Biodlare fortsätter trots allergi

"h_AK36250b" (CC BY-NC-ND 2.0) by KrisFricke

Många biodlare slutar med sin hobby på grund av allergi mot bistick. En som valde att fortsätta trots svåra allergiska reaktioner är Tomas Bruce från Liljendal utanför Helsingfors, enligt ett radioreportage av finska YLE, Biodlaren som är dödligt allergisk mot bin – Tomas Bruce från Liljendal utsätter sig dagligen för livsfara. Han tog över sin familjs biodling för fem år sedan och visste redan då att han var allergisk. Han har genomgått en hyposensibilisering under de senaste fyra åren men behandlingen har inte fungerat fullt ut och han är fortfarande väldigt sårbar för bistick, i synnerhet i ansiktet och runt halsen. Ett stick kan orsaka klåda, utslag, andningsbesvär och sänkt blodtryck. I extrema fall kan ett stick bli livsfarligt.

Bruce vill fortsätta trots allt eftersom biodlingen har varit en stor del av gårdens verksamhet i flera generationer. Han är dock väldigt försiktig när jag jobbar och ger följande råd:

• Undvik att gå framför kuporna och var lugn och självsäker när du jobbar med bin.
• Ta på dig skyddskläder och se till att inga bin finns i dina handskar och kläder innan du tar på dig.
• Blir du stucken tar du direkt kortisontabletter. Om de inte hjälper använd adrenalinpennan och söka läkarhjälp. I värsta fall blir det ambulans.

Lyssna även på radioreportaget (ligger efter texten på webbsidan).

Bimöte 7 juli

Bild: E. Olsson

 Trots det lite kyliga vädret flög bina intensivt, troligen på skogslind som blommar nu. De drottningar som odlades 9 juni var klara för leverans. Vi bytte på ett av föreningens samhällen, två nybörjare (ett par), fick sin första avläggare och ytterligare 4 drottningar fördelades. Vi har köpt 100 ramar och trådning av dessa påbörjades.

Det är dags att beställa Bifor, beställningarna summerades och ska skickas vidare till Anders Wizping. Kaffet inmundigades i en växlande väderlek

.

Företagsbin på möbelfabrik

Fem bikupor står på plats utanför Swedeses huvudkontor och fabrik i Vaggeryd (Pressbild, Swedese,)

Möbelföretaget Swedese i Vaggeryd har placerat fem bisamhällen vid sitt huvudkontor och fabrik, enligt ett pressmeddelande på myNewsdesk, Bin blir en del av ekosystemet hos Swedese. 

Yrkesbiodlaren Therese Hammargren är ansvarig för bikuporna och har varit aktiv biodlare sen 2012. Hon producerar och säljer honung under varumärket Zon5honung, som säljs i Jönköpingsområdet och som finns på bland annat NK och Paradiset i Stockholm. Totalt har de 12 aktiva bigårdar med cirka 80 samhällen i närområdet runt Vaggeryd.

- Jag bor i närheten av Swedese och presenterade idén för Christina, som är kvalitets- och miljöchef, då jag kände att det borde ligga helt i linje med företaget. Sen dröjde det inte länge innan kuporna stod på plats.

Biodling är på uppgång i Sverige och är viktigt för att öka pollineringen i naturen. Pollinerande insekter är förutsättning för att vår planet ska leva vidare. Ungefär en tredjedel av den mat vi äter i världen är helt beroende av pollinerande insekter - och honungsbin står för cirka 85% av pollineringen, enligt Jordbruksverket. Enligt Therese Hammargren, kvalitets- och miljöchef på Swedese:

- Omgivningarna runt Swedese är perfekta för bin, med villaträdgårdar och skogsmark. Vi har Carnicabin, ett bi från Alperna som klarar av och trivs i vår klimatzon, berättar .

Resultatet av biodlingen blir också honung, som Swedese kan etikettera som sin egen. Totalt förväntas kuporna ge ungefär 20-40 kilo honung vardera under en säsong. 

Antalet biodlare i landet växer stadigt

"Honung" (CC BY-NC 2.0) by hepp

Pressmeddelande från SBR:

- Precis när slungningen satt igång som bäst konstaterar vi att ökningen av antalet medlemmar är rekordartad, berättar Monica Selling, ordförande för Sveriges Biodlares Riksförbund

Vi är idag 14 725 biodlare. En rekordökning med över 1000 fler medlemmar jämfört med föregående år, och det stora intresset för biodling verkar hålla i sig i hela Sverige.

