causes brain dysfunction and colonies to perform poorly when consumed by bumblebees. In fact, our research showed that the ability to perturb brain cells can be found at 1/5 to 1/10 of the levels that people think are present in the wild.

Denna forskning blir viktig för beslutsfattare på nationell och internationell nivå när de ska bestämma om pesticidanvändning inom jordbruk framöver. Men neonicotinoider är inte den enda boven i dramat när det gäller bidöden, det finns förstås många flera faktorer.

Referens: Moffat, C., Pacheco, J. G., Sharp, S., Samson, A. J., Bollan, K. A., Huang, J., Buckland, S. T., Connolly, C. N. Chronic exposure to neonicotinoids increases neuronal vulnerability to mitochondrial dysfunction in the bumblebee (Bombus terrestris). FASEB Journal. 2015 Jan 29. pii: fj.14-267179

fredag 25 april 2014

Bidrar biodlingen till bidöden?


Har vi biodlare bidragit till den omtalade bidöden genom intensiv avel och onaturlig manipulering av våra samhällen? Det menar Stefan Breitholtz i en artikel i Fria Tidningen, Biodlingens metoder är en del av problemet. Han ser biodling som onaturlig och rekommenderar att vi låter bina bygga som de vill och att vi slutar avla. Genom att manipulera och avla bort naturligt beteende har vi lyckats försvaga våra bin och resultatet är sjukdom och bidöd.

- Införandet av ramar gjorde det alltför bekvämt att gå in i kuporna. Färdiga vaxmellanväggar hindrar bina att bygga egna vaxkakor där de har kontroll över värme, ventilation och mikrobiologisk inre miljö, det vill säga sitt eget immunförsvar. Återanvänt vax och transporter av drottningar med följebin gjorde att bisjukdomar som yngelröta spred sig. Skadedjur fick fäste med efterföljande virus/bakterieangrepp. Så fort en plåga något så när bemästrats kommer en ny med ökad intensitet. Idag har vi varroa destructor och medföljande virus, dessutom CCD som vetenskapsmännen inte kan förklara eller åtgärda.

Han menar att vi borde återgå till en mer naturlig biodling där vi inte försöker påverka bina. Det betyder att vi får acceptera mycket lägre honungsproduktion men reslutatet kan bli friskare bin.

söndag 19 januari 2014

Binas beteende kartläggs med sensorer

© Copyright CSIRO Australia, (15 Jan 2014)
Forskare i Tasmanien, Australien ska förse cirka 5000 bin med små sensorer för att studera hur de rör sig utanför kupan och förhoppningsvis kunna upptäcka i förväg när bina störs av miljöfaktorer, t ex påverkan från pesticider och miljöförändringar. Projektet är ett samarbete mellan Tasmanian Beekeepers Association, University of Tasmania och Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization (CSIRO).

Bina kyls ner en kort stund så att de blir passiva och då förses dem med små sensorer (se bilden). Efter några minuter vaknar de igen och kan återvända till kupan. Forskarna vill förstå bättre binas förhållande till sin miljö. Bin följer ganska bestämda mönster när de flyger för att hämta nektar och pollen och genom att kartlägga deras rörelser hoppas forskarna kunna slå larm när beteendet plötsligt förändras. De hoppas att kunna koppla förändringar i binas beteendemönster till faktorer som besprutning av pesticider på en närliggande åker eller andra miljöförändrande faktorer. Genom detta hoppas man att kunna ta fram konkreta åtgärdar som gynnar både jordbruk och biodling.

Enligt forskningsledaren Dr Paulo de Souza:

- We're working with the University of Tasmania, Tasmanian Beekeepers Association, local beekeepers in Hobart and fruit growers around the state to trial the technology. Many growers rely on wild bees or the beekeepers to provide them with pollinators so they can improve their crops each year. Understanding optimal conditions for these insects will improve this process.

