AI-kamera räknar aktivitet vid flustret

Photo by Damien TUPINIER on Unsplash

Chatarina Berglund och Pierre Larsson på Säljans bigård i Sandviken använder en AI-kamera vid flustret för att räkna hur många bin flyger in och ut varje dag. Ett radioreportage av P4 Gävleborg berätter om hur paret får kontinuerlig information om binas aktivitetsnivå och kan se förändringar från dag till dag direkt i sina mobiler. Visst är det bättre att själv sitta nära kupan och titta själv men med teknikens hjälp kan man nu få statistik på när bina flyger och hur många som lämnar kupan.

Lyssna på reportaget här:

Två intressanta bimöten i distriktet

Photo by Eric Ward on Unsplash

27 augusti, kl. 18:30

Algutsboda Biodlarförening arrangerar ett möte om aktuell forskning om biodiversitet. Vi kommer att få lyssna på Markus Franzén som pratar om Linneuniversitetets forskningsprojekt om ekhagar och biologisk mångfald i Långasjö. Han kommer att prata om ekens tillväxt och den biodiversitet som observerats i Långasjö och Sverige. Presentationen kommer att baseras på preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt som undersöker ekskogar och biologisk mångfald. Lite extra fokus kommer att läggas vid bin och pollinatörer.

Plats Malin Gunnarsson, Östregård 105, Långasjö
Medtag eget fika!
Ingen anmälan, ingen avgift.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

14 september, 14:00 - 16:00
Välkommen till en biodlarträff i Målilla då Richard Johansson från SBR kommer att föreläsa kring temat Friska Bin. Richard är ansvarig för förbundets utbildningsutveckling och bihälsofrågor.
Kaffe, the och smörgås serveras.
 
Plats: Hultsfreds kommun, Skeppet Atlantvägen 2, Målilla
Kostnad 100 kronor betalas vid anmälan (senast 9 september).
Anmälan till Biodlarna.Lars@telia.com eller telefon 070-5445 992

Anmälningsavgift via Swish 123 604 00 67 eller Bankgiro 537 1547
Arrangör: Biodlardistrikt södra i samarbete med Mörlundabygdens biodlare

Bimöte i Högsby, 24 mars

Våra vänner i Högsbyortens biodlarförening arrangerar ett intressant bimöte med två duktiga föreläsare, på Staby Gårdshotell, Högsby, söndagen den 24 mars kl 13:00.

Föreläsarna är Lotta Fabricius Kristiansen och Danny Zwaard. Lotta jobbar vid Sveriges Lantbruks Universitet, SLU, och kommer att prata om hållbara landskap för pollinatörer. Danny Zwaard är yrkesbiodlare och regional rådgivare i bihälsa, och pratar om biskötsel som främjar friska bin.

Biredskapsförsäljning av Lars Johansson, Skogens honung med start kl 11:00.

Kaffe serveras.

Kontaktperson: Veine Jernemalm, Högsby bf. Mobil 070-547 75 95.

Enkät om övervintring - fyll i du med!

"Beehives in winter" (CC BY-NC-ND 2.0) by christwisen

För femtonde året i rad arrangerar COLOSS med hjälp av Jordbruksverket en övervintringsenkät för Sverige. Dina svar är anonyma och används enbart till statistik och forskning. Förra året fick vi in drygt

2 800 fullständiga svar. Resultat publiceras i Bitidningen och Gadden. Ta tillfället i akt och fyll i enkäten om hur det gått för dina bin, det tar ca 15-20 min i anspråk. Även om alla samhällen har klarat sig ska du fylla i enkäten. Ju fler svar desto tillförlitligare resultat. 

Du kommer till enkäten genom länken: https://www.bee-survey.com/index.php/451462?lang-=sv

Enkäten är öppen till och med söndagen 4 juni.

Med vänlig hälsning,
Björn Gustavsson, nationell bihälsokonsulent, Jordbruksverket

Ljusförorening påverkar blommor och bin

Photo by Garth Manthe on Unsplash

Våra upplysta städer med artificiella ljuskällor stör dygnsrytmen hos både växter och pollinerande insekter enligt en artikel i Dagens PS, Så skadas bin – av dina strålkastare. Brittiska forskare har undersökt hur malar påverkas av artificiella ljuskällor på natten och upptäckte att malarnas pollineringsinsatser minskade kraftigt. Malarna lockades mer av strålkastare än växter och pollineringen drabbades avsevärt.

