Bimöte med besök

Samling inför eftermiddagens aktiviteter

Det första bimötet för säsongen ägde rum i typiskt aprilväder med sol, kyla, lite regn och även hagel under eftermiddagen. Vi fick i alla fall göra snabba kontroll besök i föreningens samhällen och kunde konstatera att ett par stycken inte hade överlevt vintern. Annars gjorde vi lite vårstädning och en bra diskussion med fika i klubbhuset.

Under förmiddagen hade studiecirkel Mitt första år som biodlare sitt första möte med 13 entusiastiska nybörjare under ledning av Fredrik Thunberg och Adam Hjort-Ström.

Besökare från Naturskyddsföreningen

Under eftermiddagen fick vi också besök av cirka 20 medlemmar i Naturskyddsföreningen. Alastair Creelman och Erik Olsson informerade dem om föreningen och biodling i stort och vi hoppas att de har fått lite insikt i biodlingens grunder.

Vid nästa möte, söndagen den 7 maj, har vi vårt första temamöte med det alltid aktuella ämnet bihälsa. Bitillsynsmannen Pierre Danielsson kommer och informerar om bihälsa, sjukdomar och förebyggande åtgärder. Om du har frågor om detta bör du boka tiden i din almanacka!

Vi planerar en temadag per månad och vi återkommer med programmet lite senare.

Ursprungsmärkning och flera biodlare kan minska honungsfusket

CC0 Public domain on Pixabay

Enligt en färsk EU-rapport fuskas det mycket inom honungsindustrin, framför allt blandas honung med andra sockerarter, och nu kräver många experter och organisationer tydligare ursprungsmärkning av honung (se ett öppet brev till Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket från februari i år). Sverige importerar idag mycket honung, cirka 50% av all honung kommer från utlandet, och utan krav på ursprungsmärkning är det enklare att fuska. 

En artikel av SVT Nyheter Småland intervuar Lars Jonsson, ordförande för Ölands biodlarförening, om problemet. Han menar att Sverige behöver först och främst flera biodlare så att vi inte behöver importera så mycket honung.

- Det finns en marknad för att sälja mer, men medelskörden per biodlare är inte så stor. Det bästa vore om det fanns fler biodlare i Sverige som producerade mer. Kunderna vill ha närproducerad honung.

 

Det handlar ju också om att svenska biodlare ser till att hålla hög kvalitet och skapa förtroende hos konsumenterna. Men antalet biodlare i landet ökar stadigt och konsumenterna blir mer medvetna om hur viktig den inhemska biodlingen är för jordbruk och miljön.

FlowHive på plats

Vår nya FlowHive-kupa är nästan klar för inflyttning och snart sätter vi ut den i bigården på Skälby. Här ser du bilder som visar de unika honungsramarna i plast som bina kommer att fylla med honung under sommaren. Sedan när honungen är klar för skattning behöver vi bara vrida på spaken och låta den rinna direkt ner i burken. Så fungerar det i Australien i alla fall och nu ska vi se om FlowHive fungerar lika bra i Småland.

Vi lägger ut rapporter om experimentet med jämna mellanrum under sommaren.

Nu börjar bisäsongen 2017!

Söndag den 23 april är det dags för vårt första möte för året på bigården på Skälby. Vi har redan haft många varma dagar och bina har varit ute sedan länge men när vi träffas är det dags att titta in i kuporna och se hur utvecklingen går (så länge solen skiner de 23:e). Vi träffas som vanligt 13.30 och sedan varannan söndag fram till oktober.

Våra två studiecirklar startar också samma helg. Nybörjarkursen, Mitt första år sombiodlare, startar söndag 23 april på förmiddagen medan fortsättningskursen, Mitt andra år som biodlare, startar lördag den 22 april. De som har anmält sig får mer detaljerad information.

Vi ser fram emot att träffa såväl gamla som nya medlemmar den 23 april!

