Film om "galen" honung i Nepal

Tidigare i år skrev jag ett inlägg här om en special sorts honung i Turkiet som är mycket stark och har en ibland livsfarlig berusningseffekt. Honungen kommer från en rhododendronart som innehåller giftet grayanotoxin och även om man bara äter ett par skedar blir man berusad och i större mängder kan det leda till hallucinationer, bedövning och ibland oregelbunden hjärtfrekvens. Här kommer en film från Nepal där samma sorts honung samlas av lokala bönder (Gurungfolket) ibland från livsfarliga klippor uppe i bergen. Filmen följer en grupp på honungsjakt och visar hur de samlar in de dyrbara dropparna. Honungen används främst som medicin men filmen visar tydligt dess berusningseffekt. En man tar lite för mycket av det goda, blir kraftigt berusad och måste bäras hela vägen nerför berget till byn. En fascinerande film med kommentar på engelska.

Mer om "galen" honung.
Mer om Gurungfolket i Nepal.

SLU blir nationellt referenslaboratorium för bihälsa

  by pennstatenews on Flickr

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ska vara referenslaboratorium för bihälsa i Sverige enligt ett nytt regeringsbeslut. SLU:s bilaboratorium har sedan 1950-talet haft uppgiften att diagnosticera och forska kring bisjukdomar och nu ska det ingå i ett europeisk nätverk av nationella referenslaboritorier kring bihälsa.

Enligt regeringsbeslutet:

- Bihållning är en vitkig näringsgren, inte minst mot bakgrund av binas betydelse för pollinering av grödor. Internationellt har under senare år hot mot binas hälsa uppmärksammats i form av smittsamma sjukdomar, skadegörare och kemikalier. För att värna den framtida bihälsan är det viktigt att forskning sker för att närmare kartlägga hoten och för att ta fram effektiva förebyggande åtgärder. En förutsättning för att förhindra spridning av bisjukdomar och biskadegörare är att det finns kapacitet och resurser för en snabb diagnostik på området.

Läs regeringsbeslutet (pdf-fil)

Är det så här framtiden kan se ut?

Titta på den här filmen om hur robotbin kan pollinera alla åkrar billigt och effektivt. Ska det vara så här framöver, en värld utan riktiga bin? Filmen har producerats av miljöorganisationen Greenpeace för att väcka debatt om miljöförstöring och dess effekter på pollinerande insekter. Filmen föreställer en framtida reklamfilm för robotbina som har ersatt levande honungsbin. Filmen ingår i Greenpeaces kampanj Bees in decline.

Filmen är faktiskt inte så långsökt egentligen. Forskare har skapat riktiga robotbin som kan användas i spaningsuppdrag mm. Se Harvard Universitys sajt om Robobees.

Yrkesbiodlarkonferens 2015 – Kvalitet och hälsa ger lönsam biodling

Biodlingsföretagarnas årskonferens äger rum 6-8 februari 2015 på First Hotel Billingehus utanför Skövde. Under tre dagar finns det ett rikt och varierat program med representanter från forskning, myndigheter, jordbruk och förstås yrkesbiodling. Speciella teman blir pollenanalys, varroabekämpning, ympning av honung, analys av nosema och yngelröta samt yrkeshögskoleutbildning. Årets internationella inslag bli ett besök av Biodlingsföretagarnas brittiska motsvarighet, Bee Farmers Association:

- Den stora punkten blir Bee Farmers Association från Storbritannien som besöker oss och kommer att berätta om sin klassresa från social klubb till branschförening på bara 2 år. Det blir mycket om yrkesbiodlingens förutsättningar i England och Skottland och givetvis också om bihälsa, utbildningar m.m.

Läs mer om konferensen.

Kan bin motverka hårförlust?

  by OBA TTP on Flickr

Japanska forskare har hittat ytterligare ett användningsområde för propolis, enligt en artikel i tidskriften Science Daily, Honeybee hive sealant promotes hair growth in mice. Propolis har sedan urminnes tid använts mot tumörer, skador och inflammation men nu har forskare från Hokkaido universitet i norra Japan studerat hur propolis påverkar återväxt av päls på möss. De såg hur återväxten gick betydligt snabbare på möss som hade behandlats med propolis än de som inte hade behandlats. Tydligen hjälper propolis mot inflammation, en av orsakerna bakom hårförlust. Framtida studier får visa om detta kan hjälpa människor mot hårförlust.

Referens:
Shota Miyata, Yozo Oda, Chika Matsuo, Haruto Kumura, Ken Kobayashi.Stimulatory Effect of Brazilian Propolis on Hair Growth through Proliferation of Keratinocytes in Mice. Journal of Agricultural and Food Chemistry, 2014; 62 (49): 11854 DOI: 10.1021/jf503184s

Bara äkta honung säljs, visar Livsmedelsverkets stickprov

  by timtom.ch on Flickr

Livsmedelsverket har genomfört stickprov på olika sorters honung som säljs under de fyra största livsmedelskedjornas egna varumärken. Enligt ett pressmeddelande från Livsmedelsverket visade alla prov innehålla 100% äkta honung utan spår av sockerlösningar eller andra tillsatser. Totalt 15 olika honungssorter testades.

- Både flytande och fast honung testades. Även ursprunget varierade: två burkar innehöll svensk honung, fyra innehöll honung med europeiskt ursprung, en honung var från Kina och resten hade gjorts på en blandning av honung från EU och från övriga världen. De europeiska honungssorterna var producerade i Frankrike, Danmark, Belgien eller Tyskland. Honungen genomgick åtta olika laboratorietester, som alla genomfördes i Tyskland av Intertek Semko AB.

Läs mer om testerna.

Medlemsundersökning 2014

Inför årsmötet genomförde vi en medlemsundersökning både via webben och papper som delades ut under årsmötet. Vi fick in 18 svar men om du inte har svarat får du gärna göra det via denna länk. Här kommer en sammanfattning av resultaten så länge.