Insekterna och växterna blir helt enkelt förvirrade av det artificiella ljuset och deras dagsrytm rubbas, när de inte vet om det är dag eller natt. På så vis uppstår en stress som kan påverka fotosyntesen.

Eftersom växter störs av all belysning på nätterna påverkas även insekter som bin. Växterna producerar mindre pollen, deras växtrytmen störs och bina har mindre att hämta. Dessutom störs i princip alla, inklusive oss människor, av en störd dagsrytm, ungefär som vi störs av jetlag efter långa flygresor.

En artikel från brittiska BBC, How light pollution disrupts plants' senses, beskriver forskningen i mer detalj. Ljusförorening, tillsammans med miljöförstöring, kemikalier och klimatförändringar, bidrar till sämre levnadsförhållanden för pollinerande insekter och det syns i en dramatisk populationsminskning under de senaste åren.

Pollinator populations are steadily declining, and ecologists like Seymoure fear it's the result of a confluence of stressors, including light pollution, chemical pollution, climate change, and habitat loss. Insects are an essential keystone to life on this planet, and as we lose them, the species domino effect becomes clearer.

Humlor lär sig lösa problem genom observation

Photo by Proinsias Mac an Bheatha on Unsplash

Humlor lär sig lösa problem genom att titta på sina mer erfarna kamrater, har forskare från Queen Mary University of London i Storbritannien funnit, enligt en artikel från BBC, Bumblebees learn to solve puzzles by watching peers. 

Forskarna tränade en uppsättning bin att öppna en pussellåda med en sockerbelöning. Lådan kunde öppnas genom att vrida på ett lock för att komma åt sockerlösningen - locket kunde roteras medsols genom att trycka på en röd flik, medan en blå flik kunde roteras motsols. Forskarna tränade några lärarbin att använda en av dessa metoder för att öppna locket medan "observatörsbin" tittade på. När observatörera sedan fick öppna lådan så valde 98% den metod som de hade observerat, även efter att de upptäckt den alternativa metoden. Studien fann också att bin med en demonstrator öppnade fler pussellådor än kontrollbin. Detta tyder på att bina lärde sig beteendet socialt snarare än att själva upptäcka lösningen, sa forskarna.

Bin navigerar med hjälp av landmärken, vägar och vattendrag

Photo by Ricardo Gomez Angel on Unsplash

Bin har ju en otrolig förmåga att navigera i naturen. De använder solen, magnetiska fält och sitt luktsinne för att hitta foder och för att hitta hem. Men en artikel i Science Blog, Bees Follow Linear Landmarks To Find Their Way Home, Just Like The First Pilots, beskriver hur bin använder även linjära landmärken som vattendrag, vägar och murar för att hitta hem. De lär sig snabbt vilka linjer pekar hemåt och letar efter kända vägar när de orienterar sig.

En grupp tyska forskare har publicerat sina upptäckter i en vetenskaplig artikel, Generalization of navigation memory in honeybees. De använde små sensorer på testbin som fick hitta hem till kupan från för dem okända platser. Efter att ha kartlagt binas flygvägar såg forskarna ett mönster som tyder på att raka linjer i landskapet hjälper de att navigera. De letade aktivt efter kända vägar. En av forskningsteamet, Dr Randolf Menzel, Freie Universität Berlin, menar:

Here we show that honeybees use a ‘navigation memory’, a kind of mental map of the area that they know, to guide their search flights when they look for their hive starting in a new, unexplored area. Linear landscape elements, such as water channels, roads, and field edges, appear to be important components of this navigation memory.

Nytt vaccin mot amerikansk yngelröta

Tanarus, CC BY-SA 3.0 on Wikimedia Commons

Amerikanska myndigheter (US Department of Agriculture) har godkänt ett vaccin som kan hjälpa motverka amerikansk yngelröta, enligt en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, US government approves use of world’s first vaccine for honeybees. Vaccinet blandas med drottninggelé och sedan kan man bygga upp ett samhälle med en immun drottning.

The vaccine works by incorporating some of the bacteria into the royal jelly fed by worker bees to the queen, which then ingests it and gains some of the vaccine in the ovaries. The developing bee larvae then have immunity to foulbrood as they hatch, with studies by Dalan suggesting this will reduce death rates from the disease.

