Bimöte om biväxter och bihälsa

 

Det blev en varm försommardag på Skälby idag. Först kom nybörjargruppen som fick en genomgång av drottningodlingens mysterier. Sedan ett vanligt medlemsmöte som hade två intressanta inslag. 

Först träffade vi Dace Johansson som är rådgivare i bihälsa för Kalmar län och ingår i det nya initiativet Bihälsorådgiving, ett samarbete mellan Biodlarna, Biodlingsföretagarna, Sveriges Lantbruksuniversitet och Jordbruksverket. Hon ingår i ett nätverk av konsulenter som erbjuder gratis rådgiving om bihälsa för både föreningar och biodlare, via videomöten eller fysiska besök. Hon kommer tillbaka till oss senare under sommaren för en längre diskussion. Titta gärna på deras hemsida för mer information.

Katarina Nilsson ledde sedan en intressant föreläsning och diskussion om biväxter och vilka blommor som är bäst för både våra honungsbin men även andra pollinatörer. Framför allt tipsade hon om flera bra guider från  Naturvårdsverket och följande från Länsstyrelse i Kalmar län.

Växtguide - Bra växter för pollinatörer

Hjälp våra vilda bin

Risklista för trädgårdsväxter

Ljusförorening påverkar blommor och bin

Photo by Garth Manthe on Unsplash

Våra upplysta städer med artificiella ljuskällor stör dygnsrytmen hos både växter och pollinerande insekter enligt en artikel i Dagens PS, Så skadas bin – av dina strålkastare. Brittiska forskare har undersökt hur malar påverkas av artificiella ljuskällor på natten och upptäckte att malarnas pollineringsinsatser minskade kraftigt. Malarna lockades mer av strålkastare än växter och pollineringen drabbades avsevärt.

Insekterna och växterna blir helt enkelt förvirrade av det artificiella ljuset och deras dagsrytm rubbas, när de inte vet om det är dag eller natt. På så vis uppstår en stress som kan påverka fotosyntesen.

Eftersom växter störs av all belysning på nätterna påverkas även insekter som bin. Växterna producerar mindre pollen, deras växtrytmen störs och bina har mindre att hämta. Dessutom störs i princip alla, inklusive oss människor, av en störd dagsrytm, ungefär som vi störs av jetlag efter långa flygresor.

En artikel från brittiska BBC, How light pollution disrupts plants' senses, beskriver forskningen i mer detalj. Ljusförorening, tillsammans med miljöförstöring, kemikalier och klimatförändringar, bidrar till sämre levnadsförhållanden för pollinerande insekter och det syns i en dramatisk populationsminskning under de senaste åren.

Pollinator populations are steadily declining, and ecologists like Seymoure fear it's the result of a confluence of stressors, including light pollution, chemical pollution, climate change, and habitat loss. Insects are an essential keystone to life on this planet, and as we lose them, the species domino effect becomes clearer.

Nybro kommun vald till Årets Pollinatör

Nybro kommun har blivit utnämnd till årets pollinatör av organisationen Pollinera Sverige enligt ett pressmeddelande:

Måndagen 9 november delades utmärkelsen Årets Pollinatör ut för femte gången av Pollinera Sverige. Detta år till Nybro kommun som tagit ett helhetsgrepp och skapat samverkan mellan olika instanser och områden – allt från gator, vägkanter och parkmark till jordbruksmark, golfbanor och så kallade skräpmarker. Här har man kartlagt kommunens unika artrikedom och tagit fram långsiktiga planer för skötseln.

Olof Persson, skog- och markförvaltare på Nybro kommun menar att nyckeln till framgången har varit att man lyckats förankra målen i strategiskt i översiktsplaner och detaljplaner och ett stort intresse bland tjänstemän och politiker.

– Det har funnits en enighet om att vi ska arbeta aktivt för att skapa miljöer som bidrar till bättre förutsättningar för pollinerande insekter, säger Olof.

Läs mer om detta i pressmeddelandet från Pollinera Sverige. Här ser du en film om kommunens arbete.

Växter hör när bin är i närheten

CC BY Some rights reserved by Harry Rose on Wikimedia Commons

Vissa växter kan höra när en pollinerande insekt som ett bi närmar sig och kan direkt höja sockerhalten i sin nektar för att locka in biet, enligt en artikel i den kända amerikanska tidskriften, National Geographic, Flowers can hear buzzing bees—and it makes their nectar sweeter. Forskare från Tel Aviv universitet i Israel har studerat en art nattljus, Oenothera drummondii, genom att spela upp olika ljud (tystnad, ljudet från ett bi samt datorgenererade låg-, mellan- och högfrekventa ljudsignaler) för att avläsa växtens reaktion. Blomman reagerar inte på tystnad eller de hög- och mellanfrekvanta signalerna men reagerar inom några sekunder på biets vingslag. Inom tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från 12-17% till 20%. 

Experimentet har upprepats flera gånger i olika miljöer men alltid med samma resultat och slutsatsen är att växten "hör" att ett bi närmar sig och anstränga sig för att locka in biet med extra sötma. Betyder detta att växter kan höra på något sätt och är beteendet vanligt i växtriket? Forskningen fortsätter.

