AI-kamera räknar aktivitet vid flustret

Photo by Damien TUPINIER on Unsplash

Chatarina Berglund och Pierre Larsson på Säljans bigård i Sandviken använder en AI-kamera vid flustret för att räkna hur många bin flyger in och ut varje dag. Ett radioreportage av P4 Gävleborg berätter om hur paret får kontinuerlig information om binas aktivitetsnivå och kan se förändringar från dag till dag direkt i sina mobiler. Visst är det bättre att själv sitta nära kupan och titta själv men med teknikens hjälp kan man nu få statistik på när bina flyger och hur många som lämnar kupan.

Lyssna på reportaget här:

Ljusförorening påverkar blommor och bin

Photo by Garth Manthe on Unsplash

Våra upplysta städer med artificiella ljuskällor stör dygnsrytmen hos både växter och pollinerande insekter enligt en artikel i Dagens PS, Så skadas bin – av dina strålkastare. Brittiska forskare har undersökt hur malar påverkas av artificiella ljuskällor på natten och upptäckte att malarnas pollineringsinsatser minskade kraftigt. Malarna lockades mer av strålkastare än växter och pollineringen drabbades avsevärt.

Insekterna och växterna blir helt enkelt förvirrade av det artificiella ljuset och deras dagsrytm rubbas, när de inte vet om det är dag eller natt. På så vis uppstår en stress som kan påverka fotosyntesen.

Eftersom växter störs av all belysning på nätterna påverkas även insekter som bin. Växterna producerar mindre pollen, deras växtrytmen störs och bina har mindre att hämta. Dessutom störs i princip alla, inklusive oss människor, av en störd dagsrytm, ungefär som vi störs av jetlag efter långa flygresor.

En artikel från brittiska BBC, How light pollution disrupts plants' senses, beskriver forskningen i mer detalj. Ljusförorening, tillsammans med miljöförstöring, kemikalier och klimatförändringar, bidrar till sämre levnadsförhållanden för pollinerande insekter och det syns i en dramatisk populationsminskning under de senaste åren.

Pollinator populations are steadily declining, and ecologists like Seymoure fear it's the result of a confluence of stressors, including light pollution, chemical pollution, climate change, and habitat loss. Insects are an essential keystone to life on this planet, and as we lose them, the species domino effect becomes clearer.

Humlor lär sig lösa problem genom observation

Photo by Proinsias Mac an Bheatha on Unsplash

Humlor lär sig lösa problem genom att titta på sina mer erfarna kamrater, har forskare från Queen Mary University of London i Storbritannien funnit, enligt en artikel från BBC, Bumblebees learn to solve puzzles by watching peers. 

Forskarna tränade en uppsättning bin att öppna en pussellåda med en sockerbelöning. Lådan kunde öppnas genom att vrida på ett lock för att komma åt sockerlösningen - locket kunde roteras medsols genom att trycka på en röd flik, medan en blå flik kunde roteras motsols. Forskarna tränade några lärarbin att använda en av dessa metoder för att öppna locket medan "observatörsbin" tittade på. När observatörera sedan fick öppna lådan så valde 98% den metod som de hade observerat, även efter att de upptäckt den alternativa metoden. Studien fann också att bin med en demonstrator öppnade fler pussellådor än kontrollbin. Detta tyder på att bina lärde sig beteendet socialt snarare än att själva upptäcka lösningen, sa forskarna.

Bin navigerar med hjälp av landmärken, vägar och vattendrag

Photo by Ricardo Gomez Angel on Unsplash

Bin har ju en otrolig förmåga att navigera i naturen. De använder solen, magnetiska fält och sitt luktsinne för att hitta foder och för att hitta hem. Men en artikel i Science Blog, Bees Follow Linear Landmarks To Find Their Way Home, Just Like The First Pilots, beskriver hur bin använder även linjära landmärken som vattendrag, vägar och murar för att hitta hem. De lär sig snabbt vilka linjer pekar hemåt och letar efter kända vägar när de orienterar sig.

