Humlor lär sig lösa problem genom observation

Photo by Proinsias Mac an Bheatha on Unsplash

Humlor lär sig lösa problem genom att titta på sina mer erfarna kamrater, har forskare från Queen Mary University of London i Storbritannien funnit, enligt en artikel från BBC, Bumblebees learn to solve puzzles by watching peers. 

Forskarna tränade en uppsättning bin att öppna en pussellåda med en sockerbelöning. Lådan kunde öppnas genom att vrida på ett lock för att komma åt sockerlösningen - locket kunde roteras medsols genom att trycka på en röd flik, medan en blå flik kunde roteras motsols. Forskarna tränade några lärarbin att använda en av dessa metoder för att öppna locket medan "observatörsbin" tittade på. När observatörera sedan fick öppna lådan så valde 98% den metod som de hade observerat, även efter att de upptäckt den alternativa metoden. Studien fann också att bin med en demonstrator öppnade fler pussellådor än kontrollbin. Detta tyder på att bina lärde sig beteendet socialt snarare än att själva upptäcka lösningen, sa forskarna.

Årets första humla - ny studie vid Lunds universitet

Photo by Rolf Schmidbauer on Unsplash

När kommer årets första humla? Forskare vid Lunds universitet ber om hjälp från naturvänner i södra Sverige att rapportera in tidiga humlor enligt en nyhet från universitetet, Hitta vårens första humla 2022.

Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars. Längre norrut kan man börja något senare.

Det är alltid övervintrade drottningar som syns först när de förbereder sig för att bygga bo och lägga ägg. På webbsidan får du information om hur du rapporterar dina fynd via en webbformulär. Du behöver ange geografisk position, foto och gärna vilken art det handlar om.

Redan nu kan du börja spana. Snart kommer våren!

Solcellsparker kan gynna humlor

Brittiska forskare har upptäckt att marken kring solcellsparker kan användas som ängsmarker och därmed härbärgera fyra gånger fler humlor än en vanlig klippt gräsmatta, enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, Det handlar bara om att planera rätt när man bygger sådana parker och satsa på blommande ängar.

Koffein stimulerar humlors inlärningsförmåga - ny forskning

Photo by Rolf Schmidbauer on Unsplash

Ny forskning visar att humlor som matas med koffein lär sig hitta nektarrika blommor snabbare än dem som inte får koffein, enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, Koffein hjälpte humlor hitta mat. Humlor hittar sin mat med hjälp av doften och de tycker särskilt mycket om blommor som innehåller koffein. Men den nya studien visar att humlor som matas med koffein hittar även blommor som inte innehåller koffein och slutsatsen är att koffein stimulerar humlornas inlärningsförmåga och gör de känsliga för alla dofter.

Läs forskningsartikeln: Bumble bees show an induced preference for flowers when primed with caffeinated nectar and a target floral odor. Current Biology, July 2021.

Lyssna på radioreportaget här.

Storlek har betydelse för humlor - radioreportage

Photo by Thomas Millot on Unsplash

Stora humlor är bättre på att hitta föda än sina mindre systrar enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, Stora humlor är bättre blomjägare. Forskare i England har studerat humlors beteende när de lämnar boet för första gången och letar efter nektar. Forskarna hade placerat konstgjorda blommor med sockerlösning runt om humleboet och såg att de största individerna undersökte blommorna, i synnerhet dem med den högsta sockerhalten, mer intensivt än de mindre individerna. Stora humlor flyger längre och är mer kräsna på vilka blommor de besöker medan mindre och svagare humlor tar första bästa blomma. Kan detta beteende stämma även för honungsbiet?

Referens

Frasnelli, Elisa. et al. Small and Large Bumblebees Invest Differently when Learning about Flowers. Current Biology, 2020. DOI: https://doi.org/10.1016/j.cub.2020.11.062. 

