Biodling och vilda bin - ny vägledning kommer från Jordbruksverket

"Sandbee" (CC BY 2.0) by Tom Bech

Honungsbin är väldigt effektiva pollinerare och om det finns många samhällen i ett område så konkurrerar de ut sina kusiner, vildbin. Vildbipopulationer minskar främst på grund av brist på lämpliga miljöer men även till viss del av konkurrensen med honungsbin. Ett radioreportage av Sveriges Radio (Vetenskapsradio) berättar om en ny vägledning som Jordbruksverket publicerar under januari som hjälper biodlare att ta hänsyn till vildbin. Bland annat finns det förslag att inte sätta upp bikupor inom en kilometers avstånd från ett naturreservat eller nationalpark. Dessutom bör antalet bisamhällen i städer begränsas så att även vildbin kan få tillgång till de begränsade gröna områdena.

Lyssna på reprtaget här. 

Konkurrensen mellan honungsbin och vildbin - ny forskning

Photo by Hikmet on Unsplash

Vilda bin och honungsbin konkurrerar om samma blommor och därför finns det risk att honungsbin slår ut andra arter enligt en artikel i Forskning.se, Vilda bin och honungsbin konkurrerar om blommorna. Forskare från Lunds universitet har jämfört resultat från många forskningsprojekt om denna konkurrens och konstaterar att det finns risker för andra biarter när antalet honungsbin i området blir för hög. Henrik Smith, professor i zooekologi vid CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet, menar:

Konkurrens om resurser är vanligt i ekosystemet och har spelat en viktig roll i utvecklingen av arter och deras nischer. Men i kombination med att människan förändrar livsmiljöerna och blir bättre på att hålla honungsbin finns det risk för att vilda bin råkar illa ut.

Det krävs mer forskning för att hitta lösningar så att alla biarter gynnas och forskarna ska samarbeta med Jordbruksverket för att undersöka närmare. Sandra Lindström från forskargruppen konstaterar:

Med den här sammanställningen av vad vetenskapen visar, vill vi bidra till att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin. Det finns många åtgärder som gynnar både honungsbin och vilda bin.

Referens

Konkurrens mellan honungsbin och vilda bin – evidens, kunskapsluckor och möjliga åtgärder, Sandra A.M. Lindström, Henrik G. Smith

Bin behöver även träd

Photo by Azimbek Assarov on Unsplash

Bin behöver mer än bara blommornas pollen och nektar, träden är minst lika viktiga, i synnerhet ek, enligt en artikel på Forskning.se, Bin behöver fler träd. Forskare från Lunds universitet har studerat vilka miljöer i jordbrukslandskapet som gynnar det röda murarbiet och upptäckt att binas fortplantning går bäst i närhet av träd. Pollen från framför allt ek var ett väldigt viktigt inslag i binas kost. Dessutom finns det gott om boplatser i trädbevuxna miljöer. Ekpollen var till och med den viktigaste näringskällan under våren. 

Forskarna tror att även andra biarter gynnas av pollen från träd. Enligt en av forskarna, Johanna Yourstone:

Det går att föreställa sig att fler arter bin gynnas av träd generellt, och inte bara av till exempel sälg som är en välkänd blomresurs tidigt på våren. Att ek inte producerar nektar och anses vara vindpollinerad gör den förmodligen förbisedd som bi-resurs, och överhuvudtaget så saknas det ordentlig information om vad de flesta vilda bin föredrar att äta.

En av slutsatserna från studien är vikten av en artrik miljö med både blommor och träd och att jordbrukslandskapet behöver biologisk mångfald för att pollinerande insekter ska trivas.

Referens
Yourstone, J., Karlsson, M., Klatt, B. K., Olsson, O. &. Smith, H. G. (2021) Effects of crop and non-crop resources and competition: High importance of trees and oilseed rape for solitary bee reproduction. Biological Conservation, Vol 261, ISSN 0006-3207.

Vilda honungsbin svärmar i Halmstad

En sällsynt svärm av vilda honungsbin har upptäckts mitt i Halmstad enligt ett radioreportage från P4 Halland (lyssna i nedanstående ruta). Enligt bikännaren Hannes Bonhof handlar det om vilda honungsbin och inte rymlingar från en bigård. Vilda honungsbin var ganska vanliga förr i tiden men har i stort sett försvunnit från den svenska naturen så upptäckten väcker uppmärksamhet. Svärmen sitter alldeles intill en skola men, som vi biodlare vet så väl, är en svärm sällan aggressiv och letar bara efter ett nytt hem.