Läs mer en en artikel hos CSIRO: Bee sensors take flight to help farmers.

lördag 11 januari 2014

Europa behöver 7 miljarder fler bin

Pollination by Reini68, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License by Reini68

Efterfrågan på insektspollinering inom europeiskt jordbruk ökar ständigt samtidigt som antalet insekter som pollinerar sjunker. Det finns redan en stor brist på honungsbin och det betyder att lantbrukarna blir mer beroende på vilda pollinerare som humlor och vildbin som också blir mer sällsynta. Enligt en artikel i webbtidningen MercoPress, Europe short of bees to pollinate crops, warns report from Reading university, har forskare vid engelska University of Reading studerat utvecklingen i 41 europeiska länder och upptäckt att framför allt oljeväxter hitas av en akut brist på pollineringsinsekter. Enligt deras beräkningar behöver Europa 13,4 miljoner fler bisamhällen för att kunna tillgodose jordbrukets behov framöver. Mellan 2005-2010 växte antalet bisamhällen i Europa med 8% medan pollineringsbehovet ökade med 40%.

Den svenska tidskriften ATL skriver om samma forskning, Bibehovet växer fem gånger snabbare än tillgången. De kommenterar situationen i Sverige så här:

- 2010 räckte till exempel de svenska honungsbina för att pollinera mellan en fjärdedel och en femtedel av de grödor som behöver det, eller får en ökad skörd av pollinering. Det betyder inte att mellan 50 och 75 procent av grödorna inte pollinerades. Vilda pollinerare är inte medräknade i studien. Den ger därför en bild av hur stort beroendet av vilda pollinatörer är.

En bidragande orsak till bristen är att de flesta biodlare har bara småskalig produktion och är mest inriktad på honungsproduktion snarare än pollinering.

Bristen på bin i Europa har också uppmärksammats av ett reportage av Sveriges RadioBrist på bin hotar skördar.

Läs forskningsartikeln:
Breeze TD, Vaissière BE, Bommarco R, Petanidou T, Seraphides N, et al. (2014) Agricultural Policies Exacerbate Honeybee Pollination Service Supply-Demand Mismatches Across Europe. PLoS ONE 9(1): e82996. doi:10.1371/journal.pone.0082996

söndag 5 januari 2014

Biodling lyfts fram som ny trend enligt DN

Bikupor i fors by kenny_lex, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.0 Generic License by kenny_lex

Biodling har fått en uppsving under de senaste åren och en artikel i DN lyfter fram den som intressant ny hobby för 2014: Biodling lockar allt fler. Enligt SBR:s ordförande Marita Delvert har antalet biodlare vuxit markant på sistone och det är i synnerhet kvinnor och yngre som lockas idag. Medvetenhet om bidöden och alla hot mot pollineringsinsekter har skapat ett stort intresse för en miljövänlig hobby som ger en nyttig avkastning i form av honung. Bilden av biodling som fritidssyssla för gubbar håller på att förändras enligt Delvert:

- Biodling var tidigare en manlig syssla, tungt och kladdigt. Nu har det hänt mycket när det gäller utrustning och redskap, i dag finns lättare lådor och mindre handskar till exempel.

Ytterligare en faktor bakom det ökande intresset är användningen av honung och andra närproducerade produkter i matlagning.

måndag 5 augusti 2013

Radiosändare på bin

Bee in Flight by rumpleteaser, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by rumpleteaser

Det pågår mycket forskning just nu för att ta reda på varför så många bin har försvunnit under de senaste åren. Forskare i England sätter väldigt små radiosändare på bin för att kartlägga hur de flyger enligt en artikel hos BBCWho, what, why: How do you track a honey bee? Forskare vid Natural Resources Institute använder väldigt små radiosändare som väger ungefär en tiondel av biet för att undersöka hur neonicotinoider och varroakvalster påverkar binas navigeringsförmåga.

Ett bi fångas i en lucka vid flustret och radiosändaren klistras på biet mellankropp. Även om sändarens antenn är lika lång som biet själv kan biet flyga obehindrat eftersom det är vana vid att bära stora laster med sig. Sedan flyger det iväg och sändarens unika signal kan följas. När biet kommer hem igen tar forskarna sändaren och klistrar den på ett nytt bi. Tyvärr kan de inte ha flera sändare i bruk samtidigt för att alla skulle ha samma frekvens. Genom att studera binas flygmönster hoppas forskarna upptäcka om förekomsten av pesticider och varroa påverkar bina på ett negativt sätt.