Insektspollinering ger bättre skörd trots torka och bladlösangrepp

En ny studie av forskare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) visar vikten av insektspollinering i jordbruk även när växter drabbas av bladlösangrepp och torka, enligt ett pressmeddelande från SLU. Forskarna undersöker hur odling av åkerböna kommer att påverkas av klimatförändringar. Framtiden kommer att bjuda på längre perioder av torka i Sverige och det kan också leda till ökade angrepp av bladlös. Forskningen visar att torka och bladlösangrepp ledde till kraftigt försämrade skörder men om det fanns gott om pollinerande insekter som bin och humlor så kunde skördnivåerna hållas på en hög nivå.

Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.

Under sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Plasttaken som skulle förhindra att regn föll på försöksytornas åkerbönor glittrade i solljuset som en mystisk konstinstallation. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Foto: Chloë Raderschall

Referens
Water stress and insect herbivory interactively reduce crop yield while the insect pollination benefit is conserved. Chloé A. Raderschall, Giulia Vico, Ola Lundin, Astrid R. Taylor, Riccardo Bommarco. Glob Change Biol. 2020;00:1–13.

Humlor kan stimulare växter att blomma tidigare

"Buzzin’ around" (CC BY-NC-ND 2.0) by tigerburnie

Otåliga humlor kan få blommor att skapa nektar genom att bita håll i bladen, enligt en artikel från SVT Nyheter, Hungriga humlor får blommorna att blomma. Detta beteende stimulerar växten att blomma upp till en månad tidigare än växter som inte blir angripna av humlor. Schweiziska forskare gjorde experiment med humlor som inte hade haft tillgång till pollen på ett tag och sedan släppt lös dem på tomat- och svartsenapsplantor. Som jämförelse använde forskarna rakblad för att skada bladen. Växterna blommade tidigare men inte så tidigt som dem som hade skadats av humlor.

Samspelet mellan humla och växt blir alltmer fascinerande!

Referens

Bumble bees damage plant leaves and accelerate flower production when pollen is scarce.
Foteini G. Pashalidou, Harriet Lambert, Thomas Peybernes, Mark C. Mescher, Consuelo M. De Moraes. Science,  22 May 2020: Vol. 368, Issue 6493, pp. 881-884 DOI: 10.1126/science.aay0496.

Storsatsning på hotade vildbin och humlor

"Bumble bee - Hummel" (CC BY-NC-SA 2.0) by www.MiPHO.de - Michael Schwarz Photography

Många av våra humlor och vilda bin är starkt hotade och nu satsar Naturvårdsverket 11 miljoner kronor på ett projekt som ska skapa miljöer som gynnar dessa vilda pollenatörer enligt ett reportage av SVT Nyheter Öst, Elva miljoner satsas på utrotningshotade bin. Satsningen gäller för sju län i södra Sverige i samarbete med kommuner, Svenska kyrkan, Trafikverket, kraftbolag m.fl. Vildbin och humlor behöver flera områden med sand för att bygga bo och utplantering av nektar- och pollenrika växter.

Enligt Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket:

Eftersom situationen för vilda pollinatörer är så pass allvarlig är jag glad att vi kan rikta pengar till konkreta åtgärder i större skala till platser i landskapet där de gör mest nytta.

På nyhetssidan finns det också ett kort TV-reportage om projektet.

Många humlearter riskerar utrotning i ett allt varmare klimat

"Mid-air menu!" (CC BY 2.0) by The Manic Macrographer

Världens humlor försvinner i takt med allt högre temperaturer och forskare varnar nu att många arter riskerar utrotning om vi inte kan bromsa den globala uppvärmningen. Kanadensiska och brittiska forskare har nyligen publicerat en rapport om kopplingen mella högre temperaturer över det senaste seklet och populationsutveckling bland 66 olika arter humlor,  enligt en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian, Bumblebees' decline points to mass extinction – study. Humlor har nästan helt försvunnit fråm områden som har drabbats av extrema temperaturer.

En av forskarna bakom rapporten, Tim Newbold, University College London, konstaterar:

- We were surprised by how much climate change has already caused bumblebee declines. Our findings suggest that much larger declines are likely if climate change accelerates in the coming years, showing that we need substantial efforts to reduce climate change if we are to preserve bumblebee diversity.
Det finns förstår hopp men allt hänger på hur vi människor agerar under de närmaste åren.

