Stadsmiljöer viktiga för bin

  by christopher.berry

Städer blir allt viktigare för många biarters överlevnad enligt ny brittisk forskning. En artikel från BBC, Urban habitats 'provide haven' for bees, beskriver hur stadsmiljöer som parker, trädgårdar och koloniträdgårdar blir fristäder för bin och humlor samtidigt som landbruksområden blir allt farligare på grund av besprutning, monokulturer och brist på orörda områden. Städer erbjuder en rikare flora och mindre användning av pesticider. Allt fler villaägare planterar stora mängder växter som lockar polineringsinsekter och kommuner gör likadant i sina parker. Kan man mobilisera flera trädgårdsägare och koloniområden att satsa på mångfald och bivänliga blommor kan vi skapa naturreservat i förorterna säger forskarna.

Här kommer ett kort radioreportage från SR P1 Vetenskapsradio, Städer allt viktigare för bin.

Neonicotinoider skadar binas hjärnor

  by siraf72

Många menar att huvudorsaken bakom den globala bidöden är jordbrukets användning av pesticider som neonicotinoider. Nu finns det forskningsresultat som visar att även små mängder neonicotinoider i blommors nektar och pollen kan skada binas hjärnor, begränsa deras inlärningsförmåga och leda till att samhället försvagas.

Forskare från skotska University of St Andrews och University of Dundee har gjort experiment med humlor som fick små doser neonicotinoider (läs pressmeddelandet från University of St Andrews). Den nivå av neonicotinoider som experimentbin fick motsvarade den som har ansetts vara acceptabel bakgrundsnivå men effekterna var ändå mycket negativa. De analyserade samhällena visade en 55% minskning i antalet bin och 71% färre friska yngelceller. Binas hjärnor hade skadats och deras inlärningsförmåga var klart svagare än normalt och även om bina inte dog på grund av neonicotinoider så hade de svårare att hitta mat och ta hand om samhället. Enligt Dr Chris Connolly:

- Our research demonstrates beyond doubt that the level of neonicotinoids generally accepted as the average level present in the wild causes brain dysfunction and colonies to perform poorly when consumed by bumblebees. In fact, our research showed that the ability to perturb brain cells can be found at 1/5 to 1/10 of the levels that people think are present in the wild.

Denna forskning blir viktig för beslutsfattare på nationell och internationell nivå när de ska bestämma om pesticidanvändning inom jordbruk framöver. Men neonicotinoider är inte den enda boven i dramat när det gäller bidöden, det finns förstås många flera faktorer.

Referens: Moffat, C., Pacheco, J. G., Sharp, S., Samson, A. J., Bollan, K. A., Huang, J., Buckland, S. T., Connolly, C. N. Chronic exposure to neonicotinoids increases neuronal vulnerability to mitochondrial dysfunction in the bumblebee (Bombus terrestris). FASEB Journal. 2015 Jan 29. pii: fj.14-267179

Stort intresse för våra studiecirklar

Studiecirkelverksamhet på Skälby

Våra tre studiecirklar som vi ordnar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan lockar många nyfikna. Nybörjarkursen, Biodling – häng med in i bikupan börjar 10 mars 18.30 och består av tre möten där deltagarna får en bra teoretisk grund i biodling och vad det innebär. Här finns det några plaster kvar.

Nybörjarkursen Min första sommar som biodlare är redan fullbokad. Den börjar på bigården i Skälby 19 april kl 11.00.

Fortsättningskursen Min andra sommar som biodlare börjar 31 mars 18.30 och det finns platser kvar för alla som har kommit igång med biodling men behöver lite djupare kompetens.