Bin ser dig

"CyberShot Bee....." (CC BY-NC-ND 2.0) by ViaMoi

Bin ser mycket bättre än vi tidigare trodde. Det visa ny forskning från Sverige och Australien enligt en artikel i Svenska Dagbladet, Bin ser bättre än bra. Vi visste redan att bin kunde se färger men ingen hade gjort tester på hur bra de ser i dagsljus. Bin ser genom facettögon som består av hundratals små fotoreceptorer och därför kan man inte jämföra deras syn med människans. Den nya forskningen visar att bin får en ganska detaljerad bild av världen. Enligt Elisa Rigosi, Lunds universitet:

- Vi visar att ett honungsbi tydligt och med skärpa kan se ett objekt som motsvarar bredden på din tumme när du sträcker ut armen framför dig.

Synen hjälper bina att undvika rovdjur och navigera rätt. Forskarna tror att den nya kunskapen kan användas inom industri för nya artificiella syn- och styrsystem.

Referens
Visual acuity of the honey bee retina and the limits for feature detection. Elisa Rigosi, Steven D. Wiederman & David C. O’Carroll. Scientific Reports 7, Article number: 45972 (2017)

Hybridisering har gynnat "mördarbin"

CC BY-SA Some rights reserved by Ktr101 on Wikimedia Commons

De ökända "mördarbina" som har skapat skrämmande rubriker främst i USA under de senaste 50 åren skapades av en slump. Någre afrikanska honungsbin släpptes av misstag i Brasilien 1956 och lyckades blanda sig med de lokala bisamhällen och blev till slut en mycket aggressiv hybrid som snabbt spred sig genom syd- central- och nordamerika. Dessa "mördarbin" är extremt lättretade och många människor har dödats. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

De afrikanska binas precisa genetiska sammansättning och orsaken till deras stora framgångar är ännu inte kända. I en ny studie har forskaren Matthew Webster och hans forskargrupp vid Uppsala universitet, tillsammans med kollegor i Storbritannien och Brasilien, undersökt dessa frågor genom att sekvensera arvmassan hos 32 afrikaniserade bin. De har sedan jämfört denna med arvsmassan från honungsbin som de samlat in från olika platser runt om i världen i tidigare studier. Detta har gjort det möjligt för forskarna att rekonstruera de afrikaniserade binas evolutionära historia och identifiera gener som varit viktiga för deras anpassningsförmåga och utbredning.

En region i arvsmassan stod ut särskilt i studien. Trots att den största delen av de afrikaniserade binas arvsmassa liknar det hos bin från Afrika så var just denna region mer lik den hos bin från Europa, som fanns på plats i Brasilien innan de afrikaniserade bina började spridas. Det här visar, menar forskarna, att den europeiska varianten av denna del av arvsmassan ger de afrikaniserade bina fördelar. Tidigare studier har kopplat generna i denna del av genomet till storleken på binas äggstockar och strategier för att söka föda, vilket indikerar att dessa egenskaper har varit viktiga för de afrikaniserade binas framgång.

Studien lyfter fram hur hybridisering mellan olika populationer som leder till en mix av genetisk variation är en viktig process under evolutionen. Hybridisering skapar nya kombinationer av genetiska varianter som det naturliga urvalet sedan har att spela med. Denna process verkar ha varit en viktig faktor i de afrikaniserade binas anpassning.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet på myNewsdesk.

Referens:

Nelson, R, Wallberg, A, Simoes, Z, Lawson, D & Webster, M 2017, 'Genome-wide analysis of admixture and adaptation in the Africanized honeybee' Molecular Ecology. DOI: 10.1111/mec.14122

Bimöten på gång

Biodlarcafe på Öland

Snart börjar bisäsongen 2017! Här kommer ett par datum som du kan skriva in i din almanacka.

2 april kl 14.00. Biodlarcafé på Capellagården Vickleby. Våra vänner i Ölands Biodlarförening har sitt traditionsenliga vårmöte på Capellagården med fika till självkostnadspris och mycket diskussion inför den nya säsongen. Alla välkomna!

