Fuskhonung allt vanligare

Vi biodlare vill larma om det ökande inflödet av fuskhonung i Europa och därför skickar vi ut följande meddelande för att skapa debatt och engagemang.

Europas konsumenter blir lurade i en aldrig tidigare skådad omfattning.

Sedan USA för ett par år sedan stoppade inflödet av fuskhonung väller den istället in över Europas marknader. Stärkelsesirap, främst från ris och majs, modifieras med hjälp av bakterier så att den på många sätt liknar honung. Processen är så avancerad att traditionella analysmetoder inte kan skilja den från äkta honung. Man kan också efterlikna specifika honungsvarianter som rapshonung, ljunghonung eller bovetehonung. Inte konstigt att konsumenterna blir lurade. Man tror att man köper en billig honung men får sirap.

En färsk undersökning från butiker Tyskland visade att 80% av honungen var fusk! Tror du det är bättre hos oss? Titta själv på en video av Bernhard Heuvel (president, European Professional Beekeepers Association EPBA) https://www.youtube.com/watch?v=thx5Duzq4UI , se nedan.

En konsekvens av inflödet av fuskhonung är att den äkta honungen blir mycket svårare att sälja. Honungsuppköpare har lagren fulla och kan inte ta in mer från odlarna. Biodlarna i sin tur lagrar honung som uppköparna inte tar emot. Ekonomin i branschen försämras radikalt och många biodlare tvingas sluta, andra drar ned på verksamheten.

Totalt får vi en omfattande utslagning av bisamhällen och en radikal minskning av de pollineringstjänster som bina bidrar med. Därmed blir det också sämre skördar av frukt och grödor som är beroende av pollinering. Den ekologiska apokalyps som förlusten av pollinerare innebär har redan börjat. Andra pollinerare i naturen kan inte ersätta våra tambin då de redan är undanträngda av moderna jordbruksmetoder och samhällenas utbredning i sådan omfattning att det inte finns tillräckligt många kvar av dem. Åkrar och kortklippta gräsmattor är som öknar för insekterna. Där finns varken mat eller husrum för dem.

Men det går att åtgärda och alla kan bidra:

• Köp honung från lokala biodlare
• Sprid budskapet vidare

Ta gärna kontakt med Kalmarbygdens biodlare om du vill veta mer.

Ordförande, Jessica Fallbom, jessica.fallbom@gmail.com

Vice ordförande, Erik Olsson, erik@vakavilt.se

Läs mer nyhetsartiklar på engelska):

• Fake Honey Is Everywhere, and These Tests Can Prove It (Technology Networks 241001)
• Food fraud: How genuine is your honey? (EU Commission 230323)

Två intressanta bimöten i distriktet

Photo by Eric Ward on Unsplash

27 augusti, kl. 18:30

Algutsboda Biodlarförening arrangerar ett möte om aktuell forskning om biodiversitet. Vi kommer att få lyssna på Markus Franzén som pratar om Linneuniversitetets forskningsprojekt om ekhagar och biologisk mångfald i Långasjö. Han kommer att prata om ekens tillväxt och den biodiversitet som observerats i Långasjö och Sverige. Presentationen kommer att baseras på preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt som undersöker ekskogar och biologisk mångfald. Lite extra fokus kommer att läggas vid bin och pollinatörer.

Plats Malin Gunnarsson, Östregård 105, Långasjö
Medtag eget fika!
Ingen anmälan, ingen avgift.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

14 september, 14:00 - 16:00
Välkommen till en biodlarträff i Målilla då Richard Johansson från SBR kommer att föreläsa kring temat Friska Bin. Richard är ansvarig för förbundets utbildningsutveckling och bihälsofrågor.
Kaffe, the och smörgås serveras.
 
