Radioprogram om biodlingens utmaningar

Sveriges Radios matprogram Meny har gjort ett bra reportage om biodling, honung och matlagning med ett besök hos Lotta Fabricius Kristansen, Bins betydelse för vår mat – och hoten mot dem. Lotta är känd för sina insatser inom svensk biodling och förra året fick hon Gastronomiska Akademiens diplom för "framstående insatser med att sprida djupgående kunskap om biodling och honung". I intervjun guidar hon runt på sin bigård utanför Stockholm, pratar om de olika utmaningarna som finns inom dagens biodling och bjuder på smakprov på olika sorters honung.

Integrationsprojekt på bigården

Kalmarbygdens biodlare har haft besök av två grupper av asylsökande flyktingar som kom till vår bigård. Tanken med detta lilla projekt är att de under sin asylprocess ska integreras i samhället medans de lär sig svenska hos Studiefrämjandet. Innan jag gick in i detta projekt så tog jag mig en riktig funderare, klara jag av detta, hur är deras språkkunskaper, behövs fler biodlare som backup? Till slut tog jag uppdraget, detta ångrade jag inte. Trots lite språkförbistringar så är jag mer än nöjd.

Kursen handlar om bin och biodling, vad som finns runt våran bigård (växtlighet). Vi kollade vilket pollen bina flög hem med, hur vi sköter våra bin på bigården, vilka individer finns i en bikupa, hur honung blir till samt besök av föreningens informationsbigård. Deltagarna som varit med (10st/grupp) fick smaka honung från området, flytande och den fasta honungen från min skälbykupa. Många fastnade för den flytande honungen. Det bjöds på kaffe och kaka för dem som ville ha.

Två träffar till är inplanerade och är det någon som är intresserad av att deltaga så hör av er till mig Henrik, tel. 076-0103629.

Foto och text: Henrik Haglund

Biodlingskonferenser i oktober

Vi vill tipsa om två intressanta konferenser som äger rum i oktober: i Skänninge lördag 7 oktober (09.15-16.00) och i Skara lördag 21 oktober (09.15-16.00). Bägge konferenser har nästan samma upplägg med föreläsningar om VSH-projektet (Varroa Sensitive Hygiene), vaxprojektet och kvalitetssäkring med gott om möjligheter till frågor och diskussion.

Konferenserna riktar sig mot alla biodlare som har minst ett par års erfarenhet och finansieras av EU-medel genom det Nationella Honungsprogrammet. Konferenserna är gratis men du får betala för lunch och fika.

Skänninge, 7 oktober: Biodlarnas hus, Borgmästargatan 26, 596 34 Skänninge. Anmälan, senast 29 september, till Maj-Britt Järnvall, tel 0142-42 20 02 eller e-post maj-britt.jarnvall@biodlarna.se.

Skara, 21 oktober: Uddetorps Naturbruksgymnasium, 532 96 Skara. Anmälan, senast 13 oktober, till Vuxenskolan Västra Götaland, tel 0522-65 33 33 eller e-post vgregion@sv.se.

Information om honungsdepån

 CC BY-NC Some rights reserved by hepp

Vid bimötet den 27 augusti informerade Torbjörn Aagesson om sin roll som depåföreståndare.

Om du har honung som du vill sälja till honungsdepån (Svensk Honungsförädling) i Mantorp kontaktar du Torbjörn Aagesson, 073-2280050, depåföreståndaren för bl a Kalmarbygdens biodlarförening. Han har spann som kan fyllas med 28 eller 140 kg, eller den mängd man nu vill sälja. Honungen ska vara grovsilad och orörd samt att vattenhalten får vara max 20%. Det är biodlarens ansvar att kontrollera vattenhalten innan den levereras till depån. Leverans av honung kan ske från runt midsommar och fram till slutet av november.

Varroabehandling på Skälby

Vid dagens möte på Skälby började vi invintringsprocessen med den sista slungningen och varroabekämpning. I bilderna ser du Erik Olsson som droppar myrsyra på wettexdukar i varje kupa för att döda varroakvalster. De ligger i kuporna ett dygn och sedan tas dem bort. Vid nästa möte får alla samhällen sin vinterfoder och sedan är det i princip godnatt till våra skyddslingar.