En grupp tyska forskare har publicerat sina upptäckter i en vetenskaplig artikel, Generalization of navigation memory in honeybees. De använde små sensorer på testbin som fick hitta hem till kupan från för dem okända platser. Efter att ha kartlagt binas flygvägar såg forskarna ett mönster som tyder på att raka linjer i landskapet hjälper de att navigera. De letade aktivt efter kända vägar. En av forskningsteamet, Dr Randolf Menzel, Freie Universität Berlin, menar:

Here we show that honeybees use a ‘navigation memory’, a kind of mental map of the area that they know, to guide their search flights when they look for their hive starting in a new, unexplored area. Linear landscape elements, such as water channels, roads, and field edges, appear to be important components of this navigation memory.

Binas ljudspråk utforskas

Photo by Damien TUPINIER on Unsplash

Bin kommunicera på flera sätt - genom bidansen, feromoner och ljud. Deras vanliga surrande känner vi väl till men om samhället hotas av till exempel bålgetingar ger de ett ilande varningssignal som bara nu har spelats in av forskare. Ett reportage av SVT Vetenskap, Här piper bina för att skydda sin kupa, beskriver hur forskare från Kanada och Vietnam har lyckats upptäcka cirka 30 000 olika ljud i ett bisamhälle, blanda annat varningslätet. Nu inser vi att bin har ett mycket varierat "språk".

För att skapa ljud så vibrerar bina sin kropp mot varandra eller mot olika underlag. På så sätt skapas en förflyttning av partiklar i luften. Det här uppfattar andra bin med hjälp av sina antenner och ben – medan vi hör det som ett ljud,

Reportaget har även en kort film om varningslätet. 

Referens
Mattila Heather R., Kernen Hannah G., Otis Gard W., Nguyen Lien T. P., Pham Hanh D., Knight Olivia M. and Phan Ngoc T. (2021) Giant hornet (Vespa soror) attacks trigger frenetic antipredator signalling in honeybee (Apis cerana) colonies. Royal Society Open Science, Nov 2021.

Nosema-parasiten leder till stress i bisamhället - ny forskning

Photo by Pixabay from Pexels

Bin i ett samhälle som har infekterats av parasiten nosema ceranae larmar varandra om hotet genom att producera en varningsdoft, s k feromoner och detta leder till ökad stress som kan vara farligt för samhället. En artikel i tidskriften New Scientist, Honeybees stress each other out by warning about minor parasites, beskriver ny forsking om hur nosema kan leda till störningar i samhället och även kollaps. Dessa feromoner används också när bin känner sig hotade, till exempel när ett bi krossas av biodlaren, och sätter samhället på högsta beredskap. Stressen stör bisamhällets sociala funktioner och forskarna undersöker hur spår nosema i ett samhälle kan leda till allvarligare problem.

In the case of N. ceranae infestations, this could mean that the pheromone stimulates the bees to care for their infected hive mates, says Mayack. However, it might also drive them to quarantine sick individuals – or even kill them. Either way, Mayack suspects the bees’ behaviour changes so much, it could destroy their healthy social balance.

Referens
Mayack, C., Broadrup, R. L., Schick, S. J., Eppley, E. J., Khan, Z., Macherone, A. (2021) Increased alarm pheromone component is associated with Nosema ceranae infected honeybee colonies. Royal Society Open Science. https://doi.org/10.1098/rsos.210194

Storlek har betydelse för humlor - radioreportage

Photo by Thomas Millot on Unsplash

Stora humlor är bättre på att hitta föda än sina mindre systrar enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, Stora humlor är bättre blomjägare. Forskare i England har studerat humlors beteende när de lämnar boet för första gången och letar efter nektar. Forskarna hade placerat konstgjorda blommor med sockerlösning runt om humleboet och såg att de största individerna undersökte blommorna, i synnerhet dem med den högsta sockerhalten, mer intensivt än de mindre individerna. Stora humlor flyger längre och är mer kräsna på vilka blommor de besöker medan mindre och svagare humlor tar första bästa blomma. Kan detta beteende stämma även för honungsbiet?