Plats: Hultsfreds kommun, Skeppet Atlantvägen 2, Målilla
Kostnad 100 kronor betalas vid anmälan (senast 9 september).
Anmälan till Biodlarna.Lars@telia.com eller telefon 070-5445 992

Anmälningsavgift via Swish 123 604 00 67 eller Bankgiro 537 1547
Arrangör: Biodlardistrikt södra i samarbete med Mörlundabygdens biodlare

Bimöte i Högsby, 24 mars

Våra vänner i Högsbyortens biodlarförening arrangerar ett intressant bimöte med två duktiga föreläsare, på Staby Gårdshotell, Högsby, söndagen den 24 mars kl 13:00.

Föreläsarna är Lotta Fabricius Kristiansen och Danny Zwaard. Lotta jobbar vid Sveriges Lantbruks Universitet, SLU, och kommer att prata om hållbara landskap för pollinatörer. Danny Zwaard är yrkesbiodlare och regional rådgivare i bihälsa, och pratar om biskötsel som främjar friska bin.

Biredskapsförsäljning av Lars Johansson, Skogens honung med start kl 11:00.

Kaffe serveras.

Kontaktperson: Veine Jernemalm, Högsby bf. Mobil 070-547 75 95.

Inga resurser till att rädda pollinerande insekter

Vi vet att antalet pollinerande insekter minskar och hur detta hotar jordbruk och naturen i stort. Inom EU satsar man på projekt som hjälper pollinerande insekter som humlor, vildbin och fjärilar men Sverige går nu mot strömmen och regeringen drar in i princip allt stöd. Ett radioreportage av P4 Kalmar berättar om problemet och intervjuar Elin Broberg från Länsstyrelsen. Budgeten för naturvårdsinsatser i Sverige har skurits ner ganska drastiskt och därför har Länsstyrelsen inga medel för nya projekt som hjälper pollinerande insekter.

Lyssna på reportaget här.

Ljusförorening påverkar blommor och bin

Photo by Garth Manthe on Unsplash

Våra upplysta städer med artificiella ljuskällor stör dygnsrytmen hos både växter och pollinerande insekter enligt en artikel i Dagens PS, Så skadas bin – av dina strålkastare. Brittiska forskare har undersökt hur malar påverkas av artificiella ljuskällor på natten och upptäckte att malarnas pollineringsinsatser minskade kraftigt. Malarna lockades mer av strålkastare än växter och pollineringen drabbades avsevärt.

Insekterna och växterna blir helt enkelt förvirrade av det artificiella ljuset och deras dagsrytm rubbas, när de inte vet om det är dag eller natt. På så vis uppstår en stress som kan påverka fotosyntesen.

Eftersom växter störs av all belysning på nätterna påverkas även insekter som bin. Växterna producerar mindre pollen, deras växtrytmen störs och bina har mindre att hämta. Dessutom störs i princip alla, inklusive oss människor, av en störd dagsrytm, ungefär som vi störs av jetlag efter långa flygresor.

En artikel från brittiska BBC, How light pollution disrupts plants' senses, beskriver forskningen i mer detalj. Ljusförorening, tillsammans med miljöförstöring, kemikalier och klimatförändringar, bidrar till sämre levnadsförhållanden för pollinerande insekter och det syns i en dramatisk populationsminskning under de senaste åren.

Pollinator populations are steadily declining, and ecologists like Seymoure fear it's the result of a confluence of stressors, including light pollution, chemical pollution, climate change, and habitat loss. Insects are an essential keystone to life on this planet, and as we lose them, the species domino effect becomes clearer.

Honung utan bin

Photo by Bee Naturalles on Unsplash

Ett nederländskt företag, Fooditive, har tagit fram en ny sorts honung som påstås innehålla samma vitaminer, mineraler och nyttiga bakterier som vanlig honung men utan bin, enligt en artikel på Confectionary Production, World’s first bee-free honey claim devised by ambitious Dutch business. Produkten ska inte ersätta honungsbiet men kan vara ett alternativ med tanke på hur biodling hotas i många länder på grund av klimatförändringar, monokulturer i jordbrukslandskapet och sjukdomar. Dessutom finns det många exempel på storskalig och helt ohållbar biodling, främst i Nordamerika och det finns ett växande intresse för mer hållbara produkter som inte misshandlar bina.