Referens
Soroyel, P, Newbold, T, Kerr, J. (2020) Climate change contributes to widespread declines among bumble bees across continents. Science Vol. 367, Issue 6478, pp. 685-688 DOI:10.1126/science.aax8591

Stadsbiodling inte alltid bra för miljön

"urban beekeeping"by Shawn Caza is licensed under CC BY-NC-SA 2.0

Stadsbiodling har blivit väldigt populär under de senaste åren som du kan läsa bland annat i det senaste numret av Bitidningen. Många av världens storstäder har nu mängder av bikupor på muséer, hotell, varuhus och banker. Bina är oerhört viktiga för pollinering i stadens parker, trädgårder och koloniområden

Men det finns även en baksida som beskrivs i en artikel i den brittiska tidningen The Independent, Urban beekeeping is not saving our precious pollinators – it’s killing them. Stadsmiljön behöver också andra pollineringsinsekter och risken är att honungsbiet konkurrerar ut dem om vi har för många stadsbin. Nya studier visar att ju flera honungsbin desto mindre mångfald bland pollineringsinsekter. Biodling har blivit en viktig symbol för miljön men vi måste se till att det finns också plats för alla humlor, vildbin, flugor och fjärilar som pollinerar.

This is all good for the bee, but it means that native diversity in nature is hardly acknowledged or considered. We cannot forget the flies, the wasps or the moths, that are also important, not only to ecosystems and biodiversity, but also in pollination of plants and flowers. Unfortunately, “Save the Flies and Moths” doesn’t quite have the same impact as “Save the Bees” or “Save the Butterflies”, and a necklace adorned with a brass fly would probably not be a bestseller.

Honungsbiet är en generalist och pollinerar många sorters växter. Faran är att de konkurrerar ut andra insekter som specialiserar sig på några få växter. En lösning kan vara att begränsa antalet bisamhällen i vissa områden och skapa gynsamma miljöer för andra pollineringsinsekter. Enligt Jonas Geldmann, University of Cambridge:

The single most important step for protecting insects is to set aside land dedicated and managed exclusively for nature. This will require more than what any individual can do on their own. This is because what these rare and threatened pollinators need most is large, old, well-connected areas where natural processes can occur.

Vårkänslor

Vår kassör, Catharina Thuresson, skickade in ett par bilder. Ett bi som vilar vid fönstret och en humla på pollineringsuppdrag i bigården.

Lite vila på mitt fönsterbleck innan fortsatt färd hem till kupan? (Och nej, jag har visst inte skrubbat mina fönsterbleck på ett tag...). Som allergiker fick jag bråttom att stänga fönstret...

Bilder: Catharina Thuresson

Introducerade honungsbin hotar inhemska arter enligt ny studie

"gIMG_7748b" (CC BY-NC-ND 2.0) by KrisFricke

Honungsbin introduceras i många delar av världen som en extra försörjningskälla för lokala invånare men det finns en baksida. En artikel på Cambridge Network, Alien honeybees could cause plant extinction beskriver en ny studie vid engelska Anglia Ruskin university som har undersökt hur introducerade honungsbin har påverkat biodiversiteten i ett område i Sinai, Egypten. Området har en unik biodiversitet med många hotade inhemska arter. De effektiva honungsbina börjar nu konkurrera ut inhemska vildbin och humlor och studien uppmuntrar framtida biodlingsprojekt i känsliga ekosystem att först göra en riskanalys innan man introducerar honungsbin. Enligt forskningsledaren, Dr Olivia Norfolk:

- Any economic benefits associated with honey production must be balanced against the negative impacts to local wildlife, such as the potential extinction of endemic plants species of high conservation concern.