Just nu har biodlarna fullt upp. I Skåne, Blekinge, Östergötland, ja i stora delar av Sverige slungar biodlare honung för fullt. Biodlarna spår och hoppas på att detta kan bli en riktigt bra honungsommar.

-Vädret i år är mer gynnsam än förra årets torra sommar. Vi får hoppas att det växlande vädret håller i sig, säger Monica Selling.

Hon vill också passa på att tipsa om sin kulinariska favorit så här i midsommar-tider.

-Doppa jordgubben i nyslungad honung. I din närhet finns säkert både en lokal biodlare som säljer honung och en jordgubbs-odling, säger hon.

Fördelen med lokalt producerad svensk honung är att du som konsument kan lita på att den är 100 procent honung utan några tillsatser och honungsburken har färdats en kort sträcka till dig.

Honung kan också användas i andra sammanhang. Som exempelvis bakverk. I år firar Sveriges biodlares riksförbund 100 år och det firar vi med en kaka bakad av en av våra medlemmar.

På vår hemsida hittar du receptet som Karin och Kjell Knutsson, Boxholms biodlarförening vann med i vår jubileums-kaktävling.

Bimöte om honungskvalitet

Bild: E. Olsson

Söndagen den 23 juni var det åter dags för studiecirkeln och ordinarie bimöte på Skälby. Nybörjarna fick slunga honung och undersökte sina samhällen. Under bimötet fick vi åter besök av Ingmar Wahlström från Riksförbundet. Han berättade om honungskvalitet och vilka bestämmelser som finns för att få kalla det honung. Ett intressant ämne var HMF (hydroximetylfurfural) som bildas i honungen vid lagring. Höga halter kan göra honungen syrlig för oss och dödlig för bina. När honung värmebehandlas bildas mer HMF och det är då problem kan uppstå. HMF-värdet visar kvaliteten på honung vid internationell handel. Vi har värde 3 och det måste vara lägre än 40.

Samtidigt får vi alla slå vakt om vår fina produkt och förhindra fusk. God kvalitet kräver kunskap, ording och reda samt renlighet.

Hänt på bigården 9 juni

Distriktsbigården på Ingelstorp (bild: E. Olsson)

På söndagens bimöte var temat drottningodling. På distriktets bigård på Ingelstorp finns avelsdrottningar. Vi var cirka 20 personer som åkte dit och "larvade om" dvs flyttade över larver i cellkoppar på odlingslister. Dessa tog vi med oss och satte i vår bigård, i två förberedda samhällen. Det finns 18 respektive 15 celler antagna. Ni får gärna hämta celler tisdag den 18:e juni kl 18:00 på bigården. De som blir över sätter vi i parningskupor. Passa på och gör en avläggare och sätt i en cell!

Just nu är vi 98 medlemmar i föreningen, det var länge sedan vi hade så många. Det är roligt att vi får så många nya medlemmar men det är också viktigt att alla känner sig välkomna på våra möten och kan bidra till verksamheten. Vi behöver alltid frivilliga som kan ställa upp vid marknader och informera om biodling. Kom till våra möten så berättar vi mer!

Nästa möte på Skälby, 23 juni kl 13.30, handlar om honungshantering.

Nya drottningar på gång (bild: E Olsson)

Bistick - var på kroppen gör det mest ont?

"IMG_0734" (CC BY-NC-ND 2.0) by mattbatt0

Var på kroppen vill du helst undvika bistick? Det undrade forskaren Michael Smith för några år sedan. Enligt en artikel på sajten MentalFloss, The Most Painful Places to Get Stung, According to the Researcher Who Made Bees Sting Him for Science, gjorde han en vetenskaplig studie där han utsatte sig själv för 75 bistick på 25 olika kroppsdelar under en period på 38 dagar. Han tog 3 stick på varje kroppsdel och gav betyg för varje stick på en skala 1-10 beroende på smärtan. Du tror säkert att ett stick på våra känsligaste organ skulle göra mest ont men mest ont enligt Smith var ett bistick på näsan med betyget 9 ut av 10. Näst på listan kom den övre läppen på 8,7. Minst ont hade han när han blev stucken på huvudet och den övre armen.