Referens

Frasnelli, Elisa. et al. Small and Large Bumblebees Invest Differently when Learning about Flowers. Current Biology, 2020. DOI: https://doi.org/10.1016/j.cub.2020.11.062. 

Växter hör när bin är i närheten

CC BY Some rights reserved by Harry Rose on Wikimedia Commons

Vissa växter kan höra när en pollinerande insekt som ett bi närmar sig och kan direkt höja sockerhalten i sin nektar för att locka in biet, enligt en artikel i den kända amerikanska tidskriften, National Geographic, Flowers can hear buzzing bees—and it makes their nectar sweeter. Forskare från Tel Aviv universitet i Israel har studerat en art nattljus, Oenothera drummondii, genom att spela upp olika ljud (tystnad, ljudet från ett bi samt datorgenererade låg-, mellan- och högfrekventa ljudsignaler) för att avläsa växtens reaktion. Blomman reagerar inte på tystnad eller de hög- och mellanfrekvanta signalerna men reagerar inom några sekunder på biets vingslag. Inom tre minuter hade sockerhalten i blommans nektar ökat från 12-17% till 20%. 

Experimentet har upprepats flera gånger i olika miljöer men alltid med samma resultat och slutsatsen är att växten "hör" att ett bi närmar sig och anstränga sig för att locka in biet med extra sötma. Betyder detta att växter kan höra på något sätt och är beteendet vanligt i växtriket? Forskningen fortsätter.

Nordiska bin vid polcirkeln i forskningsfokus

Vid polcirkeln och under midnattssolen arbetar bina flitigt. Under förra veckan var forskare från Högskolan i Skövde på plats i Juoksengi och försåg cirka tusen små bin med sändare i projektet BIstånd till nordiska bin. Med hjälp av ny teknik samlas information in om biets flygvanor, arbetsuppgifter, och livslängd – en viktig del i forskningen kring framtida bihållning i ett föränderligt klimat.

Sedan våren 2019 arbetar forskare från Högskolan i Skövde i ett svensk-nordiskt samarbete med att samla in och analysera data från våra nordiska underarter av honungsbiet. Målet är att hitta skillnader i egenskaper hos de fyra underarterna som har betydelse för biodlingen och pollineringen, och därmed också för den biologiska mångfalden.

Läs mer om projektet i ett pressmeddelande från Högskolan i Skövde.

Lyssna på ett radioreportage om projektet från Vetenskapsradion.

Putsarbin effektiva i kampen mot sjukdomar

En del arbetsbin tar på sig rollen att putsa sina systrar och tar bort smuts och små parasiter, som t ex varroakvalster. Dessa bin verkar dessutom att ha utvecklat en högre immunitet mot sjukdomar. Forskare vid University College London och Florens universitet i Italien har publicerat en studie om dessa putsarbin som beskrivs i en artikel på webbplatsen Phys.org, Bees grooming each other can boost colony immunity.

Bin som rengör sina systrar på detta sätt har en mycket bredare kontaktnät i kupan än de andra bin och forskarna upptäckte att de hade ett starkare immunsystem, eftersom de var särskilt utsatta för infektionsrisker. Deras aktiviteter bidrar till att hålla ner infektionsnivån i samhället. Enligt Dr. Rita Cervo från University of Florence:

By identifying a striking difference in the immune systems of the allogrooming bees, which are involved in tasks important to colony-wide immunity from pathogens, we have found a link between individual and social immunity.

I filmen ser du hur en sådan putsarbi plocka bort ett kvalster från ett annat bi.