Sydafrikansk blomma som lockar med biets larmdoft

"Ceropegia haygarthii var. distincta" (CC BY-NC-ND 2.0) by petrichor

En listig växt i Sydafrika, Ceropegia sandersonii, lurar till sig flugor genom att utsöndra en doft som påminner om honungsbiets larmdoft när det blir anfallen. Flugor tror att ett bi har dödats och lockas till växtens blomma för att äta det döda biet. När flugan kommer in i blomman slutar den sig och flugan fångas. Växten äter inte flugan; den behåller sin fånge cirka en dag och sedan släpps flugan. Då har flugan mycket pollen på sig och går sedan vidare till nästa lockande doft och därmed pollinerar blommorna.

Allt detta har nyligen upptäckts av forskare från Salzburg universitet i Österrike. Läs mer i en artikel i Science News, Flower lures pollinators with smell of honeybee fear.

Referens
A. Heiduk et al. Ceropegia sandersonii mimics attacked honeybees to attract kleptoparasitic flies for pollination. Current Biology. Published online October 6, 2016. doi: 10.1016/j.cub.2016.07.085.

Grönsaker och biodling i intervjuprogram från UR

En intervjuprogram av UR från höstens bokmässa i Göteborg, Odling förr och nu, tar upp det växande intresse för olika sorters odling - både grönsaker och bin. Joachim Petterson, författare till den nya boken Bisyssla, berättar om sitt brinnande intresse för biodling och Martin Hollmer pratar varmt om sin passion för surkål.

Kungliga bin i Oslo

  by Images George Rex

Den svenska kungafamiljen har ju bikupor på Solliden och nu har även den norska kungafamiljen egna bisamhällen. En artikel i den norska tidningen VG, Nytt prosjekt har gitt 140 kilo «dronning-honning», beskriver hur tre bisamhällen placerades för ett par år sedan i Dronningparken bakom slottet i Oslo. Biodlingen var bara en del av en större satsning på ekologisk odling och mångfald i parken. Tusentals växter planterades och gräset fick växa högt för att locka pollinerande insekter och fåglar till parken. Många besökare blev skeptiska eftersom gräset inte blev klippt och vilda växter fick breda ut sig men under sommar 2014 blev parken full med fågelsång och surrande insekter. Förra årets honungsskörd blev 140 kg och burkarna säljs på marknader med den exklusiva etiketten.

Artikeln i VG har även en fin video om projektet och intervju med den ansvariga biodlaren Ragna Ribe Jørgensen. Se filmen.

Stadsmiljöer viktiga för bin

  by christopher.berry

Städer blir allt viktigare för många biarters överlevnad enligt ny brittisk forskning. En artikel från BBC, Urban habitats 'provide haven' for bees, beskriver hur stadsmiljöer som parker, trädgårdar och koloniträdgårdar blir fristäder för bin och humlor samtidigt som landbruksområden blir allt farligare på grund av besprutning, monokulturer och brist på orörda områden. Städer erbjuder en rikare flora och mindre användning av pesticider. Allt fler villaägare planterar stora mängder växter som lockar polineringsinsekter och kommuner gör likadant i sina parker. Kan man mobilisera flera trädgårdsägare och koloniområden att satsa på mångfald och bivänliga blommor kan vi skapa naturreservat i förorterna säger forskarna.

Här kommer ett kort radioreportage från SR P1 Vetenskapsradio, Städer allt viktigare för bin.

Vårupptakt på Öland

Drygt 40 personer samlades på Capellagården i Vickleby, Öland för att inleda bisäsong 2014. Vårupptakten på Capellagården är ett distriktsmöte med en flerårig tradition och årets möte handlade om pollinering och dragväxter. Ola Jönsson ledde en livlig diskussion där vi gick genom de viktigaste växterna månad för månad. Det var även information om vaxsmältning och vår egen Erik Olsson paratade om drottningodling och även visade upp sin egen jaktkoja för vildsvinsjakt.

Läs ett längre reportage om mötet på distriktets hemsida.

Inspirationsdag om pollinering

  by Takashi(aes256)

SBR och LRF Skåne arrangerar måndag den 22 april en inspirationsdag för bi-, frö- och oljeväxtodlare med rubriken Pollinering och ekonomi - från forskning till praktik. Inspirationsdagen äger rum på  Ekerödsrasten utanför Hörby.