Södra Kalmar Biodlardistriktets årsmöte

35 representanter från distriktets 9 föreningar var på plats vid Klubbstugan, Torshammars Idrottsplats i Torsås. Efter en mycket god lunch med hemlagad smörgåstårta som värdföreningen (Torsås bf) hade ordnat, började förhandlingarna prick kl. 13.00 och Göran Backrot (Ölands bf) valdes som mötets ordförande. Örjan Vestgöte (Mörlunda) valdes som ny ordförande för distriktet och till styrelsemedlemmar valdes följande personer: Lars Jonsson (Öland), Barbro Martinsson (Öland), Anne Johansson (Torsås), Henrik Haglund (Kalmar), Per Bergh (Mönsterås-Ålem), Per Haggren (Nybro).

På distriktets verksamhetsplan för 2015 finns tre huvudteman; bihälsa, internet och drottningodling. Alla föreningar ska ordna egna temamöten kring bihälsa och som inspiration kommer två temamöten i april (en i norra distriktet och en i södra) med Lotta Fabricius som gäst föreläsare. Mer information om dessa tillfällen kommer snart. En workshop kring internet komer att ordnas för alla föreningar med tips och erfarenhetsutbyte om hur man kan starta en hemsida och eventuell Facebookgrupp. Dessutom kommer det att ordnas en drottningodlingskurs under våren/sommaren. Mer information kommer här och på distriktets hemsida.

Avelskonferens om varroatolerans

  by David Illig

Svensk Biavel arrangerar en konferens om varroatolerans lördag 11 april kl 10-17 i Skövde kulturhus. Gästtalarna kommer från Arista Bee Research, ett forskningsinstitut i Nederländerna som specialiserar sig på avel av varroaresistenta bin. Forskare Renaud Lavend’Homme kommer att tala om kombinationsavel med VSH-egenskapen och kollega  BartJan Fernout talar om avel av varroaresistenta bin. På eftermiddagen finns det tid för diskussion med forskarna samt redovisningar från flera aktuella projekt i Sverige.

Avgift: 250:-( inkl moms) varav 140:- går till fika och lunch
Anmälan till Lars Naimell senast 7 april. Mail lars@naimell.se Telefon 070-5437998.

Mer information om konferensen.

Binas städiver nyckel till varroabekämpning

  by Martin LaBar

Binas städförmåga är nyckeln till samhällets överlevnad enligt ny forskning hos University of Sussex i England. En artikel i tidskriften New Scientist, Uber-tidy bees defend their hives from disease, beskriver hur forskarna undersökte olika bisamhällens förmåga att städa bort döda larver och kopplingen mellan städiver och förekomsten av varroakvalster. Forskarna lade in en ram med döda yngelceller i varje samhälle och inom ett dygn hade de i genomsnitt plockat bort drygt hälften av alla döda larver. Men vissa samhällen städade bort upp till 95% av de döda larverna och dessa samhällen hade det lägsta antalet varroakvalster. Kopplingen mellan binas hygien och förekomsten av varroa verkar tydlig och nu gäller det att avla fram samhällen med bra städförmåga.

Referens
Hasan M Al Toufailia , Esmaeil Amiri , Luciano Scandian , Per Kryger , Francis L W Ratnieks. Towards integrated control of varroa: Effect of variation in hygienic behaviour among honey bee colonies on mite population increase and symptoms of deformed wing virus incidence.
Journal of Apicultural Research Vol. 53 (5) pp. 555-562, DOI 10.3896/IBRA.1.53.5.10.

Anmäl uppställningsplats för dina bin

  by Kalle Schärlund

Var tredje år ska alla biodlare anmäla var de har sina bikupor. Enligt 15 § i bisjukdomsförordningen (1974:212) ska den som innehar bisamhälle lämna uppgift till länsstyrelsen i länet om var bisamhällen är stadigvarande uppställda. Anledningen är att vid utbrott av sjukdom kan bitillsynsmannen snabbt kunna lokalisera de närmaste samhällen i trakten och vidta åtgärder. Dessutom kan smittfarliga flyttningar av bin undvikas.

Mer information samt blankett finns i den senaste utgåvan av Bitidningen men blanketten kan även laddas ner från SBR. Bor du i Kalmar län ska du skicka blanketten till:
Länsstyrelsen
Bitillsyn
581 86 Linköping.