26 mars kl 13.00 - 15.30. Vi vill påminna om bimötet på Staby Gårdshotell i Högsby med föreläsning av yrkesbiodlaren   Richard Johansson som informerar om VHS-projektet och sin egen biodling.

Uppsving för brittisk biodling, speciellt i städer

CC BY-SA Some rights reserved by Roger Jones

Brittisk biodling är på frammarsch efter många år i skymundan. Enligt en artikel från BBC, The rise and rise of urban beekeeping, har antalet medlemmar i biodlarorganisationen British Beekeepers Association (BBKA) ökat från 8500 personer 2008 till dagens siffra på cirka 24 000 medlemmar. De flesta nya medlemmar bor i städer och idag finns det bikupor i många koloniområden, trädgårdar och på hustak mitt i stadskärnan.

Stadshonung skiljer sig från landsbygdshonung på grund av den stora mångfalden växter i städernas parker och trädgårdar. Dessutom förknipas biodling med ekologisk matproduktion och många stadsbor ser positivt på närodlad kvartershonung. Föreningen varnar dock stadsbiodlare att motverka svärmning och se till att bina flyger uppåt när de lämnar kupan för att undvika risk för bistick.

Linköping som bi-stad

"Panorama över Linköping" (CC BY-NC-ND 2.0) by Klas Linnell

Linköping kan bli Sveriges första bivänliga stad enligt en artikel på Corren.se, Gör Linköping till bi-stad. Biodlaren Eva Gustavsson har lämnat in ett förslag till kommunen att staden bör profilera sig som bi-stad genom att odla flera bivänliga växter och satsa på grönområden.

- Förslaget från Evas sida är att parker och andra grönområden ska skötas på ett sådant sätt att bina får den tillgång de behöver till en blandning blommor och träd. Hon skriver: "Istället för att kommunen klipper hela parkområden kan öar med blommor och växter lämnas för bin och humlor och andra pollinerande insekter." Både vitklöver och maskrosor i gräsmattor borde också få stå tills de blommat över ... Förutsättningen är förstås att man inte heller använder kemiska bekämpningsmedel i parker och rabatter.

Linköping är redan en stad med bra förutsättningar för bin och andra pollineringsinsekter och kemisk bekämpningsmedel används inte i parkerna. Ett problem är att många villaägare använder kemiska medel i sina trädgårdar och där krävs det till exempel en informationskampanj om hur man kan hjälpa bin.

Två städer som redan har profilerat sig som bi-städer är San Francisco och Toronto.

Humlor lär sig spela fotboll

Humlor har förmågan att både lära sig nya färdigheter men kan även hitta på egna lösningar till problem. En ny uppmärksammad studie av forskare vid Queen Mary University i London har tränat humlor att knuffa fram en boll till ett målområde där de får sockerlösning som belöning. Sedan har forskarna låtit "otränade" humlor titta på när de rutinerade humlorna gör mål. Efter tre gånger som elev lyckas de nya humlorna göra mål nästan direkt.

Forskarna gjorde ytterligare en test där humlorna fick välja mellan tre bollar, där två var fastklistrade och bollen som var längst borta från målet var fri. De lärde sig snabbt att välja rätt boll. Sedan fick nya humlor göra samma test men denna gång var alla bollar fria. De nya humlorna gick inte till bollen längst borta som sina lärare, de valde den närmaste bollen. Humlor utan lärare fick mycket sämre resultat.

Läs mer i en artikel i tidskriften Nature: Bees learn football from their buddies.

Intervju med Ivar Engkvist

En av våra äldsta medlemmarna, Ivar Engkvist, har nyligen fyllt 90 år. Ivar var väldigt aktiv när föreningen bildades för över 40 år sedan och framför allt när bigården på Skälby etablerades. I den här korta intervjun berättar Ivar om hur han själv började med biodling, hur Kalmarbygdens Biodlare bildades och hur vi fick ta över bigården på Skälby som tidigare hade varit hönshus och svinstia.

Grattis på födelsedagen och tack för allt arbete Ivar. Vi ses till våren!

