Bigården inför 2010

Bilder: A. Creelman

2009 är snart ett minne blott och allt är tyst i bigården på Skälby. Temperaturen ligger på cirka -6 men inne i kuporna sitter bina i sina vinterklot och håller varandra varma.
Vi önskar er alla ett gott nytt biår 2010!

Biodling inom amerikansk kriminalvård

En intressant och rörande film om hur biodling används som en del av ett rehabiliteringsprogram för tidigare kriminella i USA. De sköter en bigård som ett sätt att lära sig ta ansvar och hitta mening i sina liv. En man berättar om sitt tidigare liv som gängmedlem med missbruk och våld som vardag och hur biodlingen har gett honom ro och möjligheten att hitta en meningsfull roll i samhället.

The Beekeeper from Christopher Booker on Vimeo.

Mina år som biodlare - Adolf Wogatai

En av våra veteraner i föreningen, Adolf Wogatai, har bestämt sig att lägga ner sin biodlingsverksamhet efter cirka 35 år.

- Jag är född och uppvuxen i södra Österrike och kom till Sverige 1962 som ung. Jag började arbeta inom verkstadsindustrin men sedan blev gymnasielärare 1977 och undervisade 25 år på Lars Kagg skolan i Kalmar. 2005 gick jag i pension.

- I början av 70-talet sökte jag efter en hobby som kunde fängsla mig. Jag började läsa om biodling, gick en kurs och våren därpå skaffade jag mig 2 bisamhällen. Därefter deltog jag i en drottningodlingskurs och då insåg jag att jag hade hittat precis den hobby jag letade efter. Länsskolnämnden i Södermanland uppmärksammade mig så jag fick i uppdrag att hålla en studiedag för mellanstadielärare och berätta om binas liv och biodling samt visa hur praktisk biodling gick till.

- Mitt intresse bara växte och jag började experimentera med diverse redskap. Jag byggde mig bland annat en självvändande slunga med plats för 6 ramar av alla sorter, den byggde jag senare om till en radialslunga som föreningen använder i dag. På 80-talet började jag på allvar jobba för att inseminering av bidrottningar skulle bli verklighet i Kalmar och Småland. På uppdrag av biodlarnas länsförbund höll jag på med föredrag om fördelarna med drönarodling och inseminering av drottningar. Detta inträffade på länsförbundets möten och flera platser i länet. Samtidigt försökte jag först med Kalmarortens biodlarförening och sedan med hjälp av länsförbundet få ihop pengar till utrustningen och 1988 började jag inseminera de första bidrottningarna.

- Sedan 1978 var jag med i SBR:s lista som föredragare i en rad olika ämnen inom biodlingen. Föredragen började på länsförbundets vinterträffar och fortsatt sedan till många platser i Småland, Öland och Blekinge. 2007 på Kapellagården (Öland) ledde och tolkade jag vid ett mycket intressant erfarenhetsutbyte mellan biodlare från Öland–Kalmar och en busslast biodlare från trakten kring Frankfurt med representanter från universitet i Sindelfinger nära Frankfurt med forskning inom biavel.

Julmarknad på Skälby

Bilder: T. Hillmalm

Idag 6 december var det dags för Julmarknaden på Skälby och vi fick plats i värmen, inne det vita huset. Mycket folk, trevlig stämning och lyckad försäljning som resultat. Vi delade upp dagen på två skift; Jenny, Daphne och Alastair tog förmiddagen och Margareta, Bernt och Conny eftermiddagen. Nu kan vi definitivt lägga biåret 2009 till handlingarna.

72 år som biodlare

Sven Engman har varit biodlare sedan 1937. Han har bott hela sitt liv i Lindsdal fast när han var ung hette det Förlösa Stationssamhälle och bestod av bara ett fåtal hus. Han har arbetat som svetslärare i Kalmar och har länge varit aktiv i hembygdsföreningen.

Berätta lite om hur du började med biodling.
Redan som pojke var jag fascinerad av naturen. En sommar fångade jag in ett humlebo från skogen och följde utvecklingen resten av sommaren. Sedan tidigt på sommaren 1937 såg jag en svärm hos en granne och bestämde mig att ta hand om den. Då började jag som biodlare. Men det var inte så lätt. Bina var svåra att sköta och stack gärna. När jag skulle ta min första skörd gick de till anfall. Jag fick springa men de lyckades sticka mig genom byxorna. Jag tror att det blev minst 50-60 stick då.

Under kriget fanns det många biodlare. Man fick extra socker till bina förstås och det fanns förstås en och annan som var mest intresserade av just sockret! Men det kom kontrollanter då och då för att se om man verkligen hade bin.