Vaccinet kommer att användas endast av yrkesbiodlare i början men det finns stora förhoppningar att det kan leda till färre fall av den dödliga sjukdomen. När vaccinet kommer hit till Europa är okänt.

Biodling och vilda bin - ny vägledning kommer från Jordbruksverket

"Sandbee" (CC BY 2.0) by Tom Bech

Honungsbin är väldigt effektiva pollinerare och om det finns många samhällen i ett område så konkurrerar de ut sina kusiner, vildbin. Vildbipopulationer minskar främst på grund av brist på lämpliga miljöer men även till viss del av konkurrensen med honungsbin. Ett radioreportage av Sveriges Radio (Vetenskapsradio) berättar om en ny vägledning som Jordbruksverket publicerar under januari som hjälper biodlare att ta hänsyn till vildbin. Bland annat finns det förslag att inte sätta upp bikupor inom en kilometers avstånd från ett naturreservat eller nationalpark. Dessutom bör antalet bisamhällen i städer begränsas så att även vildbin kan få tillgång till de begränsade gröna områdena.

Lyssna på reprtaget här. 

Honung utan bin

Photo by Bee Naturalles on Unsplash

Ett nederländskt företag, Fooditive, har tagit fram en ny sorts honung som påstås innehålla samma vitaminer, mineraler och nyttiga bakterier som vanlig honung men utan bin, enligt en artikel på Confectionary Production, World’s first bee-free honey claim devised by ambitious Dutch business. Produkten ska inte ersätta honungsbiet men kan vara ett alternativ med tanke på hur biodling hotas i många länder på grund av klimatförändringar, monokulturer i jordbrukslandskapet och sjukdomar. Dessutom finns det många exempel på storskalig och helt ohållbar biodling, främst i Nordamerika och det finns ett växande intresse för mer hållbara produkter som inte misshandlar bina.

Fooditives VD, Moayad Abushokhedim, menar att produkten uppfyller alla kvalitetskrav och är ett stort steg i en framtida växtbaserad matproduktion:

Our goal is to provide the world’s first 100% bee-free honey with no compromise on taste, quality or price. The process of genetic sequence modification used in our honey already has an established track record with our vegan casein. We believe our process will be the stepping stone for a revolutionary advancement in the food and biotechnology industries, enabling any animal product to be mimicked and even improved by bioengineering plant-based ingredients.

Läs mer på Fooditives hemsida.

Uppkopplad bikupa på universitetstaket

Photo by Damien TUPINIER on Unsplash

Ett studentprojekt vid Linnéuniversitetet har placerat en uppkopplad smålandskupa på taket på hus Magna på universitetskajen i Kalmar. Projektet ska undersöka metoder för att effektivt kunna bevaka utvecklingen i kupan, enligt en nyhet från Linnéuniversitetet, Studenter med bisyssla - 30 000 nya invånare har flyttat in på Universitetskajen. 

Elias Holmér och Mattias Holmgren håller på med sitt examensarbete inom datateknik och har tagit fram en mikrochip och maskininlärningsalgoritm som ska hålla kolla på kupan under sommaren. Under projektet ska de samla data om temperatursväxlingar i kupan samt luftfuktighet, lufttryck, luftkvalitet och vikt. Enligt Mattias:

Med en sådan här lösning kommer biodlarna i ett tidigt skede att kunna upptäcka om bina svärmar och sticker iväg, om det sker en attack mot kolonin eller om det har kommit in sjukdom i kupan.

En tredje student, Elin Björck som läser till högskoleingenjör, kommer att ta hand om bisamhället och de hoppas att även kunna skörda honung längre fram på sommaren.

Bin är viktiga, och jag tycker att det är roligt att lära mig nya saker. Genom att ta hand om bikupan får jag ett praktiskt inslag i min utbildning och en inblick i binas liv. Det är spännande att på så sätt ha lite makt över naturen.

Enkät om övervintring

Varje år gör Biodlarna en enkät om övervintring bland landets biodlare. Resultat ger ett bra underlag för tillförlitliga statistik om svensk biodling och alla medlemmar bör fylla i enkäten, även om du har bara ett samhällle. 

Fyll i enkäten om övervintring 2021-22.

Enkäten är öppen till 5 juni.