Under fikastunden informerade Torbjörn Aagesson om sitt arbete som honungsdepåföreståndare. Vi ses igen söndag den 10 september!

Seniorträff i Stadsparken

Från vänster: Ivar Engqvist, Margaretha Bjerker (ordförande), Jalle Nilsson, Erik Olsson, Kjell Franzén, Lars Berggren, Bernt Olsson, Lennart Johansson, Lars Larsson

Flera av föreningens äldre trotjänare samlades för en gemensam lunch på restaurangen Park Hermina i Stadsparken, lördag 26 augusti. Vi i styrelsen ville tacka dem för allt arbete och engagemang de har visat under åren. De flesta är fortfarande biodlare och alla har ett brinnande intresse för bin och honung. Det var roligt att höra både gamla minnen om biodling på 50- och 60-talet och synpunkter om dagens biodling och de senaste nyheterna. Alla var överens om att dagen bin är betydligt snällare och produktiva än gårdagens!

Fällor mot kupskalbagge i forskningsprojekt

By James D. Ellis - This image is Image Number 5025046 at Invasive.org, a source for images of invasive and exotic species operated by The Bugwood Network at the University of Georgia and the USDA APHIS Plant Protection and Quarantine program., CC BY 3.0, Link 

Lilla kupskalbaggen är ett allvarligt hot mot biodling och nu startar ett projekt mellan Jordbruksverket och biodlare i sydvästra Skåne för att kunna upptäcka skalbaggen i tid, enligt ett radioreportage av P4 Malmöhus, Honungsfällor ska skydda mot skalbaggehot.

I Europa har skalbaggen bara hittats i södra Italien men den kan komma in i landet via ett fatyg och därför startar ett projekt där biodlare i närheten av främst Trelleborg  sätter upp fällor för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella skalbaggor. Fällorna ska vittjas varje månad och man hoppas förstås att aldrig hitta något, men god beredskap är ju alltid bra. I USA har lilla kupskalbaggen redan orsakat stora förluster bland biodlare.

Läs mer om lilla kupskalbaggen i en broschyr av Jordbruksverket. Lyssna på radioreportaget här.

Kan ämnen i färsk honung motverka antibiotikaresistens - ny forskning

Forskare vid Lunds universitet samarbetar med biodlare i Blekinge för att undersöka om mjölksyrebakterierna som finns i färsk honung kan ersätta antibiotika i behandling av multiresistenta sjukdomar, enligt ett reportage av Sveriges Radio P4 Blekinge, Blekingebin kan rädda liv. Forskare Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson har sedan länge undersökt hur mjölksyrebakterier i honung kan användas i sårbehandling och halsinfektioner och nu vill de se om man kan ta fram ett alternativ till antibiotika som penicillin. Ett globalt hälsoproblem idag är överanvändning av antibiotika som kan till slut leda till multiresistenta sjukdomar som vi inte kan bota.

Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, så kallade multiresistenta, är enligt Folkhälsomyndigheten ett av de största hoten mot människors hälsa, något Alejandra Vasquez hoppas råda bot på.

I samarbete med Sårcentrum på blekingesjukhuset har hon gjort världens första studie där man testar binas mjölksyrebakterier på människor.

– Jag kan inte säga något innan den vetenskapliga publikationen är ute, men det har gått bra i alla fall. Även om vi skulle behöva forska mer.
Reportaget innehåller en intervju med biodlare Bertil Frost i Blekinge. En del av projektet kommer att undersöka hur hans bin överlever vintern genom att äta sin egen honung i stället för sockerlösning. Bina har dessutom fått mat med extra mjölksyrebakterier under våren.

Lyssna på reportaget här.

Musik i bigården

Det är inte ofta att man spelar musik i en bigård men här kommer en kvartet som spelar stycket Humlans flykt av Rimsky-Korsakov mitt bland bikuporna.