Storsatsning på hotade vildbin och humlor

"Bumble bee - Hummel" (CC BY-NC-SA 2.0) by www.MiPHO.de - Michael Schwarz Photography

Många av våra humlor och vilda bin är starkt hotade och nu satsar Naturvårdsverket 11 miljoner kronor på ett projekt som ska skapa miljöer som gynnar dessa vilda pollenatörer enligt ett reportage av SVT Nyheter Öst, Elva miljoner satsas på utrotningshotade bin. Satsningen gäller för sju län i södra Sverige i samarbete med kommuner, Svenska kyrkan, Trafikverket, kraftbolag m.fl. Vildbin och humlor behöver flera områden med sand för att bygga bo och utplantering av nektar- och pollenrika växter.

Enligt Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket:

Eftersom situationen för vilda pollinatörer är så pass allvarlig är jag glad att vi kan rikta pengar till konkreta åtgärder i större skala till platser i landskapet där de gör mest nytta.

På nyhetssidan finns det också ett kort TV-reportage om projektet.

Drönare som hjälper till med barnpassning

"Ceratina bee, male" (CC BY-NC 2.0) by Anita363

En art solitärbi som lever i Medelhavsområdet, ceratina nigrolabiata, har drönare som ägnar sig åt barnpassning enligt en artikel i Science News, The first male bees spotted babysitting are mostly stepdads. Drottningen bygger inga kolonier och måste därför hämta mat för sina larver helt själv. När hon är borta vaktar en drönare ingången till boet mot främst myror. När drottningen kommer hem så släpper drönaren in henne och återgår till sina vakttjänst. Anledningen bakom drönarens märkliga beteende (inga andra biarter har upptäckts med detta beteende) är att han hoppas kunna para sig med drottningen. Denna biart skiljer sig från till exempel honungsbiet genom att drottningen parar sig med flera drönare under hela sitt liv och så även en drottning med barn är intressant för lokala drönare. Barnpassningen är ett sätt att komma åt drottningen snarare än ett osjälviskt intresse för småbarn!

Referens
M. Mikát et al. Polyandrous bee provides extended offspring care biparentally as an alternative monandry based eusociality.Proceedings of the National Academy of Sciences. Published online March 11, 2019. doi: 10.1073/pnas.1810092116.

Alla biarter behöver skydd mot pesticider

"Solitary bee butt" (CC BY-NC-SA 2.0) by JulieK 

Debatten om pesticider inom jordbruk nästan alltid handlar om hur de påverkar honungsbiet och väldigt lite uppmärksamhet ägnas åt andra biarter som har en ännu vitkigare pollineringsroll, enligt
en artikel i EurekAlert, Stronger pesticide regulations likely needed to protect all bee species, say studies. Forskare vid Guelph University i Kanada vill väcka större uppmärksamhet om hoten mot andra biarter och vilda humlor och kräver starkare reglering mot farliga pesticider. Humlor och solitärbin fyller en nödvändig roll i naturen och drabbas särskilt hårt av alla kemikalier som används idag. Dagens jordbruk klarar sig inte i framtiden endast med honungsbiet som pollinatör. Det finns en risk att vi fokuserar bara på honungsbiet och glömmer det stora mångfaldet som fins bland pollineringsinsekter.

- Given the great variability that we see in the behaviour, ecology and life history of over 20,000 species of bees in the world, there are some routes of pesticide exposure that are not adequately considered in risk assessments focusing only on honeybees.

Ny bok om pollineringsinsekter

CC0 Public domain on Pixabay

När en professor som forskat 35 år om honungsbin kopplar av – då tar han kameran och går på upptäcktsfärd i den egna trädgården. Ingemar Fries blev själv förbluffad över rikedomen av arter i familjens trädgård på Underberga i Mälardalen och bestämde sig för att dokumentera de arter han fann. Resultatet är den nyligen utgivna boken Blommor och bin, som utöver beskrivning av mångfalden i en enskild trädgård också är en översikt över pollinerare i Sverige.