Honungssortiment i Förenade Arabemiraterna

Det är alltid intressant att undersöka honungssortimentet i olika länder. Jag har just varit på bilsemester i Förenade Arabemiraterna och besökte många delar av landet. I ett varuhus i en by vid Liwa-oasen vid gränsen till Saudiarabien hittade jag detta sortiment med flera spännande sorters honung. Jag köpte mina 2 dyraste honungsburkarna - en med ginsengshonung (c 140 kr för 225 g) och en med den berömda sidrhonung (c 220 kr för 400g). Jag kan intyga att smaken motsvarar förväntning.
Läs mer om sirdhonung.

Film om "galen" honung i Nepal

Tidigare i år skrev jag ett inlägg här om en special sorts honung i Turkiet som är mycket stark och har en ibland livsfarlig berusningseffekt. Honungen kommer från en rhododendronart som innehåller giftet grayanotoxin och även om man bara äter ett par skedar blir man berusad och i större mängder kan det leda till hallucinationer, bedövning och ibland oregelbunden hjärtfrekvens. Här kommer en film från Nepal där samma sorts honung samlas av lokala bönder (Gurungfolket) ibland från livsfarliga klippor uppe i bergen. Filmen följer en grupp på honungsjakt och visar hur de samlar in de dyrbara dropparna. Honungen används främst som medicin men filmen visar tydligt dess berusningseffekt. En man tar lite för mycket av det goda, blir kraftigt berusad och måste bäras hela vägen nerför berget till byn. En fascinerande film med kommentar på engelska.

Mer om "galen" honung.
Mer om Gurungfolket i Nepal.

SLU blir nationellt referenslaboratorium för bihälsa

  by pennstatenews on Flickr

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ska vara referenslaboratorium för bihälsa i Sverige enligt ett nytt regeringsbeslut. SLU:s bilaboratorium har sedan 1950-talet haft uppgiften att diagnosticera och forska kring bisjukdomar och nu ska det ingå i ett europeisk nätverk av nationella referenslaboritorier kring bihälsa.

Enligt regeringsbeslutet:

- Bihållning är en vitkig näringsgren, inte minst mot bakgrund av binas betydelse för pollinering av grödor. Internationellt har under senare år hot mot binas hälsa uppmärksammats i form av smittsamma sjukdomar, skadegörare och kemikalier. För att värna den framtida bihälsan är det viktigt att forskning sker för att närmare kartlägga hoten och för att ta fram effektiva förebyggande åtgärder. En förutsättning för att förhindra spridning av bisjukdomar och biskadegörare är att det finns kapacitet och resurser för en snabb diagnostik på området.

Läs regeringsbeslutet (pdf-fil)

Är det så här framtiden kan se ut?

Titta på den här filmen om hur robotbin kan pollinera alla åkrar billigt och effektivt. Ska det vara så här framöver, en värld utan riktiga bin? Filmen har producerats av miljöorganisationen Greenpeace för att väcka debatt om miljöförstöring och dess effekter på pollinerande insekter. Filmen föreställer en framtida reklamfilm för robotbina som har ersatt levande honungsbin. Filmen ingår i Greenpeaces kampanj Bees in decline.

Filmen är faktiskt inte så långsökt egentligen. Forskare har skapat riktiga robotbin som kan användas i spaningsuppdrag mm. Se Harvard Universitys sajt om Robobees.

Yrkesbiodlarkonferens 2015 – Kvalitet och hälsa ger lönsam biodling

Biodlingsföretagarnas årskonferens äger rum 6-8 februari 2015 på First Hotel Billingehus utanför Skövde. Under tre dagar finns det ett rikt och varierat program med representanter från forskning, myndigheter, jordbruk och förstås yrkesbiodling. Speciella teman blir pollenanalys, varroabekämpning, ympning av honung, analys av nosema och yngelröta samt yrkeshögskoleutbildning. Årets internationella inslag bli ett besök av Biodlingsföretagarnas brittiska motsvarighet, Bee Farmers Association:

- Den stora punkten blir Bee Farmers Association från Storbritannien som besöker oss och kommer att berätta om sin klassresa från social klubb till branschförening på bara 2 år. Det blir mycket om yrkesbiodlingens förutsättningar i England och Skottland och givetvis också om bihälsa, utbildningar m.m.