Referens.
Cini, A., Bordoni, A., Cappa, F. et al. Increased immunocompetence and network centrality of allogroomer workers suggest a link between individual and social immunity in honeybees. Sci Rep 10, 8928 (2020). https://doi.org/10.1038/s41598-020-65780-w

Sömnlösa nätter för ambin

"Bee feeding larva in the hive" (CC BY-NC-ND 2.0) by pennstatenews

Bin som sköter samhällets larver, s.k. ambin, får väldigt lite sömn, enligt en artikel, Research shows that bees get less sleep while caring for their young. Forskare från Hebrew University i Israel har studerat hur mycket sömn bisamhällets olika medlemmar får per dygn och upptäckt att ambin arbetar nästan dygnet runt. Bin som samlade nektar behövde däremot mycket sömn för att kunna återhämta sig. Intressant nog så fortsätter ambin att hålla sig vakna även när larverna har blivit puppor som inte behöver mat eller skötsel. Ambin verkar inte behöva mycket sömn eftersom de inte visar några negativa effekter efter sina arbetsintensiva perioder. Enligt forskningsledaren professor Guy Bloch:

- With bees, if there is no cost for sleep loss, it means that the brood-tending bees have a mechanism that allows them to significantly reduce sleep without a cost to their brain or other tissue. This, of course, raises the question about what exactly are these mechanisms and what is the basic function of sleep.

Läs den vetenskapliga artikeln om arbetet i tidskriften Current Biology: Bumble Bee Workers Give Up Sleep to Carefor Offspring that Are Not Their Own.

Drönarens sperma försämrar drottningens förmåga att para sig med flera - ny forskning

"Queen marking 2" (CC BY-NC-SA 2.0) by Max xx

En ung bidrottning flyger ut för att para sig med så många drönare som möjligt för att få den största möjliga genetiska variationen i sitt samhälle. Ibland flyger hon flera gånger. Men varje drönare vill ju att just deras gener ska vinna kampen och ny forskning visar hur drönaren försöker gör detta, enligt en artikel på nättidningen ZME Science, Seminal fluid blinds honeybee queens so they’re less likely to mate with other males.

En forskningsgrupp från Danmark och Australien har upptäckt att drönarens sperma påverkar drottningens synförmåga så att hon får det svårare att ge sig iväg på flera parningsresor. Hon ser mindre bra och har svårt att navigera. Motdraget från drottningen är att hon försöka flyga iväg igen så snabbt som möjligt. Det handlar om en kamp mellan två starka behov.

Läs forskningsartikeln:
Seminal fluid compromises visual perception in honeybee queens reducing their survival during additional mating flights (eLife 2019)

Drönare som hjälper till med barnpassning

"Ceratina bee, male" (CC BY-NC 2.0) by Anita363

En art solitärbi som lever i Medelhavsområdet, ceratina nigrolabiata, har drönare som ägnar sig åt barnpassning enligt en artikel i Science News, The first male bees spotted babysitting are mostly stepdads. Drottningen bygger inga kolonier och måste därför hämta mat för sina larver helt själv. När hon är borta vaktar en drönare ingången till boet mot främst myror. När drottningen kommer hem så släpper drönaren in henne och återgår till sina vakttjänst. Anledningen bakom drönarens märkliga beteende (inga andra biarter har upptäckts med detta beteende) är att han hoppas kunna para sig med drottningen. Denna biart skiljer sig från till exempel honungsbiet genom att drottningen parar sig med flera drönare under hela sitt liv och så även en drottning med barn är intressant för lokala drönare. Barnpassningen är ett sätt att komma åt drottningen snarare än ett osjälviskt intresse för småbarn!

Referens
M. Mikát et al. Polyandrous bee provides extended offspring care biparentally as an alternative monandry based eusociality.Proceedings of the National Academy of Sciences. Published online March 11, 2019. doi: 10.1073/pnas.1810092116.

Kan bin räkna?