Humlor lär sig spela fotboll

Humlor har förmågan att både lära sig nya färdigheter men kan även hitta på egna lösningar till problem. En ny uppmärksammad studie av forskare vid Queen Mary University i London har tränat humlor att knuffa fram en boll till ett målområde där de får sockerlösning som belöning. Sedan har forskarna låtit "otränade" humlor titta på när de rutinerade humlorna gör mål. Efter tre gånger som elev lyckas de nya humlorna göra mål nästan direkt.

Forskarna gjorde ytterligare en test där humlorna fick välja mellan tre bollar, där två var fastklistrade och bollen som var längst borta från målet var fri. De lärde sig snabbt att välja rätt boll. Sedan fick nya humlor göra samma test men denna gång var alla bollar fria. De nya humlorna gick inte till bollen längst borta som sina lärare, de valde den närmaste bollen. Humlor utan lärare fick mycket sämre resultat.

Läs mer i en artikel i tidskriften Nature: Bees learn football from their buddies.

Honungsbin konkurrerar ut humlor i jakten på nektar

"bee" (CC BY-NC-ND 2.0) by tamaki

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att honungsbin och humlor konkurrerar med varandra i jakten på nektar och pollen och att honungsbin brukar vinna kampen. En artikel i Forskning.se, Blommorna räcker inte åt både humlor och honungsbin, beskriver en studie som jämförde antalet humlor på 9 platser i Skåne där det fanns bikupor och 10 platser utan bikupor. Resultaten visar tydligt att antalet humlor, i synnerhet de mindre arterna, var betydligt lägre i områden där de fick konkurrera med honungsbin.

Men det finns också en lösning på problemet:

- En lösning på nuvarande situation kan vara att skapa utrymme för fler blommor i jordbrukslandskapet. Traditionella ängs- och betesmarker förser pollinerande insekter med mat från tidig vår ända in på hösten ...Att restaurera och sköta om dem vore troligtvis det bästa alternativet för humlorna.

Referens: Competition between managed honeybees and wild bumblebees depends on landscape context, Basic and Applied Ecology, maj 2016.

Samarbete mellan biodlare och lantbrukare för bättre skördar

Biodlingsföretagarna vill skapa ett nationellt databas för att hjälpa lantbrukare skapa rätt miljö för pollineringsinsekter som bin och humlor enligt ett radioreportage av Sveriges Radio P4 Blekinge, Biodlare vill ha hjälp av bönder för fler bin. I reportaget intervjuas Jonny Ulvtorp i Ronneby, ordförande i Biodlingsföretagarna, om behovet av flera bivänliga växter i jordbruksmark, i synnerhet i dikeskanter och vägrännor. Biodlingsföretagarna söker, tillsammans med Lunds universitet och Jordbruksverket, medel för att bygga upp en databas som kan hjälpa lantbrukare odla rätt.

Lyssna på radioreportaget här.

Britta Bi och Hanna Humla

  by David Illig

Utbildningsradio (UR) har gjort fem trevliga och pedagogiska barnfilmer om bin och humlor, Britta Bi och Hanna Humla. Filmerna berättar om hur viktiga pollineringsinsekter är för matproduktion och följer binas och humlornas dagliga liv i sällskap av filmernas huvudfigurer.

- Britta är ett litet arbetsbi som en dag vill bli drottning. Hon bor i en bikupa som sköts av människor. När Britta jobbar med att hämta pollen och nektar i blommor pollinerar hon blommorna så att de kan bli fler. Det gör även Hanna Humla. Det är hennes jobb för hon är köpt som arbetshumla till ett växthus.

Kan aluminium vara skadlig för bin?

  by Danny Perez Photography

En artikel på CNN ställer frågan om aluminium har en negativ påverkan på bihälsa, What's giving bees dementia? En ny brittisk studie, Bumblebee Pupae Contain High Levels of Aluminium, har hittat höga nivåer av aluminium i humlors larver. Även om man inte vet säkert vilka effekter aluminium har på honungsbin är det klart att metallen finns i höga halter i blommornas nektar och det finns tydligt bevis på metallens skadliga effekter i skog och sjö. Om det finns höga aluminiumhalter hos humlor kan man dra en logisk slutsats att det finns lika höga nivåer hos honungsbin. Ett spår som forskarna vill följa framöver är kopplingen mellan aluminium och minnesförlust (man misstänker en koppling till Alzheimers) och om detta kan bidra till bidöden.