Läs mer om konferensen.

Kan bin motverka hårförlust?

  by OBA TTP on Flickr

Japanska forskare har hittat ytterligare ett användningsområde för propolis, enligt en artikel i tidskriften Science Daily, Honeybee hive sealant promotes hair growth in mice. Propolis har sedan urminnes tid använts mot tumörer, skador och inflammation men nu har forskare från Hokkaido universitet i norra Japan studerat hur propolis påverkar återväxt av päls på möss. De såg hur återväxten gick betydligt snabbare på möss som hade behandlats med propolis än de som inte hade behandlats. Tydligen hjälper propolis mot inflammation, en av orsakerna bakom hårförlust. Framtida studier får visa om detta kan hjälpa människor mot hårförlust.

Referens:
Shota Miyata, Yozo Oda, Chika Matsuo, Haruto Kumura, Ken Kobayashi.Stimulatory Effect of Brazilian Propolis on Hair Growth through Proliferation of Keratinocytes in Mice. Journal of Agricultural and Food Chemistry, 2014; 62 (49): 11854 DOI: 10.1021/jf503184s

Bara äkta honung säljs, visar Livsmedelsverkets stickprov

  by timtom.ch on Flickr

Livsmedelsverket har genomfört stickprov på olika sorters honung som säljs under de fyra största livsmedelskedjornas egna varumärken. Enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverket visade alla prov innehålla 100% äkta honung utan spår av sockerlösningar eller andra tillsatser. Totalt 15 olika honungssorter testades.

- Både flytande och fast honung testades. Även ursprunget varierade: två burkar innehöll svensk honung, fyra innehöll honung med europeiskt ursprung, en honung var från Kina och resten hade gjorts på en blandning av honung från EU och från övriga världen. De europeiska honungssorterna var producerade i Frankrike, Danmark, Belgien eller Tyskland. Honungen genomgick åtta olika laboratorietester, som alla genomfördes i Tyskland av Intertek Semko AB.

Läs mer om testerna.

Medlemsundersökning 2014

Inför årsmötet genomförde vi en medlemsundersökning både via webben och papper som delades ut under årsmötet. Vi fick in 18 svar men om du inte har svarat får du gärna göra det via denna länk. Här kommer en sammanfattning av resultaten så länge.

När det gäller föreningens aktiviteter var alla överens om att vi ska prioritera utvecklingen av bigården på Skälby. Honungsförsäljning och marknader var också viktiga aktiviteter. Vi har idag flera kommunikationskanaler (webbplatsen, e-post, brevpost och Facebookgruppen) och vi ser delade meningar kring vilka kanaler som är bäst. Eftersom vi har en del medlemmar utan tillgång till nätet är brevpost fortfarande viktig men den kanal är tämligen ointressant för alla som använder nätet varje dag. E-post och denna webbplats (Biodling i Kalmar) verkar vara de populäraste kommunikationskanalerna.

Många uppskattar våra söndagsträffar på Skälby men efterlyser en tydligare struktur och fördelning av arbetsuppgifter. En möjlighet är att införa temamöten som en eller flera medlemmar leder med länpliga aktiviteter och diskussion. Det som fungerar bra idag är gemenskapen och medlemmarnas hjälpsamhet, att dela med sig av sina kunskaper. Vi kan bli mycket bättre på att skapa en tydlig struktur kring möten och studiecirklarna och ordningen på bigården brister ibland när det gäller slungrummet och paviljongen. Vi bör också satsa på att locka in flera yngre medlemmar eftersom medelåldern är rätt hög.

Det finns alltså en hel del för styrelsen att diskutera efter Nyår!