Photo by Magda Ehlers from Pexels

Ny forskning från Australien tyder på att bin har förmågan att räkna objekt, åtminstone på en enkel nivå, enligt en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, Spelling bees? No, but they can do arithmetic, say researchers. Vi vet redan att flera däggdjur och fåglar klarar av att räkna men nu tror forskarna att även bin kan ha en mycket enkelt räkneförmåga.

Forskarna har testat detta genom att låta bin gå in i en labyrint där de först ser ett antal gula objekt, till exempl tre. Sedan får de välja mellan två nya rum i det ena rummet ser de två gula objekt plus en söt vätska i belöning, i det andra finns det fyra gula objekt och en vätska som smakar illa. De lär sig snabbt att rummet med ett objekt mindre ger en belöning. Sedan gör de samma experiment men med blåa objekt och belöningen kommer när de väljer rummet med ett objekt mer. På detta sätt lär de sig att gul betyder minus ett och blå betyder plus ett.

Referens
Numerical cognition in honeybees enables addition and subtraction. Scarlett R. Howard, Aurore Avarguès-Weber, Jair E. Garcia, Andrew D. Greentree, Adrian G. Dyer. Science Advances 06 Feb 2019, Vol. 5, no. 2, DOI: 10.1126/sciadv.aav0961

Hur svärmar klarar sig i oväder

När en svärm lämnar kupan och letar efter ett nytt hem så samlas de gärna på en trädgren. Bina hänger på varandra och bildar en kon som håller även om det blåser. Nu har forskare vid Harvard universitet i USA undersökt hur svärmar beter sig när de utsätts för stormvindar och regn. En artikel i tidskriften New Scientist, Honeybee swarms act like superorganisms to stay together in high winds, beskriver hur bina reagerar på vind och regn genom att dra in sig mot grenen och konen blir mer tillplattad desto starkare vinden blåser. Forskarna har studerat en svärm som utsattes i laboratoriet för olika vindstyrkor. När bina känner av vinden så måste de hålla i varandra ännu hårdare. De kryper närmare grenen för att skydda sig men samtidigt ökar belastningen på varje individ. Det verkar som att bina tar på sig en ökad belastning för att rädda svärmen.

Titta på den här korta filmen om forskningen.


Referens
Collective mechanical adaptation of honeybee swarms. O. Peleg, J. M. Peters, M. K. Salcedo & L. Mahadevan,  Nature Physics (2018)

Humlor lär sig spela fotboll

Humlor har förmågan att både lära sig nya färdigheter men kan även hitta på egna lösningar till problem. En ny uppmärksammad studie av forskare vid Queen Mary University i London har tränat humlor att knuffa fram en boll till ett målområde där de får sockerlösning som belöning. Sedan har forskarna låtit "otränade" humlor titta på när de rutinerade humlorna gör mål. Efter tre gånger som elev lyckas de nya humlorna göra mål nästan direkt.

Forskarna gjorde ytterligare en test där humlorna fick välja mellan tre bollar, där två var fastklistrade och bollen som var längst borta från målet var fri. De lärde sig snabbt att välja rätt boll. Sedan fick nya humlor göra samma test men denna gång var alla bollar fria. De nya humlorna gick inte till bollen längst borta som sina lärare, de valde den närmaste bollen. Humlor utan lärare fick mycket sämre resultat.

Läs mer i en artikel i tidskriften Nature: Bees learn football from their buddies.

I huvudet på en geting

Ibland är det intressant att läsa mer om biets mindre trevliga kusiner, getingarna. De har ju en hel del gemensamt och forskare vid Australian National University har studerat hur getingar orienterar sig utanför boet för att kunna hitta hem. Forskarna har filmat getingar när de lämnar sitt bo på morgonen och analyserat deras huvudrörelser för att få en bild av vad de tittar på. När de lämnar boet flyger de i en halvcirkel med huvudet mot boet för att "spela in" sin omgivning och memorisera alla objekt i närheten. När de kommer tillbaka minns de de viktigaste landmärken och boets läge.