Honung i Ryssland

Jag har varit på bilsemester i ryska Karelen, runt Europas största sjö, Ladoga. En fascinerande resa med mycket vacker natur och upplevelser. En stor del av Karelen tillhörde Finland före kriget och staden Vyborg var Finlands näst största stad 1939 och var även en av Sveriges största och viktigaste städer under stormaktstiden. Andra kända städer i området som vi besökte var Kexholm (nuvarande Priozersk) med sin vackra fästning och Sortavala, en populär finsk semesterstad före kriget. Mycket finns kvar av de gamla finska husen och byggnader (många tyvärr i dåligt skick) som står sida vid sida om sovjetiska höghus och moderna köpcentra och fina kontorshus. Kunskaper i ryska rekommenderas eftersom väldigt få talar engelska.

Biodling är stor i Ryssland och honung säljs i stora mängder av lokala biodlare nästan överallt. Det finns en stor variation av sorthonung (akacia är särskilt populär) plus mängder av vax-, pollen- och propolisprodukter, t ex salvor, ljus, hälsokost mm. Alla som säljer erbjuder ett stort sortiment och ingen sålde "bara honung" som vi oftast gör här i Sverige. All lokal honung säljs lokalt av odlarna men det finns också storskalig biodling som levererar till stora kedjor och som exportvara. På marknaden i Priozersk såg vi 10 kg hinkar till salu och det verkade som att folk köper gärna av lokala biodlare i storförpackning hellre än att köpa på köpcentrum.

Mest intressant var frukthonung, där man blandar honung med frukt och bär: hallon, jordgubb, hjortron, björnbär, äpple, päron, mango mm. Smakar helt underbart! Jag köpte mango, björnbär och ingefära. 500g kostade cirka 45 kr. Tror att det skulle sälja bra här också. Har du sett liknande här hemma?

Vill du se bilderna i större format kan du klicka här.

FlowHivedrottning märkt

För några veckor sedan tog vi en svärm och gav dem vår nya FlowHive-kupa som nytt hem. Vid söndagens möte på Skälby var det dags att hitta och märka drottningen. Samhället är fortfarande ganska litet (se bilden) men yngel finns och vi får se hur utvecklingen går under resten av sommaren. Det blir inte mycket honung i år men förhoppningsvis får vi ett starkt samhälle till nästa säsong.
Nu har vi ju också koll på den nya gulmarkerade drottningen!

Drittningen gulmarkeras

Under utveckling

Temamöte om honungskvalitet

Ingmar Wahlström leder diskussionen

Dagens gäst på Skälby var Ingmar Wahlström från Torsås, vice ordförande i SBR och ordförande i SBRs kvalitetskommitté, som pratade om honungskvalitet. Vi var 13 medlemmar som deltog i mötet och det blev en bra diskussion om olika aspekter av honungsproduktion.

När smakar honung som bäst frågade Ingmar som inledning. Svaret är självklart - direkt från kakan. Om det smakar bäst på kakan kan vi fundera över hur vi bäst kan bevara smaken och känslan av färsk honung. När vi silar och rör om honungen tillför vi luft och det påverkar smaken. Om vi dessutom värmer upp honungen försvinner viktiga ämnen. Försiktig behandling är det som gäller alltså. Ett förslag var att inte finsila och i stället försöka skumma bort eventuella partiklar. Se till att du håller ditt redskap rent och byter bort till exempel silar med jämna mellanrum.

Som livsmedel styrs all honungsproduktion av Livsmedelsverkets föreskrifter och där hittar du alla gällande regler. Biodlare som endast säljer sin egen honung utan tillsatser betraktas som primärproducenter. Producerar du mer än 1000 kg per år får du anmäla din produktion till länsstyrelsen. Honung som innehåller andra substanser eller tillsatser får inte marknadsförs som honung och i stället får det heta något i stil med blandning av honung och xxx. Om bina har dragit på lind/ljung/raps osv får det heta lindhonung men inte om du smaksätter den under produktionen. Du får gärna lägga till ortsnamn (Kalmarhonung, Ölandshonung osv) och det har visat sig vara en framgångsrik försäljningsstrategi. Honungskvaliteten bygger på tre ben: honungsbedömningen (vattenhalt och renhet), bihusesyn och etikettreglerna.