Boken Blommor och bin ger en lättillgänglig och bra beskrivning av vad pollinering egentligen är, hur den bidrar till växtlighet och fruktbarhet – och vilka hoten är mot våra pollinerare. Dessutom beskrivs hur vi själva kan gynna dessa viktiga varelser genom att i våra trädgårdar ge dem både mat och husrum.

Läsaren får också följa pollinerarna månad för månad och i bilder kan man se hur trädgården utvecklas, och vilka växter som ger dem mat vid olika tider under växtsäsongen. Här finns tabeller som visar vilka blommor som uppskattas av de olika bina, och när de blommar.

- Villasamhällen med sina trädgårdar är tveklöst något som gynnar många sorters bin. Men även mitt i odlingslandskapet kan man hitta en mångfald av pollinerande insekter, bara det finns öar i landskapet som erbjuder både bostäder och mat. Underberga har en lagom tuktad trädgård, som blommar hela växtsäsongen. Resultatet är ögonfägnad, rikligt med frukt och bär, och en rik vild insektsfauna.

Blommor och bin, din trädgård – ett matbord för pollinerande insekter, Ingemar Fries (Apinordica förlag). Boken kan beställas via SBRs bibutik.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk, Professor på upptäcktsfärd bland svenska humlor, bin och vilda pollinerare.

Ny svensk forskning kan avgöra striden om pesticider

  by edd_b on Flickr

Ett svenskt forskningsprojekt vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har visat tydligt att ett växtskyddsmedel inom gruppen neonikotinoider har en negativ påverkan på såväl honungsbin som humlor och vilda bin i jordbrukslandskap. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature (Seed coating with a neonicotinoid insecticide negatively affects wild bees) och kan påverka den pågående debatten kring användningen av neonikotinoider  inom jordbruk. Fältförsök visade att vilda bin påverkades mycket negativt av pesticider och kan slås ut helt medan effekterna på honungsbin var mindre slående. Detta visar att vi inte ska bara analysera neonikotinoidernas påverkan på honungsbin men i stället se på den sammanlagda påverkan på ekosystemet.

Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket. Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige.

Ytterligare en artikel i Nature (Bees prefer foods containing neonicotinoid pesticides) visar att honungsbin verkar till och med föredra nektar med spår av neonikotinoider trots de negativa effekter.

Läs mer i ett reportage av SVT, Humlor och bin slås ut av jordbruksmedel och lyssna på radioreportaget nedan.
Läs även en artikel i DN, Vanligt insektsmedel skadar humlor och solitärbin

Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet: Vilda bin far illa av växtskyddsmedel.

Projekt i Nybro gynnar pollinerande insekter

 by iseethelight

Ett nytt projekt har inletts i Nybro som planerar att skapa bättre livsvillkor för pollinerande insekter som fjärillar, steklar, humlor, vildbin och förstås även honungsbin (se Barometern 5 april). Projektet har fått 150 000 kronor via Länsstyrelsen och under de närmaste två åren ska man inventera livsvillkoren för pollinerande insekter i Nybro och se till att det finns gynsamma miljöer och bostäder, inklusive bikupor. Enligt Thomas Bergström, stadsträdgårdsmästare i Nybro kommun:

- Tanken är att vi ska utforma miljöer som gynnar de här insekterna. Man kan säga att projektet på sikt ska bidra till att säkerställa en ekologisk hållbarhet även i stadsmiljö.

Projektet kommer att samarbeta med Nybro Biodlarförening och kommer att rikta särskilda insatser för att engagera skolorna samt uppmuntra villaägare att plantera växter som gynnar dessa insekter.

Europa behöver 7 miljarder fler bin

 by Reini68

Efterfrågan på insektspollinering inom europeiskt jordbruk ökar ständigt samtidigt som antalet insekter som pollinerar sjunker. Det finns redan en stor brist på honungsbin och det betyder att lantbrukarna blir mer beroende på vilda pollinerare som humlor och vildbin som också blir mer sällsynta. Enligt en artikel i webbtidningen MercoPress, Europe short of bees to pollinate crops, warns report from Reading university, har forskare vid engelska University of Reading studerat utvecklingen i 41 europeiska länder och upptäckt att framför allt oljeväxter hitas av en akut brist på pollineringsinsekter. Enligt deras beräkningar behöver Europa 13,4 miljoner fler bisamhällen för att kunna tillgodose jordbrukets behov framöver. Mellan 2005-2010 växte antalet bisamhällen i Europa med 8% medan pollineringsbehovet ökade med 40%.