- While no other statistically significant relationships were found relating aluminium to bee or colony health, the actual content of aluminium in pupae are extremely high and demonstrate significant exposure to aluminium. Bees rely heavily on cognitive function and aluminium is a known neurotoxin with links, for example, to Alzheimer’s disease in humans. The significant contamination of bumblebee pupae by aluminium raises the intriguing spectre of cognitive dysfunction playing a role in their population decline.
Referens: Exley C, Rotheray E, Goulson D (2015) Bumblebee Pupae Contain High Levels of Aluminium. PLoS ONE 10(6): e0127665. doi:10.1371/journal.pone.0127665

Stadsmiljöer viktiga för bin

  by christopher.berry

Städer blir allt viktigare för många biarters överlevnad enligt ny brittisk forskning. En artikel från BBC, Urban habitats 'provide haven' for bees, beskriver hur stadsmiljöer som parker, trädgårdar och koloniträdgårdar blir fristäder för bin och humlor samtidigt som landbruksområden blir allt farligare på grund av besprutning, monokulturer och brist på orörda områden. Städer erbjuder en rikare flora och mindre användning av pesticider. Allt fler villaägare planterar stora mängder växter som lockar polineringsinsekter och kommuner gör likadant i sina parker. Kan man mobilisera flera trädgårdsägare och koloniområden att satsa på mångfald och bivänliga blommor kan vi skapa naturreservat i förorterna säger forskarna.

Här kommer ett kort radioreportage från SR P1 Vetenskapsradio, Städer allt viktigare för bin.

Brittisk undersökning - koloniområden bäst för bin

  by Karen Amy

En brittisk undersökning, Great British Bee Count, visar att bin trivs bäst i koloniträdgårdar. Undersökningen bygger på observationer från över 23 000 entusiaster som räknade antal bin (alla biarter inkl humlor) i olika miljöer, såväl stadsområden som på landet. Genomsnittsvärden per obstillfälle var 12 bin i koloniområden, 10 på landet, 8 i trädgårdar, 7 i parker och endast 4 vid vägrenar. Den vanligaste bisorten i undersökningen var humlan med honungsbiet på andra plats.

Undersökningens resultat har sammanställts i en artikel i tidningen The Guardian, First Great British Bee Count reveals allotments make the best bee habitats. Den visar den viktiga rollen som koloniområden spelar i bins överlevnad och visar att ytterligare satsningar behövs i parkområden och framför allt vid våra vägar. Enligt Dave Goulson, biologiprofessor vid Sussex University:

- This year’s Great British Bee Count highlights the importance of allotments in providing essential habitat for the bees that pollinate all those tasty home-grown fruit and veg – and shows that parks and road verges could be a lot better for bees, with less mowing and more wildflowers.

Projekt i Nybro gynnar pollinerande insekter

 by iseethelight

Ett nytt projekt har inletts i Nybro som planerar att skapa bättre livsvillkor för pollinerande insekter som fjärillar, steklar, humlor, vildbin och förstås även honungsbin (se Barometern 5 april). Projektet har fått 150 000 kronor via Länsstyrelsen och under de närmaste två åren ska man inventera livsvillkoren för pollinerande insekter i Nybro och se till att det finns gynsamma miljöer och bostäder, inklusive bikupor. Enligt Thomas Bergström, stadsträdgårdsmästare i Nybro kommun:

- Tanken är att vi ska utforma miljöer som gynnar de här insekterna. Man kan säga att projektet på sikt ska bidra till att säkerställa en ekologisk hållbarhet även i stadsmiljö.

Projektet kommer att samarbeta med Nybro Biodlarförening och kommer att rikta särskilda insatser för att engagera skolorna samt uppmuntra villaägare att plantera växter som gynnar dessa insekter.