Drönare klarar inte höga eller låga temperaturer

"Not long for the drones ..." (CC BY-NC-SA 2.0) by Max xx

Drönare är väldigt känsliga för temperatursvängningar enligt en artikel i The Weather Network, Male honeybees can't handle heat, cold stress like females can. Forskare vid North Carolina State University i USA och University of British Columbia i Kanada har upptäckt att 76% av alla drönare dog vid en temperatur av 4 C medan inga arbetarbin dog. Hälften av drönarna dog när temperaturen gick upp till 42 C under sex timmar. I Nordamerika är sådana temperaturer inte ovanliga och vi upplevde höga temperaturer under sommaren 2018 i synnerhet. Vid höga eller låga temperaturer försämras drönarens fertilitet och därför bör vi se till att hålla kupan sval i sommarvärmen. Artikeln föreslår en styrenskiva ovanpå kupan som skydd.

Enligt en av forskarna, Alison McAfee, finns det alldeles för lite forskning kring drönare:

There's really very little research done on drones. In general, they're the neglected group of bees in the colony. Most people who work with bees have a sense that drones are quite sensitive to stress, whether that is temperature stress or exposure to chemical compounds ... I think it's a real shame there's not more known about drones because drones are half of the equation when it comes to honeybee reproduction. Anything that impacts their health and fertility, or survival, is a really important thing to study.

Referens

McAfee, A., Metz, B.N., Milone, J.P. et al. Drone honey bees are disproportionately sensitive to abiotic stressors despite expressing high levels of stress response proteins. Commun Biol 5, 141 (2022). https://doi.org/10.1038/s42003-022-03092-7

Skagenröra med drönarlarver?

"Honeycomb with drone cells, larvae & bee" (CC BY-NC-SA 2.0) by inarges

Sedan 1 oktober 2020 får man sälja insekter som livsmedel i Sverige och en artikel på Biodlarna, Drönarlarver på tallriken, beskriver hur vi kan laga mat med våra drönarlarver. Maj Östberg Rundquist har nyligen tagit fram skriften Framtidens protein med drönarlarver på tallriken och hoppas att biodlare kan börja satsa på en ny biprodukt.

Jag hoppas att jag kan inspirera fler biodlare att ta tillvara på mer av vad våra kupor har att ge än bara honung ... Jag vill inspirera mina kamrater i Biodlarna att se på drönarna som mat och inte som något skräp.

Eftersom vi redan skär bort drönarkakor som en del av varroabekämpningen så kan vi lika väl se till att drönarna kommer till nytta menar Maj. I artikeln får du recept på skagenröra med drönarlarver i stället för räkor och kladkaka med pressade drönare. Kan vi äta räkor kan vi väl äta drönare? Prova själv ... 

Beställ skriften Framtidens protein med drönarlarver på tallriken.

Robotpollinering testas

Japanska forskare testar elektroniska fjärrstyrda minidrönare som kan pollinera växter i brist på naturliga pollineringsinsekter som bin, humlor och fjärilar, enligt en artikel i Svenska Dagbladet, Minidrönare utrustad med hästhår kan lösa bikris. Dessa minidrönare, som är 4 cm breda och väger 15 g, har utrustats med en klibbig undersida och när de landar på en blomma så fastnar en del pollen som sedan transporteras till andra blommar.

- När drönaren flyger in i en blomma plockar den med hjälp av de klibbiga hästhåren med sig pollen och tar det sedan vidare till nästa blomma. Forskarna har redan framgångsrikt lyckas pollinera japanska liljor med hjälp av drönarna.

Idag är minidrönarna ganska klumpiga och svåra att fjärrstyra (se filmen!) men forskarna hoppas att senare utveckla intelligenta drönare som hittar blommarna själva och navigerar med hjälp av GPS. 

Radioreportage om parningsstationerna i Blekinge

Aspö och Hasslö är viktiga parningsstationer för Buckfastbin och folk kommer från alla delar av Sverige söder om Stockholm för att para sina drottningar med drönare till renrasiga och varroaresistenta drottningar. Ett radioreportage av Sveriges Radio P4 Blekinge intervjuar Jan Evertsson, föreståndare för Hasslö parningsstationen, och besökande biodlare om vikten av parningsstationen.

- Avelsarbetet är syftet med parningsstationerna, att få ett bi med bra egenskaper och som framför allt är motståndskraftigt mot det dödliga varoakvalstret som hotar biodlingen världen över.

En drottning parar sig bara en gång i livet och gärna med flera drönare. Sedan väntar ett liv i kupan där hon lägger upp till 2000 ägg om dagen.

Drottningar som parar sig med många drönare ger starkare samhällen

Bild: CC BY-NC-ND Some rights reserved by steveburt1947

Det finns ett starkt samband mellan antalet drönare som en drottning parar sig med och samhällets överlevnadsförmåga. Det visar ny forskning från amerikanska North Carolina State University, Researchers Find Genetic Diversity Key to Survival of Honey Bee Colonies. Genetisk diversitet är nyckeln till framgång för ett bisamhälle och allt hänger på drottningens förmåga att locka till sig drönare. Studien visar att samhällen med drottningar som hade parat sig med minst 7 drönare hade 2,86 gånger bättre överlevnadsförmåga än dem med mindre parningsvilliga drottningar.

Enligt Dr. David Tarpy som ledde forskningsprojektet:

- This study confirms that genetic diversity is enormously important in honey bee populations. And it also offers some guidance to beekeepers about breeding strategies that will help their colonies survive.

Studien: Genetic diversity affects colony survivorship in commercial honey bee colonies
Författare: David R. Tarpy, North Carolina State University; Dennis van Englesdorp, University of Maryland; Jeffery S. Pettis, USDA-ARS Bee Research Laboratory
Publicerad: Juni 2013, Naturwissenschaften

Drönarslakten igång

Ungefär så här års börjar drönarna kastas ut ur kupan och dödas, s. k. drönarslakten. Deras uppgift i livet, att para sig med drottningar, är inte längre möjlig och de återstående drönarna är bara en belastning för bisamhället. Biåret närmar sig sitt slut trots högsommarvärmen.

Medlem Jim Sundström tog denna bild som bevis.

Drönarslakt

Påtagligt bevis för att drönareslakten nu är i full gång. Dessa bilder tog jag klockan 07.00 den 1 augusti och många av dessa drönare är fortfarande vid liv. Om än ett tidsbegränsat sådant eftersom de alla fått sista sticket av sina kompisar, arbetsbina.

Det intressanta är att se hur sugna getingarna är på att ta hand om liken. Getingar är ju rovdjur så de låter sig väl smaka av de drönare som bisamhället nu gör sig av med. Och innanför flustret väntar drivor med döende drönare på att bli utsläpade av arbetsbina, innan de blir bortforslade ifrån inflygningsbrädan.

Nu förbereder sig bisamhället på att vintern är i antågande. Då behövs inte längre drönarna, som ju bara finns till för fortplantningsprocessen. Och eftersom de är med och konkurrerar om vinterfodret så vill man bland arbetsbina inte föda dem längre. Tufft men sådant är livet i ett bisamhälle.

Bild och text J. Sundström