Smiths erfarenheter publicerades i en vetenskaplig tidskrift (se referens) och han vann dessutom ett pris för sin forskning, Ig Nobel prize: ett pris för vetenskapligt arbete som först får folk att skratta och sedan att fundera.

Referens
Smith ML. 2014. Honey bee sting pain index by body location. PeerJ 2:e338 https://doi.org/10.7717/peerj.338

Honung i rymden!

Den kanadensiska austronauten David Saint-Jacques provar att öppna en burk honung på den internationella rymdstationen ISS. David har varit i rymden 175 dagar och gör många vetenskapliga experiment men har också tid för mer lekfulla inslag som här. Läs mer om hans uppdrag: Canadian Space Agency.

Internationella bidagen, 20 maj

"Honey bee" (CC BY 2.0) by Monkeystyle3000

Den 20 maj firas den internationella bidagen, världsbidagen.

- Fira gärna denna dagen med oss Biodlare. Så ett frö, både hos vänner och i rabatten, säger Monica Selling, ordförande Biodlarna.

Vi är idag 14 000 biodlare. En rekordökning förra året med 1000 fler medlemmar, och det stora intresset för biodling verkar hålla i sig. Sveriges Biodlares Riksförbund har i sitt överklagande av Kemikalieinspektionens nöddispens till landets betodlare klart visat att vi tar ansvar för miljön i dess helhet. En miljö som vi vill ska gynna alla insekter.

- Många biodlare har en stor och djup kunskap i miljöfrågor. Vi följer forskningen och vi speglar tillståndet på miljöfronten, inte minst genom att delta i det internationella miljöarbetet i EU och organisationen BeeLife, berättar Monica Selling.

Viktig att säga är att honungsbin inte konkurrerar ut vilda bin. Förutom vid de stora odlingslandskapen med en gröda. Där får vi vara varsamma med utplacering av antalet bikupor.

- Positivt är det ökande intresse bland lantbrukare för plantering i åkermarkernas kantzoner. Där de sår öar av fler blommande växter över säsongen, säger Monica Selling.

Det pågår flera projekt/initiativ till gagn för alla tama och vilda bin och pollinerare.

Ju fler i Sverige som engagerar sig, och på olika sätt bidrar till att öppna ögonen på arbetskamrater, vänner och bekanta - desto bättre för vår livsmiljö, för våra barn och barnbarn.

- Så ett frö, både hos vänner och i jorden, uppmanar Biodlarnas ordförande Monica Selling.

Källa: Pressmeddelande från SBR på myNewsdesk.

Hänt i bigården

Medlemmar i studiecirkeln

Studiecirkeln, Mitt första år som biodlare, fortsätter och idag, söndagen den 12 maj, var det 14 personer som kom till mötet på bigården. Idag gick de genom olika rammått och biredskap. De fick också undersöka flera bisamhällen och fick sätta på skattlåda samt lägga in drönarramar.

Direkt därefter började det ordinarie bimötet med städning på klubbhusets baksida, skötsel av rabatterna, genomgång av samhällen inklusive vår FlowHive-kupa.

Nästa helg, 17-18 maj är det Bonde på stan på torget och vi behöver fortfarande frivilliga som kan hjälpa till. Det handlar om att stå vid montern et par timmar och prata biodkling och sälja honung och lotter. Inte så krävande! kan du vara med så hör av dig till Muhamed Tatarevic, tel 073-396 4981.

Fyll i enkäten om övervintringen 2018–2019

Nyhet från SBR

För elfte året i rad genomförs under maj månad en enkätundersökning angående övervintringen.

Ju fler svar som vi får in desto mer tillförlitlig kommer data kring övervintringen att vara. Oavsett om alla dina samhällen har överlevt vintern eller om du har haft små eller stora förluster, vill vi gärna att du ägnar några minuter åt att besvara enkäten.
Enkäten, som du kommer till genom att klicka här, kan besvaras fram till och med den 4 juni.

Frågeformuläret som används har tagits fram av en arbetsgrupp inom COLOSS, en internationell organisation som arbetar med frågor kring bihälsa.

Preben Kristiansen
Bihälsokonsulent
preben.kristiansn@jordbruksverket.se

Vårstädning i klubbbhuset

Bild: E. Olsson

Föreningens lokal på Skälby används för möten och som förråd. Idag var det dags att vårstäda och flera styrelsemedlemmar (Muhammed, Erik, Margaretha och Tina) var på plats. Det blev en hel del att kasta. Nu är lokalen mycket fräschare och det finns nu ytterligare några sittplatser. Bra jobbat!