Fooditives VD, Moayad Abushokhedim, menar att produkten uppfyller alla kvalitetskrav och är ett stort steg i en framtida växtbaserad matproduktion:

Our goal is to provide the world’s first 100% bee-free honey with no compromise on taste, quality or price. The process of genetic sequence modification used in our honey already has an established track record with our vegan casein. We believe our process will be the stepping stone for a revolutionary advancement in the food and biotechnology industries, enabling any animal product to be mimicked and even improved by bioengineering plant-based ingredients.

Läs mer på Fooditives hemsida.

Världsbidagen 20 maj - filmkväll på Öland

Photo by Georg Eiermann on Unsplash

För att uppmärksamma Världsbidagen arangerar Länsstyrelsen i Kalmar län och Ölands folkhögskola en visning av den prisbelönade filmen Earth Muted samt intressanta föreläsningar och diskussionsmöjligheter den 20 maj 18:00 - 20:30.

Våra vilda bin är små men livsviktiga. De minskar i Sverige och på många platser i världen. Se filmen som ger oss en tankeställare! Länsstyrelsen i Kalmar län är en del i regeringens satsning på vilda pollinatörer. Vi medverkar i ett nationellt projekt där vi gör åtgärder i landskapet och informerar om våra viktigaste pollinerande insektsgrupper; vilda bin, fjärilar och blomflugor och hur vi alla kan hjälpa dem.

Var: Ölands folkhögskola, Strömstedtsalen

Kostnad: Gratis

Sista anmälningsdag: 16 maj 2022

Mer information och anmälan.

Från 30% vinterförlust till mindre än 2%. Hur gör man?

"beehives" (CC BY-NC-SA 2.0) by passer-by

Våra vänner på Öland arrangerar en föreläsning med titeln Från 30% vinterförlust till mindre än 2%.  Hur gör man? söndagen den 24 april, kl. 14:00, på  Rydberggården, Algutsrum. Gästföreläsaren är Martin Nehmann.

Martin Nehmann, som har lång erfarenhet som biodlare, berättar om sina egna erfarenheter. Varför dör vissa bisamhällen på vintern och hur man kan med enkla medel förhindra detta? Det är mycket som spelar roll, antal vinterbin, vinterfoder, drivfordring på sensommaren, väder, sjukdomar, varroa mm.

Fika serveras till självkostnadspris.

Anmäl ditt deltagande på www.olandsbiodlarforening.se

Föreläsning om bisjukdommar - 3 april

 

Biodlardistrikt södra Kalmar län bjuder in till föreläsning om Bisjukdommar och bekämpning av dessa på Stora hotellet i Nybro, söndagen den 3 april klockan 12:00-15:00. Föreläsaren är Björn Gustavsson från Jordbruksverket.

Björn är rådgivare om biologisk mångfald och bihälsa på rådgivningsenheten växtnäring och miljö Jordbruksverket. Björn har ersatt Preben Kristiansen som gick i pension för cirka ett år sedan. Björn är placerad i Alnarp utanför Malmö och förutom bihälsofrågor arbetar han med närliggande områden som ett rikt odlingslandskap, biväxter och födokonkurrens mellan honungsbin och vilda bin.

Kostnad 100:-. Kaffe och smörgås ingår.