När det gäller föreningens aktiviteter var alla överens om att vi ska prioritera utvecklingen av bigården på Skälby. Honungsförsäljning och marknader var också viktiga aktiviteter. Vi har idag flera kommunikationskanaler (webbplatsen, e-post, brevpost och Facebookgruppen) och vi ser delade meningar kring vilka kanaler som är bäst. Eftersom vi har en del medlemmar utan tillgång till nätet är brevpost fortfarande viktig men den kanal är tämligen ointressant för alla som använder nätet varje dag. E-post och denna webbplats (Biodling i Kalmar) verkar vara de populäraste kommunikationskanalerna.

Många uppskattar våra söndagsträffar på Skälby men efterlyser en tydligare struktur och fördelning av arbetsuppgifter. En möjlighet är att införa temamöten som en eller flera medlemmar leder med länpliga aktiviteter och diskussion. Det som fungerar bra idag är gemenskapen och medlemmarnas hjälpsamhet, att dela med sig av sina kunskaper. Vi kan bli mycket bättre på att skapa en tydlig struktur kring möten och studiecirklarna och ordningen på bigården brister ibland när det gäller slungrummet och paviljongen. Vi bör också satsa på att locka in flera yngre medlemmar eftersom medelåldern är rätt hög.

Det finns alltså en hel del för styrelsen att diskutera efter Nyår!

Årsmöte 2014

Årsmöte 2014 ägde rum enligt tradition på domsöndag, 23 november. I år samlades 20 medlemmar på Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Kalmar.

Styrelsen för 2015 ser ut som följande: Henrik Haglund, ordförande, Alastair Creelman, vice-ordförande, Lennart Johansson, kassör, Erik Olsson, sekreterare och Lotta Carlsson.

En verksamhetsplan för 2015 presenterades och det innehåller bland annat:

• Vi ska ordna två studiecirklar i samarbete med Vuxenskola; en för nybörjare samt en forsättningskurs. Ett tillägg för 2015 är en introduktionskurs på 3 möten som bygger på broschyren Häng med in i bikupan. Kursen består av två teorikvällar på Vuxenskolan plus ett studiebesök på Skälby. Sista mötet äger rum innan nybörjarcirkeln kommer igång. Detta ger nyfikna nybörjare lite förhandsinformation innan de ger sig in i nybörjarkursen. Mer information om studiecirklarna kommer att läggas ut här så fort detaljerna är klara.
• Gemensam utflykt med trädgårdsamatörer i södra länsdelen planeras före midsommar. Ytterligare en resa kan planeras, förslagsvis till Aneby där det finns redskapsförsäljning och andra intressanta resmål i området.
• En del renoveringsjobb behövs i bigården.

Honungsbedömningskommittén rapporterade att alla 25 inlämnade provburkar hade godkänts. Två medlemmar fick diplom för 5 godkända honungsbedömningar  i rad: Margareta Bjerker och Göran Carlsson.

Dåliga matvanor påverkar binas motståndskraft mot pesticider

  by orangeaurochs

Precis som vi människor mår inte bin så bra av dåliga matvanor. Ensidig kost minskar deras motstånd mot infektioner och resultatet är kortare livslängd och sämre produktion. En artikel på webbtidningen Mashable, Pesticides hit bees harder when they're eating junk food, study finds, beskriver ny amerikansk forskning om pesticiders effekt på bin. Under studien upptäckte forskarna att bin med mångsidig, proteinrik kost hade bättre motståndskraft mot pesticider än bin med ensidig kost. Ju mer biologisk diversitet kring bikupan desto friskare blev bina helt enkelt. Bin med bra matvanor, d v s många olika pollensorter, levde i genomsnitt fyra dagar längre än bin med ensidig kost och det kan betyda högre produktion och ett friskare samhälle. Bin som placeras mitt i åkrar med endast en gröda får inte den mångsidiga kosten som de behöver. Nästa steg i forskningen är att ta reda på vilken diet är mest optimal för bin.

Referens
Daniel R. Schmehl, Peter E.A. Teal, James L. Frazier, Christina M. Grozinger: Genomic analysis of the interaction between pesticide exposure and nutrition in honey bees (Apis mellifera), Journal of Insect Physiology, October 2014,

Vaxsmältning på Skälby

Sista passet i bigården på Skälby var vaxsmältningsdagen, 9 november. Vi var totalt 25 personer som samlades under dagen och vi fick en hel del gjort. Vi smälte ner alla gamla ramar och täckvax, räfsade löv och gjorde diverse städjobb i bigården. Det var trevligt att träffa så många medlemmar under dagen och nu kan vi lägga 2014 till handlingarna. Näste steg är honungsbedömningen som äger rum lördag 22 november och årsmötet dagen därpå. Lämna din honungsburk för bedömning med tillhörande bedömingskort i klubbhuset senaste fredag 21 november.

Vaxsmältning, honungsbedömning och årsmöte

Vaxsmältning på Skälby

November innehåller tre viktiga aktiviteter i biåret, nämligen vaxsmältning, honungsbedömning och årsmöte.

Vaxsmältning, söndag 9 november 10.00. Det sista mötet för säsongen på Skälby då vi smälter vax i alla gamla ramar; ett härligt jobb med mycket rök, värme och kladd samt en hel del skratt i dimman! Vi behandlar också våra samhällen med oxalsyra och fixar lite i bigården inför vintern. Vi bjuder på korvgrillning och fika.

Honungsbedömning. Lägg en burk honung, utan etikett, på bordet i klubbhuset senast fredag 21 november. Fäst honungsbedömningskortet (som kom med Bitidningen eller kan hämtas från SBR) till burken. Honungsbedömningen sker lördag 22 november och resultaten redoviosas vid årsmötet 23 november.

Årsmötet, söndag 23 november 13.30. Varmt välkomna till föreningens årsmöte som i år äger rum hos Studieförbundet Vuxenskolan, Norra Långgatan 34, Kalmar. Vi bjuder på smörgåstårta och fika.

Brittisk undersökning - koloniområden bäst för bin

  by Karen Amy

En brittisk undersökning, Great British Bee Count, visar att bin trivs bäst i koloniträdgårdar. Undersökningen bygger på observationer från över 23 000 entusiaster som räknade antal bin (alla biarter inkl humlor) i olika miljöer, såväl stadsområden som på landet. Genomsnittsvärden per obstillfälle var 12 bin i koloniområden, 10 på landet, 8 i trädgårdar, 7 i parker och endast 4 vid vägrenar. Den vanligaste bisorten i undersökningen var humlan med honungsbiet på andra plats.

Undersökningens resultat har sammanställts i en artikel i tidningen The Guardian, First Great British Bee Count reveals allotments make the best bee habitats. Den visar den viktiga rollen som koloniområden spelar i bins överlevnad och visar att ytterligare satsningar behövs i parkområden och framför allt vid våra vägar. Enligt Dave Goulson, biologiprofessor vid Sussex University:

- This year’s Great British Bee Count highlights the importance of allotments in providing essential habitat for the bees that pollinate all those tasty home-grown fruit and veg – and shows that parks and road verges could be a lot better for bees, with less mowing and more wildflowers.

Tyska bin till Småland - inte utan tillstånd

En tysk biodlare vill flytta 40 kupor från Tyskland till Hultsfred och söker tillstånd av länsstyrelsen i Östergötland, enligt en artikel i Norrköpings Tidning, Tyska bin vill invandra. Detta är ett väldigt ovanligt fall; oftast flytter man endast drottningar och följebin för avelsarbete. Det som oroar är den stora mängden bin och risken för smittspridning. Därför krävs det en nogrann undersökning av varje kupa för att kontrollera att det inte finns spår av t ex trakékvalster, amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta. Bara kontrollerna görs och intyg finns så kan bina få flytta men det stora antalet kupor betyder att det kan bli en längre process.

Enligt länsstyrelsens handläggare Anders Eliasson:

- Trakékvalster är en smitta som svenska bin är helt förskonade ifrån och det måste finnas intyg från en veterinär att bina inte för med sig den smittan in i landet. Det finns också restriktioner när det gäller både varroa och amerikansk yngelröta. De förekommer då och då i Sverige men smittan hålls i schack genom att vi bränner ett samhälle som drabbats direkt. Det skulle vi göra också med mannens bin om det visade sig att de har sjukdomen och då är det ju bättre att förvissa sig om att bina är friska, innan de kommer hit.

Samtidigt kan det vara på plats att betona vikten av kontroller för alla samhällen som flyttas även inom Sverige.

Titta på detta reportage från SVT Smålandsnytt (27 oktober):

Varje bikupa har egen vårdpersonal

  by stewickie

Varje bikupa har en mängd ambin som ger foder till larverna. Nu har forskare upptäckt att ambin kan även bekämpa olika sjukdomar genom att välja rätt sorts houng enligt en artikel från BBC, Sick honeybees may be nursed by doctors, Silvio Erler och kollegor vid Martin Luther University Halle-Wittenberg, Tyskland har till exempel upptäckt att ambin väljer honung med en hög halt antibiotika när samhället drabbas av till exempel parasiten nosema ceranae. Studier visar att honung från solorosor är effektiv mot just nosema ceranae medan lindhonung var effektiv mot både europeisk och amerikansk yngelröta.

Forskning inom detta område pågår på olika håll i världen och nu undersöker man hur bin väljer olika honungssorter för olika sjukdomar.

Referens: Pathogen-associated self-medication behavior in the honeybee Apis mellifera,
Behavioral Ecology and Sociobiology November 2014, Volume 68, Issue 11, pp 1777-1784

Allergi mot bistick

  by webted

Många biodlare upptäcker att de är allergiska mot bistick genom att de får allt kraftigare reaktioner oftast i form av klåda och utslag över hela kroppen, illamående och i de värsta fallen andningssvårigheter. En artikel av en amerikansk biodlare Jennifer Ford, Beekeeping with a Honeybee Allergy, beskriver hur hon upptäckte sin allergi och vilken behandling hon fick. Får du en allergisk reaktion ska du direkt söka upp en läkare. Många tror att allergi uteslutar biodling som hobby men artikeln berättar hut Jennifer fick en behandling som heter hyposensibilisering. Detta innebär regelbunden vaccination med bigift under 3-5 år och till slut blir man av med allergiska reaktioner. Dessutom behöver du skaffa dig bra heltäckande skyddskläder när du jobbar med dina bin. Hon fortsätter som biodlare men är betydligt försiktigare.

Jag är också allergisk och fick hyposensibilisering under 3 år. Jag tål bistick nu men på grund av bra skyddskläder har jag inte fått ett stick på 3 år nu. Mer information om allergi mot bistick finns hos SBR.

Behandling med oxalsyra

Nu i oktober är det dags att behandla bisamhällen med oxalsyra som en del av kampen mot varroakvalstret. Följande film har gjorts av biodlarna i Lund och visar hur en oxalsyrebehandling ska gå till. Oxalsyrebehandling sker när bina har invintrats och det inte finns yngel i kupan. Behandlingen ser till att väldigt få kvalster övervintrar och ger en låg kvalsternivå till våren. Man blandar oxalsyra med en sockerlösning som sedan droppas direkt på bina som du ser i filmen.

Läs mer om behandling med oxalsyra (SBR).

Det nationella honungsprogrammet

Sverige har ett nationellt honungsprogram som sköts av Jordbruksverket. Syftet är att förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter som honung, vax, propolis, pollen mm. Programmet delas upp i treårsperioder och i år börjar en ny period fram till 2017. Det nuvarande programmet har följande mål:

• Antalet biodlare ska öka
• Minst 500 biodlare per år ska delta i kurser som programmet finsnsierar
• Det genomsnittliga antalet bisamhällen ska öka med minst 2% av den nivån som gällde för den föregående perioden.
• Vinterdödligheten ska minska mot den föregående perioden.

Det nationella honungsprogrammet är till för aktiviteter som gynnar fler än enskilda företag. Det är inte uteslutet för biodlings- eller honungsföretag, länsstyrelser och naturbruksgymnasier att söka projektmedel, men främst är det följande aktörer som kan söka pengar:

• biodlarorganisationer
• företag associerade till biodlarorganisationer
• forskare
• rådgivarorganisationer i samarbete med biodlarorganisationer
• konsumentföreningar

2015 ska över 5,5 miljoner kronor delas ut till projekt inom biodling och du kan se en sammanställning av alla åtgärder hos Jordbruksverket.

Pollenanalyskurs för biodlare

  by nutmeg66

Vill du lära dig mer om pollen och kunna analysera din egen honung ordnas en intressant kurs vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet 4-5 november. Föreläsaren är Åslög Dahl som undervisar och forskar i botanisk systematik och evolution vid
Göteborgs universitet. Hon är bland annat ansvarig för Pollenlaboratoriet, som utfärdar pollenprognoser till allmänheten, media och sjukvården.

- Genom föreläsning och praktik får du en fördjupad kunskap i vad ett pollen är och vad det gör. Du får ta med din egen honung och analysera den. Du får även lära dig mer om vilka arter som är viktiga biväxter och vad de bidrar med, var de finns och när de blommar.

Kostnaden är 800 kr + moms (inkl fika, men lunch får var och en ordna/bekosta själv).

Läs mer om kursen.

Bitidningen och Gadden skapar gemensam tidning

SBRs medlemstidning, Bitidningen, och Biodlingsföretagarnas motsvarighet, Gadden, ger ut nu en gemensam tidning med namn Svensk Biodling som experiment. Tidningen skickas nu ut till medlemmar i bägge organisationer och den är dessutom tillgänglig för alla som e-tidning. Anledningen bakom den gemensamma satsningen är minskat stöd från Jordbruksverket som kommer att helt försvinna till 2015. Det behövs en ny finansieringsmodell för tidningarna och ett alternativ är att slå ihop dem till en enda tidning för biodlarsverige. Numret är nu ute "på remiss" och de ansvariga vill gärna få återkoppling från medlemmarna.

I detta nummer finns det bland annat ett reportage om vår medlem, Anders Wizpings biodling i Läckeby.

Läs Svensk Biodling som e-tidning.

After Skörd - Biodlingsföretagarnas höstmöte i Kalmar

Biodlingsföretagarna ordnar sitt höstmöte i Kalmar 31 oktober - 1 november på Scandic Kalmar Väst hotell. Förutom föredrag och diskussioner om årets honungsskörd ordnas ett studiebesök hos vår egen storbiodlare Anders Wizping i Läckeby för att se hur man på ett rationellt sätt hanterar cirka 1000 produktionssamhällen utspridda i hela länet.

Pris: 1400 kr inkl. moms (2 luncher, 3 fika, middag exkl. dryck, lokalkostnader, dokumentation). Boende på hotellet (inklusive frukost) tillkommer med 720 kr för enkelrum och 410 kr för del i dubbelrum.

Se programmet och information om anmälan.

Dags att rapportera årets verksamhet

Biodlingens framtid vilar på att det finns pålitliga siffror kring svensk biodling. Det är därför viktigt att ALLA biodlare fyller i SBRs årsrapport med basfakta om egen biodling.

• SBR får en pålitlig statistik. 
• Forskare får pålitligare underlag om vinterdödligheten.
• SBR kan med större säkerhet inför Jordbruksverket och EU ange hur många bisamhällen vi har.

Alla medlemmar bör lämna in en rapport, även om du bara har ett samhälle. Blanketten finns i senaste Bitidning men även på webben hos SBR. Lämna in din rapport till Erik Olsson via e-post eller brev till Erik Olsson, Råsbäck 231, 38893 Ljungbyholm (tel 070-208 2241).

Ladda ner blanketten Årsrapport 2014.

Honungsbakterier kan bli alternativ till antibiotika

Mjölksyrebakterier som finns i färsk honung kan användas i stället för antibiotika i till exempel sårbehandling enligt en artikel från Lunds universitet, Bacteria from bees possible alternative to antibiotics. Lundaforskarna Alejandra Vasquez, Tobias Olsson och Èile Butler har sedan länge arbetat med en kartläggning av vilka sorters bakteria som finns i olika sorters honung från hela världen. Bland annat har de upptäckt att mjölksyrebakterier som finns i binas honungsmage har en stor potential inom medicin, till exempel att motverka antibiotikaresistenta sjukdomsbakterier.

De har nu framgångsrikt behandlat sår på hästar och får nu global uppmärksamhet eftersom det kan bli ett svar till hotet från antibiotikaresistenta bakterier. Läs även en artikel i Svenska Dagbladet, Bihonungsbakterier läker svåra sår.

"Galen" honung i Turkiet

  by abdullahsaid

I vissa kustområden vid Svarta Havet i Turkiet produceras en mycket speciell honungssort som har en mycket stark och ibland livsfarlig berusningseffekt. En artikel i nättidningen Modern Farmer, The strange history of mad honey, rapporterar om den mytomspunna honungssorten som kallas för deli bal eller galen honung. Honungen kommer från en rhododendronart som innehåller giftet grayanotoxin och även om man bara äter ett par skedar blir man berusad och i större mängder kan det leda till hallucinationer, bedövning och ibland oregelbunden hjärtfrekvens. Folk i området har länge använt honungen i små mängder som medicin mot magbesvär, stress och diabetes.

Honungen har även använts som krigsvapen. När den romerska armén invaderade området 67 f. Kr lade lokalbefolkningen ut frestande honungskakor vid vägen. Romerna åt gärna upp honungen, blev kraftigt berusade och kunde inte försvara sig mot byboarnas anfall. Det låter nästan som en historia hämtad från serietidningen Asterix!

Honungen deli bal är enligt artikeln mycket svårt att få tag på eftersom biodlarna är rädda för att okunniga köpare missbrukar den. Byboarna tar endast en liten klick honung med varm mjölk som uppiggare före fruksot.

Ny bok - Honungsjul

Bild: SBR

Jul känns ju ganska avlägsen så här års men hösten brukar gå fort och helt plötsligt är vi där. Om du vill använda mer honung i julmaten får du många nyttiga tips i en ny bok, Honungsjul, som har producerats av SBR. Recepten har tagits fram av SBR:s ordförande Marita Delvert i samarbete med lärare och elever vid restaurang- och livsmedelsprogrammet på Dackeskolan i Mjölby. Boken kostar 149 kr inklusive frakt (medlemspris).

Beställ boken via SBR:s hemsida eller ring SBR direkt på telefon, 0142 - 48 20 02 (08.00 - 16.00 må-to samt 08.00-14.00 fre).

Biprodukter i Lissabon

Jag har just varit i Lissabon, Portugal på affärsresa och en kväll hittade jag en biodlare på en marknad. Hans företag, Quinta das Tilias, hade ett imponerande sortiment biprodukter med många honungssorter (inkl. choklad!), vaxljus, salvor, drottninggelé, propolis i flera former, pollen, tvål och godis. Jag har aldrig sett ett sådant sortiment här i Sverige fast jag vet att många biodlare utvecklar nya produkter. Dessa bilder inspirerar kanske.

Biodlingsföretagarna skriver till regeringen om läkemedel mot varroa

Biodlingsföretagarna har skrivit till regeringen om faran med en brist på registrerade preparat mot varroa. Idag finns bara Apistan som registrerat läkemedel mot varroa men kvalstren börjar bli resistenta och lagliga alternativ saknas. Detta leder till att fler provar importerade alternativ och risken finns för okontrollerade experiment med otillåtna medel. Biodlingsföretagarna vill att minst ett läkemedel till registreras så att biodlare kan variera behandlingen och för att motverka användningen av oregistrerade preparat.

Biodlingsföretagarnas krav sammanfattas så här:

• Vi vill att det tas ett helhetsgrepp på ”preparat” mot varroa (läkemedel och biocider), som resulterar i att fler ”preparat” blir tillgängliga och att vi kan tillgodogöra oss den internationella utvecklingen.
• Vi vill ha ett alternativt läkemedel registrerat (Apivar) för att förhindra ytterligare resistensproblematik.
• Vi vill i väntan på registrering av ännu ett läkemedel att det görs olika tolkningar/undantag för bin.
• Vi vill undvika konkurrensbegränsning. Att både få högre kostnader i form av utslagna bisamhällen som i sin tur baseras på just resistensen samt inte minst den avsevärt högre kostnaden för att tillgå alternativa medel är belastande.
• Vi vill undvika svarthandel av oregistrerade preparat samt okontrollerat exprimenterande med närliggande medel.

Läs hela brevet.

Honungsdepå

  by nicola.albertini

Vill du lämna in honung till Svensk Honungsförädling i Mantorp gör du det via vår honungsdepå. Den nya depåföreståndaren är Torbjörn Aagesson, Norra Hagby 523, 388 94 Vassmolösa. Har du honung att leverera ska du rina Torbjörn på 0480 37837 eller 073 228 0050 och du kan hämta spann hos honom.

Amerikansk yngelröta i Västmanland

CC BY-SA Some rights reserved by Wikimedia Commons

Den allvarliga bisjukdomen amerikansk yngelröta har upptäckts i närheten av Västerås, enligt en artikel i VLT, Sjukdom dödar hela bisamhällen. Sjukdomen är väldigt svår att stoppa och sporerna kan överleva i många år. Den enda lösningen är att bränna smittade samhällen. Symptomen beskrivs av Jordbruksverket så här:

- Tecken på yngelröta är att cellocken sjunker in och blir mörkfärgade. Bina gör ofta hål och revor i cellocken under sina försök att avlägsna de döda larverna. Om cellocken avlägsnas från sjuka celler, kan man se larvresterna som en brun, kletig massa. Denna kan med hjälp av en trästicka dras ut i ganska långa trådar. Så småningom torkar larvmassan ihop till en tunn, knappt synlig, lite knottrig skorpa, som sitter hårt fast vid cellväggen. Det döda ynglet avger en karakteristisk, ganska motbjudande lukt, som kan sägas påminna om ruttet djurlim, fotsvett eller vissa ostsorter.

Just nu kontaktas alla biodlare i trakten för att varna dem om farorna. Ett problem är biodlare som inte är med i någon biodlareförening och får därför inte rätt information.

Hur bin klarar hettan

  by LHG Creative Photography

Under de senaste veckornas högsommarvärme ser du tydligt hur bina fläcktar med sina vingar för att hålla ner temperaturen i kupan. Men bin har andra metoder för att reglera temperaturen enligt forskarna från Tufts University i USA, se artikel i Apinews, How bees stay cool. När det börjar bli för varmt i yngellådan lägger arbetsbin sig mot yngelcellerna och suger upp värmen i sina kroppar ungefär som en svamp. Sedan går de till kallare delar av kupan och "släpper" värmen där. Yngeln ska hållas mellan 33 C och 35 C medan ett arbetsbi klarar temperaturer upp till 50 C. På detta sätt bär de värmen med sig och ser till att yngeln inte dör av överhettning.

Referens:
Vasculature of the hive: heat dissipation in the honey bee (Apis mellifera) hive
Rachael E. Bonoan, Rhyan R. Goldman, Peter Y. Wong, Philip T. Starks. Naturwissenschaften
June 2014, Volume 101, Issue 6, pp 459-465

Honungssäsongen slut om inte regnet kommer snart

Det har varit en bra honungssäsong hittills i år men det varma vädret just nu hotar fortsättningen, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio P4 Kalmar. I reportaget intervjuas Lars Hultgren, Bräkne Härads biodlare, och han menar att det är för tort just nu och det finns väldigt lite nektar för bin att hämta. Om det inte regnar snart finns det risk att honungssäsongen är så gott som slut.

- Att vi får regn i riklig mängd är väl det som kan rädda det sista. Annars är det slut, säger Lars Hultgren.

Pålaviksträffen

Hälleberga biodlarförening hälsar alla välkomna till årets Pålaviksträff som äger rum i Folkets Hus, Gullaskruv söndag 3 augusti, kl 12.00. Föreläsaren för årets möte är Anders Berg, Ryssby. Dessutom blir det redskapsförsäljning av Kennert Fransson, Eriksmåla (beställ gärna i förväg, tel 070-5106628). Gemensam fika och lottförsäljning med möjlighet att vinna en Ljusabergkupa.

Mer information: Bernt Karlsson (ordförande) tel. 0481-30245 bkmk@telia.com

Besök av bitillsynsman

Bitillsynsmannen för Kalmarområdet, Pierre Danielsson, besöker oss på Skälby vid nästa söndagsmöte, 3 augusti kl 13.30. Han kommer att inspektera våra kupor och prata om lagar och skyldigheter för att motverka smittspridning. Det här är ett utmärkt tillfälle att ställa frågor och få tips om hur du kan förebygga sjukdom och vad som gäller om dina bina blir sjuka. Vi hoppas att så många medlemmar som möjligt kommer till detta möte.

Se en lista över alla bitillsynsmän för Kalmar län.

Amerikansk yngelröta i Stockholm

Ett utbrott av den allvarliga bisjukdomen amerikansk yngelröta har konstaterats i Stockholms län. Amerikansk yngelröta är en bakteriesjukdom som drabbar bin. Bakterierna, Paenibacillus larvae, livnär sig på binas larver. En biodlare i Vallentuna kommun i Stockholms län upptäckte häromdagen sjukdomen i sin bikupa och kontaktade Länsstyrelsens bitillsynsman Lennart Adamajtis. Amerikansk yngelröta är mycket smittsam och biodlare i närområdet kontaktas nu för att minimera spridning.

- För att förhindra spridning avlivade hon omedelbart hela bisamhället. Vanligtvis hade jag sedan bränt hela kupan, men eftersom det råder eldningsförbud har kupan förseglats med plast och ska fraktas till en förbränningsanläggning, säger Lennart Adamajtis.

Läs mer om fallet i ett pressmeddelande från Länsstyrelsen Stockholm, Utbrott av bi-sjukdom i Stockholms län.

Drottningodlingsmöte på Ingelstorp

Vi var 15 biodlare som träffades lördag 19 juli på Ingelstorp för ett diskussionsmöte om drottningodling, biavel, varroa och en dela andra frågor. Mötet ordnades av Kalmar Södra Biodlardistrikt och distriktets avelssamordnare Erik Olsson stod för föreläsning och demonstration med hjälp av Hans Werthwein, ansvarig för distriktsbigården. Erik tog oss genom sina metoder för drottningodling och det fanns gott om möjligheter för alla att byta erfarenheter och ställa frågor.

Läs ett längre reportage om mötet på distriktets hemsida med många matnyttiga tips om drottningodling.

Behöver du honungsburkar?

Det börjar bli dags att tappa upp försommarens honung och om du behöver burkar kan vi tipsa om våra grannar i Torsåsbygdens Biodlare. De har tagit hem en stor mängd honungsburkar, både 500 g och 700 g, och vill du köpa några paket är du välkommen till bigården (Karlskronavägen, Torsås) måndagar mellan 18.00 och 19.00. Ett paket 24 st 700 g burkar kostar 110 kr och 30 st 500 g kostar också 110 kr. Affären har dessutom en del andra biredskap till salu. Ring först för att kontrollera sortimentet.

Mer information: Nils Eriksson 0486 21608, 070 645 1608

Toby Hillmalm 1957-2014

Vår styrelsemedlem och vän Toby Hillmalm har avlidit, 57 år gammal. Han har under de sensate 10 åren engagerat sig starkt inom föreningen och tagit tag i många projekt i bigården. Han har lagt ner mycket tid på alla små men nödvändiga underhållsjobb som ständigt dyker upp i bigården. Tobys egna biodling kretsade kring sina två samhällen  på Skälby. Under de två senaste åren har han kämpat mot cancer med många svåra behandlingar och tid på sjukhus men han gjorde allt han kunde för att komma till våra möten i bigården och sköta sina bin.

Toby och jag blev biodlare ungefär samtidigt, 2003, då vi gick samma nybörjarkurs. Vi fick mycket hjälp och råd av de äldre biodlarna i början fast ibland blev vi förvirrade eftersom varje biodlare verkade ha sin egen lösning och det blev svårt att veta vems råd man skulle följa. Under åren har vi slungit ihop många gånger och diskuterat biodling och dess mysterier. Jag har alltid uppskattat Tobys kraft och entusiasm och utan detta hade bigården på Skälby inte klarat sig så bra.

Tack för allt Toby!

Biodling på frammarsch i Småland

Sveriges Radio P4 Kronoberg uppmärksammar det ökande intresset för biodling i Småland i ett radioreportage, Fler biodlare i Småland. I reportaget intervjuas biodlare Bertil Johansson som har cirka 40 samhällen i sin trädgård i Braås. Han menar att intresset idag finns i synnerhet hos kvinnor och unga och att biodling inte längre är en aktivitet endast för gubbar.

- När jag började så fanns det inte tjejer som var biodlare.

Lyssna på reportaget här.

Praktisk workshop på Ingelstorp, 19 juli

Välkommen till en praktisk workshop på distriktsbigården vid Ingelstorpsgymnasiet i Smedby lördag 19 juli kl 13.00. Mötet ordnas av Södra Kalmar Biodlardistrikt med syfte att ge praktiska tips och utbildning i flera viktiga områden inom biodling. Du kommer att få lära dig mer om distriktsbigården, drottningodling, biavl, höstavläggare och varroabekämpning med bigårdens samhällen som övningsobjekt. Dessutom kommer det att finnas möjlighet att köpa avläggare och drottningar.

Alla välkomna. Ta med eget fika.

Beebook - handbok om biforskning

Organisationen COLOSS (Prevention of honeybee colony losses) har publicerat ett omfattande verk i tre band som samlar standardiserade metoder för biforskning, The COLOSS BEEBOOK – Standard Methods for Apis mellifera research. Boken innehåller 31 kapitel skrivna av 234 ledande forskare från 34 olika länder inklusivt flera från Sveriges Lantbruksuniverstitet i Uppsala. Verket består av följande tre band:

• Volym 1 Standardmetoder för forskning kring det europeisk honungsbiet Apis mellifera.
• Volym 2 Standardmetoder för forskning kring honungsbiets parasiter och patogener.
• Volym 3 Standardmetoder för forskning kring honungsbiets produkter.

Hela verket finns fritt tillgängligt på nätet men du kan även beställa pappersversionen via IBRA. 

Läs mer om detta i den senaste Bitidningen.

Besök på Norra Kalmar Koloni

Föreningens söndagsmöte blev ett studiebesök på Norra Kalmar Koloni. Vår ordförande, Henrik Haglund, har sedan 3 år tillbaka haft sina bisamhällen på koloniområdet till glädje för alla kolonister och trädgårdar. Vi fick en trevlig rundvandring på området och kollade Henriks tre samhällen och ett flertal avläggare i hans trädgård.

Henrik berättar om sin verksamhet på Norra Kalmar Koloni:

- För 3 år sedan så startade jag upp biodlingen då många kolonister under flera år klagat på att dom får för lite frukt mm. Gjorde då slag i saken för att hjälpa till. Första året så köptes det in bin ifrån Ingelstorp och det blev genast 2 avläggare. Genom årens gång så har biodlingen på området utökats år efter år. Genom åren så har vi haft föreläsningar om bin och biodling, hur görs avläggare, slungning och honungshantering mm. Responsen från alla kolonister har varit mycket positivt. Trädgårdsgifterna som användes (Roundup) förr har helt försvunnit och har ersatts med biologiska (såpvatten). All honung som slungas köps av kolonimedlemmarna som på detta sätt har hjälpt oss i våra utveckling, inköp av bikupor samt övrig utrustning. I år så ska vi testa en ny foderlåda till invintringen.

Obama skapar expertgrupp för att hjälpa bina

 by U.S. Embassy Jakarta, Indonesia

President Barack Obama har skapat en expertgrupp (task force) med uppgiften att ta fram åtgärder för att rädda biodling i landet och även hjälpa andra pollinerande insekter enligt en artikel på CNN, Obama announces plan to save honey bees. Ett pressmeddelande från Vita Huset skriver om vikten av pollinerande insekter för landets jordbruk och ekonomi; cirka $24 miljoner per år. Antalet bisamhällen i landet har sjunkit dramatiskt från 6 miljoner 1947 till dagens 2,5 miljoner och de senaste årens bidöd och miljödebatt har lett nu till insatser från den högsta nivån. Under den senaste vintern minskade den amerikanska bistyrkan med hela 23%. Regeringen satsar $50 miljoner under 2015 till utökad forskning och miljöåtgärder. Amerikanska jordbruksdepartementet och Environmental Protection Agency leder och samordnar insatserna.

Bidöden - överdriver vi hoten?

Bidöden har fått många spaltkilometer i världens tidningar de senaste åren, i synnerhet i USA, och de flesta är nu medvetna om hoten. Men Professor Ingemar Fries, Sveriges Lantbruksuniversitet, menar i ett reportage i radioprogrammet Klotet, Forskare: "Den globala bi-döden överdriven", att en del av uppståndelsen är missriktad. Även om besprutning av åkrar kan påverka bina negativt är det största hotet ensidigt jordbruk med monokulturer och storskalig produktion. Det stora bovet i spelet är varroakvalstret som öppnar för virusinfektioner:

- Det ställer till problem därför det fungerar som vektor för virusinfektioner som är den egentliga orsaken till att samhällena dör. Kan man hålla kontroll på varoakvalstret så behöver det inte betyda så mycket. Vi vet att åtminstående i Sverige att en stor del av vinterdödligheten beror på otillfredsställande kontroll över de här kvalsterpopulationerna.

Enligt Fries varierar hotbilden från land till land och i Sverige har vi relativt bra kontroll över varroa. Övervintringen 2013-4 har varit mycket bra till exempel och antalet bisamhällen i världen ökar enligt de senaste statistiken. Men det finns förstås verkliga hot men artikeln menar att vi måste se till att fokusera på de underliggande orskaerna och inte bara symptomer.

Lyssna på reportaget här.

Topplistkupa - biodling på binas villkor

 Top-bar hives in Tennessee by kt.ries

Flera biodlare visar nu intresse för topplistkupor. Här bygger bina fritt under en topplist och biodlaren slipper allt arbete med att tvätta och tråda ramar, lägga in vaxmellanväggar mm. Det handlar om att gå tillbaka till biodlingens rötter för att försöka odla fram starkare bin och en mer hållbar biodling. En som verkligen brinner för denna sorts biodling är Patrik Sellman och hans biodling beskrivs i en artikel i Fria Tidningen. Han har hållit på med topplistkupor i 7 år nu och är övertygad att han har valt rätt väg.

- Man ger helt enkelt bina makten över vaxet, även om man gärna vill att de ska bygga längs listen, men de kan utforma vaxkakorna precis som de vill. En bikupa är en superorganism. Bina klarar sig inte utan vaxet. Det är också att betrakta som ett organ med många funktioner, bland annat är det kommunikationsledning mellan individerna som kommunicerar via vibrationer förutom dofter.

Kuporna ger självklart mindre honung än traditionella kupor men anhängare tror att genom att låta bina bygga fritt kan man bli av med flera problem som finns inom den vanliga biodlingen.

Mat- och bimarknad i Högsby

Söndag 1 juni arrangerade Högsbyortens Biodlare en kombinerad mat- och bimarknad på Staby Gårdshotell strax söder om Högsby. Många lokala producenter var på plats för att sälja närproducerad mat: korv, ost, sylt, senap, bröd, ostkaka, kalvdans mm. Självklart fanns det också flera sorters honung till salu samt vaxljus och hudsalva. Besökarna fick också möjlighet att titta på föreningens informationsbigård och imponerande honungshanteringslokaler. Huvudtalare för dagen var SBR:s ordförande Marita Delvert som talade om honung i matlagning. Tidigare år har detta evenemang lockat bara biodlare men nu vill arrangörerna locka även matintresserade och meningen är att denna kombination ska bli en fast punkt i kalendern.

Läs ett längre raportage om evenemanget på distriktets hemsida.

Ny testmetod avslöjar honungsfusk

 by polandeze

En ny fransk testmetod avslöjar att två sorters flytande honung som säljs i Sverige är utspädda med socker, enligt en artikel i Helsingborgs Dagblad. Testerna, som har gjorts av det franska laboratoriet Eurofins, visar att Coops och Eldorados flytande honung innehåller minst 10-20% tillsatt socker och Livsmedelsverket ser mycket allvarligt på detta. Enligt Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket;

- Man lurar sina kunder. I det här fallet är återförsäljarna antagligen inte medvetna om att honungen de säljer är falsk, men man är alltid ansvarig för det man säljer och har skyldighet att noga kolla upp vem man köper från.

Honung finns bland EU:s topp tio livsmedel när det gäller fusk eftersom man kan tjäna stora pengar genom att späda ut honungen med billig socker bland annat. Både Coop och Eldorado lovar att utreda frågan.

Svärmfångst på Skälby

Årets första svärm på Skälby dök upp idag. Henrik Haglund och jag rykte ut och blev glada när vi såg att bina hade samlat sig snällt lagom högt i ett träd. Det var bara att hämta ett par lådor, en tom att fånga dem med och en med utbyggda ramar, och såga av grenen. Det gjorde vi och bina verkade acceptera det nya hemmet som placerades in i paviljongen. Trots att vi kontrollerade de flesta misstänkta samhällen i bigården blev vi inte kloka på varifrån svärmen kom.

Scoutar på besök i bigården

Bild: H Haglund

En liten grupp scouter från Berga scoutkår besökte oss på Skälby bigård i kväll. Det fina sommarvädret hade helt försvunnit och en kylig vind betydde att bina föredrog en mysig hemmakväll i stället för att flyga. Henrik Haglund och Lennart Johansson tog emot våra gäster och berättade om bin och biodling samt visade upp vad bina hjälper till att producera: bönor, gurka, vindruvor, bröd, juice mm. De fick se slungrummet, paviljongen och tittade in i ett bisamhälle där Lennart visade en honungsram. Vi avslutade med att kika på visningskupan.

Bieffekten - ny svensk dokumentär

En ny svensk naturfilmsdokumentär, Bieffekten, kommer att visas på SVT1 torsdag 29 maj kl 20.00. Filmen handlar om pollineringskrisen och vilka faktorer som ligger bakom bidöden.

- Utan humlor och bin skulle en stor del av vår livsmedelsproduktion vara omöjlig. Dessa pollinerare skapar förutsättningar för allt levande. Runt om i världen växer nu oron för att naturliga pollinerare håller på att dö ut och ersättas av snabbproducerade bin och humlor i stora fabriker. Vi står inför ett hot vilka konsekvenser vi inte kan föreställa oss, en tyst miljökatastrof.

Filmen kommer sedan att sändas i repris flera gånger under de närmaste veckorna på både STV1 och SVT24 och kommer även att finnas tillgänglig på SVT Play. Titta här på ett kort smakprov.


Bieffekten Trailer from Triq Produktion on Vimeo.

Satsning på svensk honung

Sveriges biodlare har för första gången satsat på att ta fram en gemensam plattform för att marknadsföra svensk honung och informera konsumenterna om hur viktig binas pollinering är för vår livsmedelsförsörjning här i Sverige. Webbplatsen Svenska bin samlar information om svensk honung och biodling och ska lyfta fram alla som producerar, marknadsför och säljer honung från biodlaren till kockar och miljöforskare. Bakom projektet står Svenskt Sigill, Biodlingsföretagarna, Svensk Honungsförädling, Västgötahonung, Sveriges Biodlares riksförbund, Svensk Landskapshonung och Bimäster.

Var tredje tugga vi äter är beroende av pollinering. Frukter som äpplen och plommon, jordgubbar, blåbär och hallon behöver alla binas pollineringstjänster. När bina besöker blommorna för att samla nektar sprider de pollen och hjälper växterna att bilda frukter och frön. Bönder och odlare som har bin i närheten får större skördar samt bättre och saftigare frukter och bär.
– Vi vill berätta att den svenska honungen och bina är nödvändig för odlingen av vår egen mat här i Sverige, och ge konsumenterna ledning när de står framför det stora utbudet i butikshyllan, säger biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen som är projektledare för Svenska Bin.

Idag kommer bara hälften av honungen som säljs från svenska marker. Undersökningar har visat att både butiker och konsumenter är villrådiga över utbudet och många undrar vad som skiljer den svenska från den importerade, som i vissa fall har en lägre prisnivå.
– Alla världens bin utför ett viktigt arbete med att pollinera vår mat. Men bara svenska bin kan pollinera maten här i landet. I slutändan motiveras ett högre pris med att de svenska bina utför en tjänst för svensk natur och våra odlare och bönder. Vårt budskap är ”välj svensk honung, pollinera mera”, berättar Lotta Fabricius Kristiansen.
– Det här är första gången svenska biodlare gör en så stor gemensam satsning.

Källa: Pressmeddelande, Svenska Bin kampanjar för fler bisamhällen och mer svensk honung i butik, på MyNewsdesk.

Enkät om övervintring

 by Chiot's Run

Förlorade du några samhällen under vintern eller klarade alla övervintringen? SBR:s enkätundersökning om övervintringen 2013-2014 påbörjades 2 maj. För att få en så bra bild som möjlig av läget kring övervintringen är det viktig att få in många svar och att så många frågor som möjligt besvaras. Resultaten är viktiga för biforskning och för att kunna se hur svensk biodling mår.

Ta därför några minuter och fyll i enkäten, även om du bara ha ett par tre samhällen. Även om du inte hade några vinterförluster är det viktigt att dina siffror är med i undersökningen.

Fyll i enkäten.