Uppkopplade bikupor i varje distrikt

Kalmarföretaget Beelab har fått 600 000 kronor av Jordbruksverket för att sätta ut uppkopplade bikupor i alla 25 bidistrikt i landet, enligt en artikel Vi ska få uppkopplade bikupor över hela landet. Dessa uppkopplade kupor ger mängder med data om samhällets utveckling, hälsa och utveckling och genom att skapa ett nätverk av kupor får man ännu mer information för vidare forskning. Idag har Beelab kupor i fem städer och siktar nu mot en i varje bidistrikt. Dessutom kommer de att vidareutveckla ett mobilapp som har utvecklats av studenter vid Linnéuniversitetet och företaget Tietoevry (ett av företagen bakom Beelab) Enligt Mikael Ekström:

BeeLab visar hur tekniska lösningar kan bidra till att förbättra samhället för både människa och natur. Bina är en av planetens viktigaste varelser och är bidragande för att vi ska kunna upprätthålladen biologiska mångfalden. Honungsbin lever i samhällen och bikupor, och lämpar sig därför bra att ta in forskningsdata ifrån. Med hjälp av data, såsom temperatur, vikt, lufttryck, luftfuktighet eller luftkvalitet som samlas in via sensorer och AI kan vi få en helt ny förståelse för hur bina lever och mår, och även se långsiktiga trender. Ju fler kupor vi kan installera desto bättre blir den förståelsen.

Här ser du en film om verksamheten.

Drönare klarar inte höga eller låga temperaturer

"Not long for the drones ..." (CC BY-NC-SA 2.0) by Max xx

Drönare är väldigt känsliga för temperatursvängningar enligt en artikel i The Weather Network, Male honeybees can't handle heat, cold stress like females can. Forskare vid North Carolina State University i USA och University of British Columbia i Kanada har upptäckt att 76% av alla drönare dog vid en temperatur av 4 C medan inga arbetarbin dog. Hälften av drönarna dog när temperaturen gick upp till 42 C under sex timmar. I Nordamerika är sådana temperaturer inte ovanliga och vi upplevde höga temperaturer under sommaren 2018 i synnerhet. Vid höga eller låga temperaturer försämras drönarens fertilitet och därför bör vi se till att hålla kupan sval i sommarvärmen. Artikeln föreslår en styrenskiva ovanpå kupan som skydd.

Enligt en av forskarna, Alison McAfee, finns det alldeles för lite forskning kring drönare:

There's really very little research done on drones. In general, they're the neglected group of bees in the colony. Most people who work with bees have a sense that drones are quite sensitive to stress, whether that is temperature stress or exposure to chemical compounds ... I think it's a real shame there's not more known about drones because drones are half of the equation when it comes to honeybee reproduction. Anything that impacts their health and fertility, or survival, is a really important thing to study.

Referens

McAfee, A., Metz, B.N., Milone, J.P. et al. Drone honey bees are disproportionately sensitive to abiotic stressors despite expressing high levels of stress response proteins. Commun Biol 5, 141 (2022). https://doi.org/10.1038/s42003-022-03092-7

Årets första humla - ny studie vid Lunds universitet

Photo by Rolf Schmidbauer on Unsplash

När kommer årets första humla? Forskare vid Lunds universitet ber om hjälp från naturvänner i södra Sverige att rapportera in tidiga humlor enligt en nyhet från universitetet, Hitta vårens första humla 2022.

Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars. Längre norrut kan man börja något senare.

Det är alltid övervintrade drottningar som syns först när de förbereder sig för att bygga bo och lägga ägg. På webbsidan får du information om hur du rapporterar dina fynd via en webbformulär. Du behöver ange geografisk position, foto och gärna vilken art det handlar om.

Redan nu kan du börja spana. Snart kommer våren!

Konkurrensen mellan honungsbin och vildbin - ny forskning

Photo by Hikmet on Unsplash

Vilda bin och honungsbin konkurrerar om samma blommor och därför finns det risk att honungsbin slår ut andra arter enligt en artikel i Forskning.se, Vilda bin och honungsbin konkurrerar om blommorna. Forskare från Lunds universitet har jämfört resultat från många forskningsprojekt om denna konkurrens och konstaterar att det finns risker för andra biarter när antalet honungsbin i området blir för hög. Henrik Smith, professor i zooekologi vid CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet, menar:

Konkurrens om resurser är vanligt i ekosystemet och har spelat en viktig roll i utvecklingen av arter och deras nischer. Men i kombination med att människan förändrar livsmiljöerna och blir bättre på att hålla honungsbin finns det risk för att vilda bin råkar illa ut.