Stadsbiodling inte alltid bra för miljön

"urban beekeeping"by Shawn Caza is licensed under CC BY-NC-SA 2.0

Stadsbiodling har blivit väldigt populär under de senaste åren som du kan läsa bland annat i det senaste numret av Bitidningen. Många av världens storstäder har nu mängder av bikupor på muséer, hotell, varuhus och banker. Bina är oerhört viktiga för pollinering i stadens parker, trädgårder och koloniområden

Men det finns även en baksida som beskrivs i en artikel i den brittiska tidningen The Independent, Urban beekeeping is not saving our precious pollinators – it’s killing them. Stadsmiljön behöver också andra pollineringsinsekter och risken är att honungsbiet konkurrerar ut dem om vi har för många stadsbin. Nya studier visar att ju flera honungsbin desto mindre mångfald bland pollineringsinsekter. Biodling har blivit en viktig symbol för miljön men vi måste se till att det finns också plats för alla humlor, vildbin, flugor och fjärilar som pollinerar.

This is all good for the bee, but it means that native diversity in nature is hardly acknowledged or considered. We cannot forget the flies, the wasps or the moths, that are also important, not only to ecosystems and biodiversity, but also in pollination of plants and flowers. Unfortunately, “Save the Flies and Moths” doesn’t quite have the same impact as “Save the Bees” or “Save the Butterflies”, and a necklace adorned with a brass fly would probably not be a bestseller.

Honungsbiet är en generalist och pollinerar många sorters växter. Faran är att de konkurrerar ut andra insekter som specialiserar sig på några få växter. En lösning kan vara att begränsa antalet bisamhällen i vissa områden och skapa gynsamma miljöer för andra pollineringsinsekter. Enligt Jonas Geldmann, University of Cambridge:

The single most important step for protecting insects is to set aside land dedicated and managed exclusively for nature. This will require more than what any individual can do on their own. This is because what these rare and threatened pollinators need most is large, old, well-connected areas where natural processes can occur.

Serbiska biodlare kämpar mot användning av pesticider

"Farmers in Prespa reduced the use of pes" (CC BY-NC-SA 2.0) by UNDP in Europe and Central Asia

Serbiska biodlare har stora problem med den omfattande användningen av pesticider inom jordbruk, enligt en artikel från nyhetsbyrån Reuters, Serbia's beekeepers struggle as insecticide poisoning hits honey bees. Trots att användning av pesticider som neonikotinoider är starkt begränsad i Serbien finns det en del jordbrukare som trotsar restriktionerna och fortsätter spruta sina åkrar. En del tror att kemikalier som inte får användas inom EU hittar fram till Serbien via den svarta marknaden. Resultatet i år har varit en omfattande bidöd i landet. Enligt Rodoljub Zivadinovic, ordförande i  den Serbiska Biodlarföreningen:

There can be horrible scenes, bees sometimes die on the spot and sometimes ... much later ... after they start consuming pollen which contains insecticides.

Nu försöker biodlarna tillsammans med andra organisationer att skapa en högre medvetenhet bland jordbrukare och allmänheten om biodlingens betydelse för landet. Landets jordbruk riskerar att förlora $200 miljoner per år om bidöden får fortsätta, enligt artikeln.

Bimöte i vårsolen

Dagens bimöte på Skälby lockade 18 medlemmar på en solig men blåsig söndagseftermiddag. Det fanns förstås en hel del jobb i bigården. Vi fick rensa rabatterna, städa i paviljongen och kontrollera våra samhällen. På grund av den kyliga vinden var inte bina så aktiva idag. Under fikastunden diskuterades de kommande veckornas arbete:

• Skapa fina rabatter med många olika biväxter och jämna ut och bättra på gräsmattan.
• Nytt staket runt bigården
• Ta bort lövhögen bakom klubbhuset

Under förmiddagen träffades studiecirkeln, Mitt första år som biodlare. Det var träff nummer två och det handlade om superorganismen bisamhället, framför allt om drottningen och dess beteende och uppgifter. De diskuterade svärmning, drottningens parning och yngelsättningen. Sedan delades de i 2 grupper (5+6) och genomgång av bisamhället. Skattlådor fick sättas på och detta tyder på att både våren och bina är tidiga. Det brukar leda till att bina svärmar mer än vanligt. Vi får se vad som händer!