Forskarna kommer att analysera getingarnas flygbeteende i mer detalj men redan nu står det klart att getingars beteende har mycket gemensamt med andra sociala insekter, som honungsbiet. Läs mer i en artikel i tidningen New Scientist, Inside a wasp’s head: Here’s what it sees to find its way home.

Referens:
How Wasps Acquire and Use Views for Homing, Wolfgang Stürzl, Jochen Zeil, Norbert Boeddeker, Jan M. Hemmi, Current Biology, Feb 2016.
Här kommer en film som visar hur getingar ser på världen.

Bin arbetar hårdare inför regnväder

"Sunshine highlights a tree against rainc" (CC BY-NC-ND 2.0) by Anguskirk

När bin känner att det blir regn arbetar de längre in på kvällen dagen innan. Enligt en artikel i brittiska New Scientist, Honeybees know it’s going to rain, so work more before it starts, har forskare vid Jiangxi Agricultural University i Kina studerat hur bin i flera samhällen arbetar genom att sätta små radiosändare på dem och samla in data på deras rörelsemönster. Bin verkar känna av små förändringar i lufttryck, luftfuktighet och temperatur inför kommande regn och reagerar genom att arbeta intensivare och längre än vanligt. De verkar dra in mer nektar och pollen för att kompensera för kommande inaktivitet på grund av regn.

Studien ingår i mer omfattande forskning i bins beteende och man kan inte dra några långgående slutsatser än så länge. Men klart är det att de är känsliga för klimatförändringar och kan ändra beteende för att kompensera.

Referens: He, X.-J., Tian, L.-Q., Wu, X.-B. and Zeng, Z.-J. (2016), RFID monitoring indicates honeybees work harder before a rainy day. Insect Science, 23: 157–159

Blomdoft lugnar ner arga bin

En colère - Angry (CC BY-NC-ND 2.0) by Sandra-Photographie

Som biodlare vet du att bin som har ont om mat blir arga och sticker gärna. Nu har forskare från Australien och Frankrike upptäckt att sådana bin kan lugnas ner om de känner doften av födokällor, nämligen dragväxternas nektar. Bin som saknar bra födokällor blir oroliga och känner sig hotade om någon kommer för nära. Då släpper de fram doftsignaler som larmar samhället om hotet och risken för stick är akut. När forskarna släppte fram dofter från dragväxter stimulerades binas matlust och de blev direkt lugnare. Lavendel var särskilt effektiv för att dämpa binas vilja att sticka. Det var inte så att dessa dofter slog ut aggressivitetsferomonerna men helt enkelt att matlusten är viktigare.

Läs mer i en nyhet från Sveriges Radio, Doften av blommor lugnar arga bin.
Läs forskningsartikeln, Appetitive floral odours prevent aggression in honeybees
Referens: Nouvian et al: "Appetitive floral odours prevent aggression in honeybees", Nature Communications 2015. DOI:10.1038/ncomms10247.

Makalösa bin

  by Martin LaBar (going on hiatus)

Om du missade den brittiska TV-dokumentären Makalösa bin som sändes nyligen på Kunskapskanalen kan du se den på webben via UR-Play. Programmet visar bland annat spännande bilder tagna inuti kupan av en minikamera och berättar om bisamhällets utveckling, nyttan med biodling och utmaningar.

- Hur organiserar sig bin i ett bisamhälle? Hur interagerar de med varandra? Programledarna Chris Packham och Martha Kearney prövar olika vetenskapliga rön om bin och undersöker deras kapacitet, deras sökande efter nektar och hur de navigerar nattetid. I programmet används bland annat en specialbyggd helikopter som samlar in kunskap om hur växter och bin kommunicerar med varandra.

Del 2 sänds snart och bägge filmer ligger på webben till 1 februari 2017.

Se filmen.