Distriktets årsmöte i Mönsterås

Södra Kalmar läns biodlardistrikts ordinarie föreningsstämma ägde rum söndagen den 12 februari 2017 i Mönsterås. 38 representanter från alla föreningar i distriktet var på plats och alla bjöds på smörgås och kaffe eller the innan mötet började. Från Kalmar deltog Margaretha Bjerker, Henrik Haglund och Alastair Creelman.

Den nya distriktsstyrelsen består av ordförande Per Bergh (Mönsterås) samt följande ledamöter: Göran Backrot (Öland), Per-Uno Gladh (Mörlunda), Anna-Lena Gustavsson Modig (Döderhult), Lars Jonsson (Öland), Kenneth Johansson (Torsås) och Pia Naga (Nybro).

Antal medlemmar i distriktets föreningar:
Algutsboda 24, Döderhultsorten 32, Hälleberga 29, Högsbyorten 63, Kalmarbygdens 81, 

Mönsterås-Ålem 29, Mörlunda 45, Öland 116, 

Nybroorten 43, Torsåsbygdens 33.
Summa: 495

Kalmarbygdens Biodlare kommer att arrangera nästa årsmöte, 11 februari 2018. Vi får fundera över en lämplig mötesplats.

Ett längre reportage om mötet finns på distriktets hemsida.

Avslutad introduktionskurs

Vi har haft tre sammankomster i vår studiecirkel Häng med in i bikupan. Två teoretiska kvällar i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på Norra vägen och nu senast i lördags förmiddag på vår trevliga (men väldigt kalla) bigård. Frågorna har avlöst varandra när vi i teori gått igenom biodlingens grunder. Mycket lossnade och fler frågor uppkom på bigården där vi kunde titta på hur en ram faktiskt ser ut. Deltagarna var nöjda och intresserade, nu kvarstår bara att se vilka av dessa som tar steget att delta i vår nybörjarkurs Min första sommar som biodlare som startar 23 april. I dagsläget finns fortfarande platser kvar.

Robotpollinering testas

Japanska forskare testar elektroniska fjärrstyrda minidrönare som kan pollinera växter i brist på naturliga pollineringsinsekter som bin, humlor och fjärilar, enligt en artikel i Svenska Dagbladet, Minidrönare utrustad med hästhår kan lösa bikris. Dessa minidrönare, som är 4 cm breda och väger 15 g, har utrustats med en klibbig undersida och när de landar på en blomma så fastnar en del pollen som sedan transporteras till andra blommar.

- När drönaren flyger in i en blomma plockar den med hjälp av de klibbiga hästhåren med sig pollen och tar det sedan vidare till nästa blomma. Forskarna har redan framgångsrikt lyckas pollinera japanska liljor med hjälp av drönarna.

Idag är minidrönarna ganska klumpiga och svåra att fjärrstyra (se filmen!) men forskarna hoppas att senare utveckla intelligenta drönare som hittar blommarna själva och navigerar med hjälp av GPS. 

Ursprungsmärkning av honung

Importerad honung som säljs i affärerna ska märkas med ursprungsland, menar branschorganisationen Biodlingsföretagarna, och de uppmanar Livsmedelsverket att ändra reglerna. Frågan lyfts i ett radioreportage av Sveriges Radio Gotland, Biodlare kräver rättvisare ursprungsmärkning, som intervjuar gotländska Simon Höjeberg, styrelseledamot i Biodlingsföretagarna. Han menar att honung är en av få livsmedelsprodukter som inte har ursprungsmärkning idag. På en del burkar står det bara att honungen kommer från både EU- och icke-EU länder - i princip varifrån som helst.

Det finns förstås riktig god honung från alla länder men problemet är oseriösa företag som blandar sämre honung med andra produkter och säljer fuskhonungen till väldigt låga priser. Enligt en EU-undersökning är 30-40% av alla honung som säljs i Europa fuskhonung. Biodlingsföretagarna vill nu sätta press på Livsmedelsverket för att få fram en reform som redan finns i flera andra länder.

Lyssna på radioreportaget här: