Vaxsmältning på Skälby

Sista passet i bigården på Skälby var vaxsmältningsdagen, 9 november. Vi var totalt 25 personer som samlades under dagen och vi fick en hel del gjort. Vi smälte ner alla gamla ramar och täckvax, räfsade löv och gjorde diverse städjobb i bigården. Det var trevligt att träffa så många medlemmar under dagen och nu kan vi lägga 2014 till handlingarna. Näste steg är honungsbedömningen som äger rum lördag 22 november och årsmötet dagen därpå. Lämna din honungsburk för bedömning med tillhörande bedömingskort i klubbhuset senaste fredag 21 november.

Vaxsmältning, honungsbedömning och årsmöte

Vaxsmältning på Skälby

November innehåller tre viktiga aktiviteter i biåret, nämligen vaxsmältning, honungsbedömning och årsmöte.

Vaxsmältning, söndag 9 november 10.00. Det sista mötet för säsongen på Skälby då vi smälter vax i alla gamla ramar; ett härligt jobb med mycket rök, värme och kladd samt en hel del skratt i dimman! Vi behandlar också våra samhällen med oxalsyra och fixar lite i bigården inför vintern. Vi bjuder på korvgrillning och fika.

Honungsbedömning. Lägg en burk honung, utan etikett, på bordet i klubbhuset senast fredag 21 november. Fäst honungsbedömningskortet (som kom med Bitidningen eller kan hämtas från SBR) till burken. Honungsbedömningen sker lördag 22 november och resultaten redoviosas vid årsmötet 23 november.

Årsmötet, söndag 23 november 13.30. Varmt välkomna till föreningens årsmöte som i år äger rum hos Studieförbundet Vuxenskolan, Norra Långgatan 34, Kalmar. Vi bjuder på smörgåstårta och fika.

Brittisk undersökning - koloniområden bäst för bin

  by Karen Amy

En brittisk undersökning, Great British Bee Count, visar att bin trivs bäst i koloniträdgårdar. Undersökningen bygger på observationer från över 23 000 entusiaster som räknade antal bin (alla biarter inkl humlor) i olika miljöer, såväl stadsområden som på landet. Genomsnittsvärden per obstillfälle var 12 bin i koloniområden, 10 på landet, 8 i trädgårdar, 7 i parker och endast 4 vid vägrenar. Den vanligaste bisorten i undersökningen var humlan med honungsbiet på andra plats.

Undersökningens resultat har sammanställts i en artikel i tidningen The Guardian, First Great British Bee Count reveals allotments make the best bee habitats. Den visar den viktiga rollen som koloniområden spelar i bins överlevnad och visar att ytterligare satsningar behövs i parkområden och framför allt vid våra vägar. Enligt Dave Goulson, biologiprofessor vid Sussex University:

- This year’s Great British Bee Count highlights the importance of allotments in providing essential habitat for the bees that pollinate all those tasty home-grown fruit and veg – and shows that parks and road verges could be a lot better for bees, with less mowing and more wildflowers.

Tyska bin till Småland - inte utan tillstånd

En tysk biodlare vill flytta 40 kupor från Tyskland till Hultsfred och söker tillstånd av länsstyrelsen i Östergötland, enligt en artikel i Norrköpings Tidning, Tyska bin vill invandra. Detta är ett väldigt ovanligt fall; oftast flytter man endast drottningar och följebin för avelsarbete. Det som oroar är den stora mängden bin och risken för smittspridning. Därför krävs det en nogrann undersökning av varje kupa för att kontrollera att det inte finns spår av t ex trakékvalster, amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta. Bara kontrollerna görs och intyg finns så kan bina få flytta men det stora antalet kupor betyder att det kan bli en längre process.

Enligt länsstyrelsens handläggare Anders Eliasson:

- Trakékvalster är en smitta som svenska bin är helt förskonade ifrån och det måste finnas intyg från en veterinär att bina inte för med sig den smittan in i landet. Det finns också restriktioner när det gäller både varroa och amerikansk yngelröta. De förekommer då och då i Sverige men smittan hålls i schack genom att vi bränner ett samhälle som drabbats direkt. Det skulle vi göra också med mannens bin om det visade sig att de har sjukdomen och då är det ju bättre att förvissa sig om att bina är friska, innan de kommer hit.

Samtidigt kan det vara på plats att betona vikten av kontroller för alla samhällen som flyttas även inom Sverige.

Titta på detta reportage från SVT Smålandsnytt (27 oktober):

Varje bikupa har egen vårdpersonal

  by stewickie

Varje bikupa har en mängd ambin som ger foder till larverna. Nu har forskare upptäckt att ambin kan även bekämpa olika sjukdomar genom att välja rätt sorts houng enligt en artikel från BBC, Sick honeybees may be nursed by doctors, Silvio Erler och kollegor vid Martin Luther University Halle-Wittenberg, Tyskland har till exempel upptäckt att ambin väljer honung med en hög halt antibiotika när samhället drabbas av till exempel parasiten nosema ceranae. Studier visar att honung från solorosor är effektiv mot just nosema ceranae medan lindhonung var effektiv mot både europeisk och amerikansk yngelröta.

Forskning inom detta område pågår på olika håll i världen och nu undersöker man hur bin väljer olika honungssorter för olika sjukdomar.

Referens: Pathogen-associated self-medication behavior in the honeybee Apis mellifera,
Behavioral Ecology and Sociobiology November 2014, Volume 68, Issue 11, pp 1777-1784

Allergi mot bistick

  by webted

Många biodlare upptäcker att de är allergiska mot bistick genom att de får allt kraftigare reaktioner oftast i form av klåda och utslag över hela kroppen, illamående och i de värsta fallen andningssvårigheter. En artikel av en amerikansk biodlare Jennifer Ford, Beekeeping with a Honeybee Allergy, beskriver hur hon upptäckte sin allergi och vilken behandling hon fick. Får du en allergisk reaktion ska du direkt söka upp en läkare. Många tror att allergi uteslutar biodling som hobby men artikeln berättar hut Jennifer fick en behandling som heter hyposensibilisering. Detta innebär regelbunden vaccination med bigift under 3-5 år och till slut blir man av med allergiska reaktioner. Dessutom behöver du skaffa dig bra heltäckande skyddskläder när du jobbar med dina bin. Hon fortsätter som biodlare men är betydligt försiktigare.

Jag är också allergisk och fick hyposensibilisering under 3 år. Jag tål bistick nu men på grund av bra skyddskläder har jag inte fått ett stick på 3 år nu. Mer information om allergi mot bistick finns hos SBR.

Behandling med oxalsyra

Nu i oktober är det dags att behandla bisamhällen med oxalsyra som en del av kampen mot varroakvalstret. Följande film har gjorts av biodlarna i Lund och visar hur en oxalsyrebehandling ska gå till. Oxalsyrebehandling sker när bina har invintrats och det inte finns yngel i kupan. Behandlingen ser till att väldigt få kvalster övervintrar och ger en låg kvalsternivå till våren. Man blandar oxalsyra med en sockerlösning som sedan droppas direkt på bina som du ser i filmen.

Läs mer om behandling med oxalsyra (SBR).

Det nationella honungsprogrammet

Sverige har ett nationellt honungsprogram som sköts av Jordbruksverket. Syftet är att förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter som honung, vax, propolis, pollen mm. Programmet delas upp i treårsperioder och i år börjar en ny period fram till 2017. Det nuvarande programmet har följande mål:

• Antalet biodlare ska öka
• Minst 500 biodlare per år ska delta i kurser som programmet finsnsierar
• Det genomsnittliga antalet bisamhällen ska öka med minst 2% av den nivån som gällde för den föregående perioden.
• Vinterdödligheten ska minska mot den föregående perioden.

Det nationella honungsprogrammet är till för aktiviteter som gynnar fler än enskilda företag. Det är inte uteslutet för biodlings- eller honungsföretag, länsstyrelser och naturbruksgymnasier att söka projektmedel, men främst är det följande aktörer som kan söka pengar:

• biodlarorganisationer
• företag associerade till biodlarorganisationer
• forskare
• rådgivarorganisationer i samarbete med biodlarorganisationer
• konsumentföreningar

2015 ska över 5,5 miljoner kronor delas ut till projekt inom biodling och du kan se en sammanställning av alla åtgärder hos Jordbruksverket.

Pollenanalyskurs för biodlare

  by nutmeg66

Vill du lära dig mer om pollen och kunna analysera din egen honung ordnas en intressant kurs vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 4-5 november. Föreläsaren är Åslög Dahl som undervisar och forskar i botanisk systematik och evolution vid
Göteborgs universitet. Hon är bland annat ansvarig för Pollenlaboratoriet, som utfärdar pollenprognoser till allmänheten, media och sjukvården.

- Genom föreläsning och praktik får du en fördjupad kunskap i vad ett pollen är och vad det gör. Du får ta med din egen honung och analysera den. Du får även lära dig mer om vilka arter som är viktiga biväxter och vad de bidrar med, var de finns och när de blommar.

Kostnaden är 800 kr + moms (inkl fika, men lunch får var och en ordna/bekosta själv).

Läs mer om kursen.

Bitidningen och Gadden skapar gemensam tidning

SBRs medlemstidning, Bitidningen, och Biodlingsföretagarnas motsvarighet, Gadden, ger ut nu en gemensam tidning med namn Svensk Biodling som experiment. Tidningen skickas nu ut till medlemmar i bägge organisationer och den är dessutom tillgänglig för alla som e-tidning. Anledningen bakom den gemensamma satsningen är minskat stöd från Jordbruksverket som kommer att helt försvinna till 2015. Det behövs en ny finansieringsmodell för tidningarna och ett alternativ är att slå ihop dem till en enda tidning för biodlarsverige. Numret är nu ute "på remiss" och de ansvariga vill gärna få återkoppling från medlemmarna.

I detta nummer finns det bland annat ett reportage om vår medlem, Anders Wizpings biodling i Läckeby.

Läs Svensk Biodling som e-tidning.

After Skörd - Biodlingsföretagarnas höstmöte i Kalmar

Biodlingsföretagarna ordnar sitt höstmöte i Kalmar 31 oktober - 1 november på Scandic Kalmar Väst hotell. Förutom föredrag och diskussioner om årets honungsskörd ordnas ett studiebesök hos vår egen storbiodlare Anders Wizping i Läckeby för att se hur man på ett rationellt sätt hanterar cirka 1000 produktionssamhällen utspridda i hela länet.

Pris: 1400 kr inkl. moms (2 luncher, 3 fika, middag exkl. dryck, lokalkostnader, dokumentation). Boende på hotellet (inklusive frukost) tillkommer med 720 kr för enkelrum och 410 kr för del i dubbelrum.

Se programmet och information om anmälan.

Dags att rapportera årets verksamhet

Biodlingens framtid vilar på att det finns pålitliga siffror kring svensk biodling. Det är därför viktigt att ALLA biodlare fyller i SBRs årsrapport med basfakta om egen biodling.

• SBR får en pålitlig statistik. 
• Forskare får pålitligare underlag om vinterdödligheten.
• SBR kan med större säkerhet inför Jordbruksverket och EU ange hur många bisamhällen vi har.

Alla medlemmar bör lämna in en rapport, även om du bara har ett samhälle. Blanketten finns i senaste Bitidning men även på webben hos SBR. Lämna in din rapport till Erik Olsson via e-post eller brev till Erik Olsson, Råsbäck 231, 38893 Ljungbyholm (tel 070-208 2241).

Ladda ner blanketten Årsrapport 2014.

Honungsbakterier kan bli alternativ till antibiotika

Mjölksyrebakterier som finns i färsk honung kan användas i stället för antibiotika i till exempel sårbehandling enligt en artikel från Lunds universitet, Bacteria from bees possible alternative to antibiotics. Lundaforskarna Alejandra Vasquez, Tobias Olsson och Èile Butler har sedan länge arbetat med en kartläggning av vilka sorters bakteria som finns i olika sorters honung från hela världen. Bland annat har de upptäckt att mjölksyrebakterier som finns i binas honungsmage har en stor potential inom medicin, till exempel att motverka antibiotikaresistenta sjukdomsbakterier.

De har nu framgångsrikt behandlat sår på hästar och får nu global uppmärksamhet eftersom det kan bli ett svar till hotet från antibiotikaresistenta bakterier. Läs även en artikel i Svenska Dagbladet, Bihonungsbakterier läker svåra sår.

"Galen" honung i Turkiet

  by abdullahsaid

I vissa kustområden vid Svarta Havet i Turkiet produceras en mycket speciell honungssort som har en mycket stark och ibland livsfarlig berusningseffekt. En artikel i nättidningen Modern Farmer, The strange history of mad honey, rapporterar om den mytomspunna honungssorten som kallas för deli bal eller galen honung. Honungen kommer från en rhododendronart som innehåller giftet grayanotoxin och även om man bara äter ett par skedar blir man berusad och i större mängder kan det leda till hallucinationer, bedövning och ibland oregelbunden hjärtfrekvens. Folk i området har länge använt honungen i små mängder som medicin mot magbesvär, stress och diabetes.

Honungen har även använts som krigsvapen. När den romerska armén invaderade området 67 f. Kr lade lokalbefolkningen ut frestande honungskakor vid vägen. Romerna åt gärna upp honungen, blev kraftigt berusade och kunde inte försvara sig mot byboarnas anfall. Det låter nästan som en historia hämtad från serietidningen Asterix!

Honungen deli bal är enligt artikeln mycket svårt att få tag på eftersom biodlarna är rädda för att okunniga köpare missbrukar den. Byboarna tar endast en liten klick honung med varm mjölk som uppiggare före fruksot.

Ny bok - Honungsjul

Bild: SBR

Jul känns ju ganska avlägsen så här års men hösten brukar gå fort och helt plötsligt är vi där. Om du vill använda mer honung i julmaten får du många nyttiga tips i en ny bok, Honungsjul, som har producerats av SBR. Recepten har tagits fram av SBR:s ordförande Marita Delvert i samarbete med lärare och elever vid restaurang- och livsmedelsprogrammet på Dackeskolan i Mjölby. Boken kostar 149 kr inklusive frakt (medlemspris).

Beställ boken via SBR:s hemsida eller ring SBR direkt på telefon, 0142 - 48 20 02 (08.00 - 16.00 må-to samt 08.00-14.00 fre).