Hur fick du lära dig?
Alexander Lundgrens böcker var min största inspirationskälla (böcker som Bisamhällets naturliga utveckling, Kupsnickaren m fl). Han skrev om biskötsel månad för månad och jag tycker att hans råd stämmer även idag. En skillnad nu är att vädret har blivit så mycket mildare och man kan inte längre följa Lundgrens tidsschema helt och hållet. Våren kommer nu en månad tidigare.

Hur har du utvecklat din biodling?
Som mest hade jag 33 samhällen. Som tur var hade jag ledigt den största delen av sommaren men det var full sysselsättning. Jag har alltid haft bina på Svea-ramar eftersom jag tycker att måttet är bäst för bina. Jag har bytt från trågkupor till 10-ramars vandringskupor och nu har jag 9 samhällen kvar på en grannes tomt. Min fru var inte så förtjust i bina när jag hade dem i vår egen trädgård.

Jag har väldigt snälla bin och jag tror att det är därför att jag har behandlat dem med stor respekt och på ett så naturligt sätt som möjligt. Bara en onaturlig metod har jag använt under åren och det är Apistan mot varroa. När jag såg kollegor med skyddsglasögon, handskar och overaller som behandlade bina med mysryra, undrade jag varför vi behandlade bina med någonting som var så farlig för oss. Bina flyr ju när de behandlas med myrsyra och jag bestämde mig att inte använda sådana metoder.

Jag tycker att inseminering är helt fel för bin. Vi ska inte manipulera med så små varelser. Bättre att låta dem para sig i naturen och jag har fått väldigt snälla och bra bin den vägen.

Någon tips som du kan dela med dig?
Hålla bina varma under vintern. Bra isolering är ett måste.

Vad är det bästa med biodling?
Det är det bästa sättet att koppla av. Att känna dofterna i bigården, höra surret och observera binas dagliga rutiner är helt underbart. Man blir ett med naturen. Man kan lära sig mycket av bina.

Bild: J. Sundström

Årsmöte 2009

Bilder: L. Larsson, J. Sundström

Årsmötet betyder ju slutet av säsongen och dags att summera biåret 2009. I år var vi 22 medlemmar som samlades i gula huset på Skälby för ärsmötet samt möjligheten att snacka med kollegor under en gemensam lunch.

Några siffror kring årets verksamhet:

• Antalet medlemmar är 50, en minskning av 4 sedan 2008
• Vi har haft 15 möten under säsongen (genomsnitt 13 personer per möte)
  
• Föreningen har invintrat 10 samhällen
• Föreningens samhällen gav en skörd på cirka 350 kg
• Slungrummet har använts 34 gånger under sommaren (26 ggr 2008)
• Vi har odlat fram cirka 25 drottningar med 5 apideor och 4 avläggare
• Rapport har lämnats från 24 biodlare och 942 samhällen har invintrats i år (851, 2008)
• Medelskörd per medlem var 46 kg (32 kg 2008)

Prioriteringar för 2010 diskuterades och bland annat tänker vi lägga om taket på bipaviljongen och förhoppningsvis även klubbhuset. Vi också tackade av en av våra veteraner, Adolf Wogatai, som slutar som biodlare efter 35 års verksamhet.

Honungsbedömning

Bilder: J. Sundström

Föreningens årliga honungsbedömning ägde rum på Skälby idag. Våra fyra honungsexperter Kjell Franzén, Jim Sundström, Jarl Nilsson och Toby Hillmalm samlades för att smaka och bedöma totalt 14 burkar från olika medlemmar. Bedömningen utgår ifrån ett flertal kriterier: vattenhalt, färg, lukt, smak, konsistens, renhet, förpackning. Medlemmar vars honung blir godkänd på alla punkter på bedömningskortet får köpa SBRs etiketter till nästa säsong. Den som får full poäng 5 år i rad får en fin diplom.

Bermuda satsar på drottningodling

Bermudas isolerade läge och bristen på de flesta bisjukdomar betyder att öriket satsar på att exportera friska drottningar till länder som USA som har drabbats hårt av diverse bisjukdomar. En artikel i Bermudatidningen The Royal Gazette berättar om planerna som har stöd av landets regering.