Det krävs mer forskning för att hitta lösningar så att alla biarter gynnas och forskarna ska samarbeta med Jordbruksverket för att undersöka närmare. Sandra Lindström från forskargruppen konstaterar:

Med den här sammanställningen av vad vetenskapen visar, vill vi bidra till att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin. Det finns många åtgärder som gynnar både honungsbin och vilda bin.

Referens

Konkurrens mellan honungsbin och vilda bin – evidens, kunskapsluckor och möjliga åtgärder, Sandra A.M. Lindström, Henrik G. Smith

Solcellsparker kan gynna humlor

Brittiska forskare har upptäckt att marken kring solcellsparker kan användas som ängsmarker och därmed härbärgera fyra gånger fler humlor än en vanlig klippt gräsmatta, enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, Det handlar bara om att planera rätt när man bygger sådana parker och satsa på blommande ängar.

Apiscandia 2022 - biodlingskonferens i Örebro

Biodlingsföretagarna arrangerar i samarbete med Jordbruksverket, Svenska Bin, Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Apiscandia-kongressen på Conventum i Örebro den 11-13 februari 2022. Konferensen är Sveriges största biodlingskonferens och under tre dagar träffar du forskare, biodlare och företagare från både Sverige och utlandet. På lördagsmorgonen håller både biodlingsföretagarna och SBR-distrikt sina årsmöten.

Det finns flera paket du kan välja mellan om du vill delta från dagsbiljetter (250 kr per dag) till hela konferensen och konferensmiddagen. Bland föreläsarna finns. Stefan Mandl, storbiodlare från Österrike, Randy Oliver, USA, Bernard Heuvel, Tyskland, Daniel Popovici, rumänsk forskare, och många flera.

Mer information.

Binas ljudspråk utforskas

Photo by Damien TUPINIER on Unsplash

Bin kommunicera på flera sätt - genom bidansen, feromoner och ljud. Deras vanliga surrande känner vi väl till men om samhället hotas av till exempel bålgetingar ger de ett ilande varningssignal som bara nu har spelats in av forskare. Ett reportage av SVT Vetenskap, Här piper bina för att skydda sin kupa, beskriver hur forskare från Kanada och Vietnam har lyckats upptäcka cirka 30 000 olika ljud i ett bisamhälle, blanda annat varningslätet. Nu inser vi att bin har ett mycket varierat "språk".

För att skapa ljud så vibrerar bina sin kropp mot varandra eller mot olika underlag. På så sätt skapas en förflyttning av partiklar i luften. Det här uppfattar andra bin med hjälp av sina antenner och ben – medan vi hör det som ett ljud,

Reportaget har även en kort film om varningslätet. 

Referens
Mattila Heather R., Kernen Hannah G., Otis Gard W., Nguyen Lien T. P., Pham Hanh D., Knight Olivia M. and Phan Ngoc T. (2021) Giant hornet (Vespa soror) attacks trigger frenetic antipredator signalling in honeybee (Apis cerana) colonies. Royal Society Open Science, Nov 2021.

Bin tillämpar social distansering vid varroaangrepp - ny forskning

Honungsbin verkar tillämpa social distansering när de känner sig hotade av en parasit som varroakvalstret, enligt en artikel i Science Times, Honeybee Social Distance in Colony to Combat Parasitic Attack. Forskare från University College London och University of Sassari i Italien visar att bin håller större avstånd från varandra när det finns varroa i samhället för att minska smittspridning. Dessutom finns det en tydlig uppdelning i samhället mellan ungbin som sköter drottningen och ynglen och de äldre arbetsbina som söker föda utanför kupan. Dessa äldre bin kan bli smittspridningsrisker eftersom de träffar bin från andra samhällen bland blommorna och då är det viktigt att de inte kommer nära ynglen och drottningen. 

Här ser du en kort film som förklarar hur bin skyddar sig mot parasiter.

Referens

Honey bees increase social distancing when facing the ectoparasite Varroa destructor. Science Advances, 29 Oct 2021, Vol 7, Issue 44