Anmälan och betalning senast 27 mars till Lars56Jonsson@telia.com eller telefon 070-5445 992

Betalning via Swish 070-5445 992 eller Bankgiro 537-1547

Drönare klarar inte höga eller låga temperaturer

"Not long for the drones ..." (CC BY-NC-SA 2.0) by Max xx

Drönare är väldigt känsliga för temperatursvängningar enligt en artikel i The Weather Network, Male honeybees can't handle heat, cold stress like females can. Forskare vid North Carolina State University i USA och University of British Columbia i Kanada har upptäckt att 76% av alla drönare dog vid en temperatur av 4 C medan inga arbetarbin dog. Hälften av drönarna dog när temperaturen gick upp till 42 C under sex timmar. I Nordamerika är sådana temperaturer inte ovanliga och vi upplevde höga temperaturer under sommaren 2018 i synnerhet. Vid höga eller låga temperaturer försämras drönarens fertilitet och därför bör vi se till att hålla kupan sval i sommarvärmen. Artikeln föreslår en styrenskiva ovanpå kupan som skydd.

Enligt en av forskarna, Alison McAfee, finns det alldeles för lite forskning kring drönare:

There's really very little research done on drones. In general, they're the neglected group of bees in the colony. Most people who work with bees have a sense that drones are quite sensitive to stress, whether that is temperature stress or exposure to chemical compounds ... I think it's a real shame there's not more known about drones because drones are half of the equation when it comes to honeybee reproduction. Anything that impacts their health and fertility, or survival, is a really important thing to study.

Referens

McAfee, A., Metz, B.N., Milone, J.P. et al. Drone honey bees are disproportionately sensitive to abiotic stressors despite expressing high levels of stress response proteins. Commun Biol 5, 141 (2022). https://doi.org/10.1038/s42003-022-03092-7

Årets första humla - ny studie vid Lunds universitet

Photo by Rolf Schmidbauer on Unsplash

När kommer årets första humla? Forskare vid Lunds universitet ber om hjälp från naturvänner i södra Sverige att rapportera in tidiga humlor enligt en nyhet från universitetet, Hitta vårens första humla 2022.

Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Om du bor i södra Sverige kan du börja hålla utkik redan i början av mars. Längre norrut kan man börja något senare.

Det är alltid övervintrade drottningar som syns först när de förbereder sig för att bygga bo och lägga ägg. På webbsidan får du information om hur du rapporterar dina fynd via en webbformulär. Du behöver ange geografisk position, foto och gärna vilken art det handlar om.

Redan nu kan du börja spana. Snart kommer våren!

Solcellsparker kan gynna humlor

Brittiska forskare har upptäckt att marken kring solcellsparker kan användas som ängsmarker och därmed härbärgera fyra gånger fler humlor än en vanlig klippt gräsmatta, enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, Det handlar bara om att planera rätt när man bygger sådana parker och satsa på blommande ängar.

Nybro kommun vald till Årets Pollinatör

Nybro kommun har blivit utnämnd till årets pollinatör av organisationen Pollinera Sverige enligt ett pressmeddelande:

Måndagen 9 november delades utmärkelsen Årets Pollinatör ut för femte gången av Pollinera Sverige. Detta år till Nybro kommun som tagit ett helhetsgrepp och skapat samverkan mellan olika instanser och områden – allt från gator, vägkanter och parkmark till jordbruksmark, golfbanor och så kallade skräpmarker. Här har man kartlagt kommunens unika artrikedom och tagit fram långsiktiga planer för skötseln.

Olof Persson, skog- och markförvaltare på Nybro kommun menar att nyckeln till framgången har varit att man lyckats förankra målen i strategiskt i översiktsplaner och detaljplaner och ett stort intresse bland tjänstemän och politiker.

– Det har funnits en enighet om att vi ska arbeta aktivt för att skapa miljöer som bidrar till bättre förutsättningar för pollinerande insekter, säger Olof.

Läs mer om detta i pressmeddelandet från Pollinera Sverige. Här ser du en film om kommunens arbete.

Biavel för att överleva den arabiska hettan

Bild: A Creelman

Biodling är en stor utmaning i de förenade arabemiraten, i synnerhet när sommartemperaturer överstiger 40 grader. En artikel och TV-reportage från amerikanska CNN, Breeding bees fit for Dubai's heat, beskriver hur en del biodlare försöker avla fram värmetåligare bin och använder specialinsulerade kupor för att håklla ner temperaturen i den stekande sommarsolen. Hittills har man importerat tusentals bisamhällen för pollinering som sedan dör under sommaren. Målet är att ta fram bin som klarar den extrema hettan och skapa en mer hållbar biodling i landet. Artikeln har en bra kort film som visar hur det går till.