Den svenska tidskriften ATL skriver om samma forskning, Bibehovet växer fem gånger snabbare än tillgången. De kommenterar situationen i Sverige så här:

- 2010 räckte till exempel de svenska honungsbina för att pollinera mellan en fjärdedel och en femtedel av de grödor som behöver det, eller får en ökad skörd av pollinering. Det betyder inte att mellan 50 och 75 procent av grödorna inte pollinerades. Vilda pollinerare är inte medräknade i studien. Den ger därför en bild av hur stort beroendet av vilda pollinatörer är.

En bidragande orsak till bristen är att de flesta biodlare har bara småskalig produktion och är mest inriktad på honungsproduktion snarare än pollinering.

Bristen på bin i Europa har också uppmärksammats av ett reportage av Sveriges Radio, Brist på bin hotar skördar.

Läs forskningsartikeln:

Breeze TD, Vaissière BE, Bommarco R, Petanidou T, Seraphides N, et al. (2014) Agricultural Policies Exacerbate Honeybee Pollination Service Supply-Demand Mismatches Across Europe. PLoS ONE 9(1): e82996. doi:10.1371/journal.pone.0082996

Sällsynta vildbin hittas kring vägbygge

Ett vägbygge vid Bråt utanför Borås visar sig vara hem till flera sällsynta arter vildbin inklusive några som man trodde var utdöda i Sverige enligt ett radioreportage av Sveriges Radio P4 Sjuhärad, Unika bisamhällen hittade i elfte timmen. Arbetet pågår för att bygga om riksväg 27 men nu har en undersökning visat att det finns bland annat 8 rödlistade arter där och framför allt flera arter vildbin.

Jenny Pleym är kommunbiolog i Borås och har lett undersökningen:

- Experter som gått i området är helt lyriska när de upptäckt arter som de inte ens trodde fanns i Sverige. Och att hitta åtta rödlistade arter gör alltså området till ett av de mest unika i landet och nummer ett i Västsverige.

Upptäckten kommer för sent för att stoppa vägbygget men biologerna planerar nu på att göra det nya området så attraktiv som möjligt så att de berörda arterna har åtminstone förutsättningar att kunna fortsätta att finnas där.

Lyssna på reportaget här:

Vildbin i Fjälebo mår bra!

 

I september rapporterade vi om en svärm som hade hittat ett hem i ett träd i skogen (läs mer). Nu rapporterar Toby Hillmalm att samhället har överlevt vintern och bygger för fullt i vårsolen.
Bild: T. Hillmalm

Vildbygge del 2

I natt kom säsongens första snö efter flera på varandra följande kalla, frostnätter med flera minusgrader.
Trots detta lever vildbin uppe i Fjälebo Naturpark under sin asprot (se tidigare inlägg Vart tog svärmen vägen?).

Men något djur har varit framme och knaprat i sig en del av deras kakor, som nu är skadade i själva rotmynningen. Frågan är nu hur djupt ner i marken de byggt sitt samhälle och hur mycket honung de hann samla på sig innan de invintrade. De bin man kan se på en av dessa bilder lever och gör sitt bästa för att skydda resten av samhället. Kallt om fossingarna måste de ha det!

Text och bilder: Jim Sundström

Biparadis i Växjö

Växjö Kommun har skapat ett biparadis mitt i Bokhultets naturreservat för att rädda många arter av solitära bin som har hittats i området. En tidigare körplan för lastbilar helt utan naturvärde har utvecklats till en miljö som passar dessa sällsynta insekter. Vid en inventering i naturreservatet hittades hela 80 arter solitära bin som gjorde Bokhultet till ett av Sveriges rikaste bimiljöer. Ett projekt startades för att skapa den rätta miljön för att garantera dessa arters överlevnad. Området gynnar förstås andra insekter som fjärilar och steklar.
Läs mer om satsningen i artikeln Biparadiset i Bokhultet (Växjö Kommun)