Andra intressanta fakta:

• konsumenter idag vill helst köpa mindra burkar (500g och mindre)
• glasburkar ska användas bara en gång och sedan gå till återvinning
• profilering av lokala honungssorter samt sorthonung är en framgångsrecept

Ett stort tack till Ingmar för en mycket givande möte.

Amerikansk yngelröta - faran över

Alla prov som togs i samband med utbrottet av amerikansk yngelröta i Ebbetorp för någre veckor sedan har varit negativa och det finns inga spår av sjukdomen, enligt bitillsynsman Pierre Danielsson. Samhället som drabbades brändes upp direkt efter upptäckten. Men samtidigt är det viktigt att alla biodlare lär sig förebyggande åtgärder och ser till att få flyttillstånd innan man flyttar bin eller utrustning utanför församlingen.

SBRs rådgivare i biodlingsfrågor

Karina Karlsson

Har du en knepig fråga om biodling som inga kollegor kan lösa eller behöver goda råd? Då kan du ta kontakt med SBR:s nya biodlingsrådgivare, Karina Karlsson. Här kommer ett brev från henne till alla medlemmar.

Hej!

Jag heter Karina Karlsson och jag jobbar som rådgivare i biodlingsfrågor på SBR – Sveriges Biodlares Riksförbund. Jag finns här för att svara på frågor om allt som rör bin och biodling. Har du till exempel frågor som du inte lyckats få ett svar på i din egen förening kan du vända dig till mig så ska jag göra allt jag kan för att du ska få ett svar på din fråga. Är det rena bihälsofrågor du vill ha svar på kontaktar du i första hand bihälsokonsulent Preben Kristianssen.

Du är välkommen att ringa mig på 0142-48 20 04 eller maila mig på karina.karlsson@biodlarna.se

Kontaktinformationen finns även på hemsidan under fliken personal.

Vänliga hälsningar

Karina Karlsson
Rådgivare Biodlingsfrågor

Modern biodling gynnar varroa - ny amerikansk forskning

"k9544-1" (CC BY 2.0) by USDAgov

Modern biodling gynnar spridningen av varroakvalstret, kanske den främsta faktorn bakom den omfattande bidöden, i synnerhet i USA. Det framgår av en artikel i tidningen Science Daily, How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices. Vilda bisamhällen ligger långt ifrån varandra och kvalstren får sällan möjlighet att lyfta från samhälle till samhälle. Svärmning är ett sätt för bina att reglera mängden kvalster i samhället. Men när vi biodlare hindrar svärmning och lägger våra kupor i stora bigårdar, så blir det lätt för varroakvalstren att sprida sig från samhälle till samhälle.

Varroakvalstrets självbevarelsedrift betyder att de inte tar död på ett vilt bisamhälle eftersom då kommer kvalstren också att dö (svårt att hitta nya hem). Men i en bigård kan de enkelt flytta till nästa kupa och fortsätta. Detta leder till stora förluster för biodlaren. Nya bekämpningsmetoder behövs och vi bör revidera vår syn på varroakvalstret enligt Gloria DeGrandi-Hoffman, forskningsledare vid U.S. Department of Agriculture-Agricultural Research Service, Carl Hayden Bee Research Center, Tucson, Arizona.

- Colony losses in the U.S. are at unsustainable levels for commercial beekeepers. These beekeepers supply colonies for the pollination of crops that represent one-third of U.S. agriculture and are essential components of heart healthy and cancer-prevention diets ... This research provides evidence that the tried and true ways of controlling Varroa are no longer feasible, and that new methods that are designed for control of a migratory pest are required.

Referens
Entomological Society of America. "How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices: Closer colonies and less swarming allow mite populations to grow and spread." ScienceDaily. www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170509141907.htm (accessed June 23, 2017).