Biodlingskonferens i Kalmar

Biodlardistrikt södra Kalmar län, i samarbete med Biodlarna och Jordbriksverket, arrangerar en biodlingskonferens söndag den 10 oktober (09:15-16:30) på Calmar Stadshotell. Alla är välkomna men programmet riktar sig främst till biodlare som har ett par års erfarenhet. Konferensen finansieras av EU-medel, genom det Nationella programmet för Biodlingssektorn och är gratis för deltagarna, som själva betalar för förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika, till en kostnad av 300kr.

Föreläsningarna är ca 40 - 50 minuter långa, därefter finns det tid för frågor och diskussioner. Begränsat antal platser, boka därför direkt ditt deltagande!

Anmälan senast 1 oktober.

Anmälan till Lars56Jonsson@telia.com eller 070-5445 992. Betalningen för förtäringen på 300 kr, inbetalas till Bankgiro 537 1547 och är bindande.

Ingen återbetalning kommer att ske. Kom ihåg att ange avsändare när du betalar. Önskar du specialkost anges detta vid anmälan.

Program

09.15 Bihälsa och drottningavel, Ann Elgemark
10.00 Svensk biodling 100 år framåt i tiden. Var är vi idag. Björn Dahlbäck
12.00 Lunch
13.30 Allmänna reflektioner och diskussion. 
14.30 Fika
15.00 Livsmedelshygien, bihusesyn, kvalitetsfrågor. Ingmar Wahlström

Bin behöver även träd

Photo by Azimbek Assarov on Unsplash

Bin behöver mer än bara blommornas pollen och nektar, träden är minst lika viktiga, i synnerhet ek, enligt en artikel på Forskning.se, Bin behöver fler träd. Forskare från Lunds universitet har studerat vilka miljöer i jordbrukslandskapet som gynnar det röda murarbiet och upptäckt att binas fortplantning går bäst i närhet av träd. Pollen från framför allt ek var ett väldigt viktigt inslag i binas kost. Dessutom finns det gott om boplatser i trädbevuxna miljöer. Ekpollen var till och med den viktigaste näringskällan under våren. 

Forskarna tror att även andra biarter gynnas av pollen från träd. Enligt en av forskarna, Johanna Yourstone:

Det går att föreställa sig att fler arter bin gynnas av träd generellt, och inte bara av till exempel sälg som är en välkänd blomresurs tidigt på våren. Att ek inte producerar nektar och anses vara vindpollinerad gör den förmodligen förbisedd som bi-resurs, och överhuvudtaget så saknas det ordentlig information om vad de flesta vilda bin föredrar att äta.

En av slutsatserna från studien är vikten av en artrik miljö med både blommor och träd och att jordbrukslandskapet behöver biologisk mångfald för att pollinerande insekter ska trivas.

Referens
Yourstone, J., Karlsson, M., Klatt, B. K., Olsson, O. &. Smith, H. G. (2021) Effects of crop and non-crop resources and competition: High importance of trees and oilseed rape for solitary bee reproduction. Biological Conservation, Vol 261, ISSN 0006-3207.

Stabila bipopulationer i nederländska städer

Photo by Marian Kroell on Unsplash

Många nederländksa städer har satsat mycket på att förbättra stadsmiljön med större biologisk mångfald som mål. En artikel i brittiska The Guardian, Bee population steady in Dutch cities thanks to pollinator strategy, beskriver hur pollinerande insekter har gynnats och att bipopulationer (både honungsbin och vildbin) har stabiliserats i alla storstäder i landet.