Program
09.30 Kaffe
10.00 Välkommen - LRF Skåne, Glenn Oredsson, LRF Skåne
10.15 Pollinering i höstraps? Sandra Lindström, Dok HS Kristianstad, Lunds Universitet
11.00 Paus
11.15 Ett sätt att mäta pollinering i olika grödor. Maj Rundlöv, PhD Lunds Universitet
12.00 Lunch
13.00 Biodlaren som får uppdraget pollinering. Hur gör han? Bo Göran Nilsson
13,30 Bensträckare.
13.35 Växtodlare som pollinerar åkerbönor och andra grödor. Vad ger det dig? Glenn Oredsson
14.10 Ekonomiska potentialer i grödor med bi, Mats Mellblom
14.40 Frågestund, summering och utvärdering. Alla
15.00 Avslutning kaffe

Anmälan senast den 17 april till skanes.pf@lrf.se eller 0413-559005.
Kostnad: 350 kr inkl moms, betalas på plats
Vid frågor kontakta: Stig Hansson, 0709-609123, bistig@tele2.se eller
Anita Persson, LRF Skåne, anita.persson@lrf.se

Värdet av binas pollinering

Jordbruksverket har nyligen publicerat en rapport som kartlägger värdet av binas pollinering i Sverige: Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige. Rapporten är skriven av Thorsten Rahbek Pedersen och innehåller intressanta fakta kring biodlingens betydelse inom jordbruk.

Värdet av binas pollinering uppskattas till mellan 260 och 466 miljoner kronor. Hela 82% av pollineringens ekonomiska värde kommer från oljeväxter, äpplen och jordgubbar. Ett stort problem idag är att arealer med pollineringskrävande grödor växer betydligt snabbare än antalet bisamhällen och därför finns det bekymmer inför framtiden.

- Eftersom det tyvärr inte finns anledning att tro att antalet bisamhällen i Sverige har ökat i samma utsträckning som arealen av grödor som behöver eller gynnas av insektspollinering kan det ifrågasättas om ökningen av pollineringens värde i speciellt höstoljeväxter är realistisk. Vårraps, åkerbönor och rödklöverfrö blommar däremot vid en tidpunkt då det ofta saknas bra pollen- och nektarväxter i öppet landskap och där bisamhällena är som störst. Det är en internationell trend att arealen med pollineringskrävande grödor ökar snabbare än antalet bisamhällen. Medan antalet honungsbin globalt har ökat cirka 45 % de senaste 50 åren har arealen med grödor som behöver eller gynnas av pollinering globalt ökat med mer än 300 % (Aisen & Harder, 2009).

För många stadsbin i London

CC BY-SA Some rights reserved by mindfrieze

Trenden att etablera biodling i storstadsområden fortsätter att växa runt om i världen men i London har man nått gränsen. En artikel i tidningen The Independent, How do-gooders threaten humble bee, beskriver hur honungsproduktionen i London sjunker markant. Problemet är överetablering med 3337 bisamhällen i området idag mot 1617 samhällen 2008. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med växter att hämta pollen och nektar ifrån. Genomsnittsproduktion i storstadsområdet är nere på cirka 11kg/samhälle.

British Beekeepers' Association (BBKA) är positiva till utvecklingen med stadsbin men säger nu att alla som vill ha egna bikupor bör också hjälpa till att plantera flera växter som gynnar bina. Intresset för biodling är stort i Storbritannien men det krävs också flera grönområden.

Klimatförändringar påverkar pollinering

Det finns bevis för att klimatförändringar har en negativ påverkan på binas förmåga att pollinera växter. Det är resultatet av ett kanadensiskt forskarteams 17-åriga arbete på ett isolerat område utan pesticider och annan förorening. Enligt en artikel på danska Videnskap.dk, Bier bestøver færre blomster, har forskarna från University of Toronto noterat att bina pollinerar betydligt färre blommor idag jämfört med början av studien..

Antalet bina i området har inte sjunkit speciellt mycket och slutsatsen är att den stigande temperaturen har stört naturens tidtabell. Växter och bin reagerar olika när temperaturen stiger och de hamnar i obalans med varandra. Bina kommer igång tidigare på våren men växterna slår inte ut i samma takt som förr. Vildbin som specialiserar sig på bara ett fåtal växter har blivit mer sällsynta och det påverkar förstås växterna.

Läs forskningsrapporten.
Flowering phenology, fruiting success and progressive deterioration of pollination in an early-flowering geophyte James D. Thomson (Phil Trans R Soc B 2010 365: 3187-3199)

GMO och biodling

Ett stort diskussionsämne bland många biodlare i världen är hur förekomsten av genetiskt modifierade växter (t. ex. majs, potatis, raps) kommer att påverka biodling framöver. Det finns ett stort motstånd mot GMO i Europa men provodlingar finns redan. En av våra medlemmar, Daphne Thuvesson, har skrivit ett inlägg om GMO och biodling.

Vägen till mitt eget bigårdsparadis

Nog är våren en fantastisk tid i naturen.
Mellan hägg och syrén där vi just nu befinner oss. Fågelbär-, plommon- och bigarråträd är överblommade och förhoppningsvis pollinerade.
Nu är det maskrosor , päron och raps som står på tur för våra medarbetare i bigården.
Och äppelträden slår ut i full blom vilken dag som helst.
Den röda, japanska kvittenbusken på en av bilderna är synnerligen attraktiv för såväl bin som för humlor.
Med lite värme några dagar framöver är det snart dags för första skattningen och så väntar svärmningstiden, som kanske blir intensiv efter den styrka alla samhällen byggt upp under en solig och torr aprilmånad 2009?

Bilder och text J. Sundström