De har skapat områden med bivänliga växter vid vägkanterna, i parker och trädgårdar och även på taken på busshållsplatser. Många bihotell har byggts och varje år inventeras bipopulationer med hjälp av entusiastiska frivilliga. Bin verkar trivas i städerna medan på landet är läget bekymmersamt på grund av industriellt jordbruk och användning av pesticider.

Stora satsningar för att hjälpa pollineringsinsekter i Östergötland - nytt TV-reportage

"Bumblebee" (CC BY 2.0) by Matjaž Mirt

Pollineringsinsekter som vildbin och humlor hotas av storskaligt jordbruk, användning av pesticider och bristen på biologisk mångfald. Men nu satsar  myndigheter som Naturvårdsverket på att skydda dessa inseklter och skapa bättre miljöer för dem, enligt ett reportage av SVT Nyheter Öst, Vilda bin och humlor i Östergötland får rekordmycket stödpengar. 

I just Östergötland har man satsat 2 miljoner kronor både 2020 och 2021 på åtgärder som stora insektshotell, planering av växtkanter kring åkrar och sandhögar i skogen. Allt för att gynna våra vilda pollineringsinsekter men också honungsbiet så klart. I reportaget intervjuas naturvårdsbiologen Karl-Olof Bergman vid Linköpings universitet som arbetar med dessa frågor.

Mindre pesticider men dödligare effekt på bin - ny forskning

"Pesticides" (CC BY-ND 2.0) by Département des Yvelines

Bin drabbas hårdare av pesticider idag trots att användningen inom jordbruket har minskat. Enligt en artikel i brittiska The Guardian, Toxic impact of pesticides on bees has doubled, study shows, visar ny forskning att moderna pesticider är mindre giftiga för däggdjur och fåglar men är ännu giftigare för pollinerande insekter som bin. Mångden pesticider har alltså minskat men gifthalten för insekter är högre. 

“Compounds that are particularly toxic to vertebrates have been replaced by compounds with less vertebrate toxicity and that is indeed a success,” said Prof Ralf Schulz, of the University Koblenz and Landau in Germany, who led the research. “But at the same time, pesticides became more specific, and therefore, unfortunately, also more toxic to ‘non-target organisms’, like pollinators and aquatic invertebrates.”

Att bara titta på mängden pesticider som används inom jordbruk är därför missvisande och studien bekräftar att hotet från pesticidanvändning kvarstår och till och med ökar.

Läs den vetenskapliga artikeln: Applied pesticide toxicity shifts toward plants and invertebrates, even in GM crops.

Jakten på fuskhonung intensifieras

"Honey" (CC BY 2.0) by Siona Karen

Billig fuskhonung med stora halter socker och syrup har blivit en miljardindustri i världen och finns i de flesta länderna. En artikel i tidskriften Wired, The honey detectives are closing in on China’s shady syrup swindlers, beskriver hur biodling i många länder hotas när marknaden dumpas av importerade fuskprodukter, oftast från Kina. I till exempel Mexiko har många biodlare tvingats sluta för att de inte kan konkurrera med de extremt billiga importerade varianterna. I Storbritannien har testar visat att majoriteten av honungsburkarna i de stora affärerna visade spår av socker. 

Problemet har varit en brist på tillförlitliga tester för fuskhonung men nu tror forskarna att de har hittat en metod, Nuclear Magnetic Resonance (NMR), som kan avslöja fuskarna och kanske kunna leda till effektiva åtgärder. Många stora matkedjors honungsburkar har visat sig vara fuskvarianter och en del har tagits bort från hyllorna. Men även om testmetoder finns saknas det ett internationellt samarbete kring honungsfusket. James Gawenis, kemist vid Sweetwater Science Laboratories i USA testar cirka 50 honungsprov per vecka och hittar tydligt bevis på omfatande fusk. Han menar att regeringar och företag måste samarbeta för att få bukt med problemet.

Everyone agrees the technology works, but the government agencies and industry are arguing about the databases. The longer we argue about this and point fingers at each other, the more the public is defrauded and the fraudsters continue to make more money and get more power.