Bin som städar bort varroakvalster själva

Bild: B. Johansson

Enligt en ny artikel i Discovery News har amerikanska forskare från U.S. Department of Agriculture (USDA) tagit fram bin som kan upptäcka varroa och kan dessutom samarbeta för att täcka över yngelceller med varroa och även plocka bort smittade larver. Man tror att vissa bin är särskilt känsliga för doften från infekterade celler, en egenskap som kallas för varroa-sensitive hygiene (VSH). Forskningen visar att testsamhällen med höga VSH-värden hade betydligt lägre varroaförekomster än samhällen med högre VSH.

I artikeln finns det även en kort video om USDA:s forskare som letar efter orsakerna bakom CCD (Colony Collapse Disorder).

Höststädning

Bilder: A. Creelman

Idag var det säsongens sista arbetsdag på bigården. Vädret var grått och ganska kallt men vi var ett gäng på cirka15 personer som samlades på förmiddagen. Huvuduppgiften var förstås vaxsmältning av både föreningens och medlemmarnas ramar men vi hann med flera andra viktiga uppgifter inför vintern; varroabekämpning med oxalsyra, städning och sortering i bipaviljongen och förstås en massa löv att kratta. Vi hade förstås årets sista fikastund i klubbhuset med en ganska hög sockerhalt!

Om två veckor (22 november 13.00) är det dags för årsmötet i Gula Villan på Skällby. Alla medlemmar är förstås varmt välkomna.

Bekämpningsmedel kan ha orsakat bidöd

Sveriges Radio har gjort ett reportage kring orsakerna bakom den omfattande bidöden som har drabbat många länder de senaste åren. Flera experter pekar på en viss typ av pesticid, neonikotinoider, som boven i dramat men det finns andra bidragande faktorer. Pesticiden har förbjudits i Italien för majs och man har märkt en klar återhämtning hos bina.

Lyssna på intervjun med Thorsten Rahbek Pedersen från Jordbruksverket
Lyssna på intervjun med Kerstin Ebbesten, expert på biavel på Jordbruksverket

Niklas Mat med inslag om biodling

SVT:s populära matprogram Niklas Mat hade ett cirka 5 minuters reportage om biodling i kvällens sändning (29 oktober). Temat för programmet var förstås sötma och honung dyker upp i ett och annat recept. Klicka på ovanstående länk och du kan se hela programmet men vill du bara se inslaget om biodling kan du spola fram cirka 18 minuter.

Biram.se - torget för biodlare

Jag vill gärna tipsa om en annan bra webbplats för biodlare, Biram.se. Vi fick nyligen följande information från Jonny Augustsson, administratör på Biram.se.

Så har vintertidens mörka aftnar slagit till igen. Bina har troligen börjat komma till ro för att vila sig igenom vintern. Finns säkert undantag - Sverige är långt. En tid för annat, kanske en massa nybyggen, omkonstruktioner eller återreflektioner för att försöka förstå vad som hände i somras.

Att prata med andra i biodlarsverige kan vara en väg för en del av detta, och Biram har därför nyligen uppdaterats för att bättre kunna ta hand om de som vill diskutera enkelt och överskådligt. Dock blir det så, att då säkerhet är högt prioriterat, att lösenorden inte följer med. Därför får ni som redan är medlemmar trycka på "Glömt lösenord" när ni skall logga in på nya Diskussionsramen.

Biram.se är en portal med tre förgreningar;

• ett salutorg, där det är gratis för alla att annonsera om biodlingsprylar, honung och tillbehör.
• ett diskussionsforum (Diskussionsramen) där det går bra att fråga och svara runt biodling.
• ett recensionscentrum där användarna själva betygsätter utrustning och tillsammans kan lyfta fram bra biodlingsprodukter.
  

Biram är en neutral portal som välkomnar alla med intresse för bin och biodling. En samlingsplats för allt mellan nybörjare och välmeriterade biodlare.
Välkommen!

Rockstjärna ger sitt stöd till bina

Den engelska rockstjärnan Liam Gallagher, känd från gruppen Oasis, har gett sitt stöd till den brittiska kampanjen för att rädda landets honungsproduktion. Visserligen har han bara gett några positiva svar kring ämnet i en intervju men det är alltid bra med lite publicitet från en kändis!
Läs artikeln Liam Gallagher buzzing about honey bees.

Allt om humlor

Bild: A. Creelman

Natural History Museum i London har en omfattande webbplats om världens humlor, Bumble Bees. Här finns det identifieringsnycklar, artlistor, livsmiljöer och foderkällor. Dessutom finns det information om hotade arter och skyddsåtgärder. Bra vinterläsning om du är intresserade av honungsbiets rundare släktingar.

Biodling på Sturups flygplats

Ett filmreportage på SVT Sydnytt visar hur personalen vid Malmö Airport (Sturup) satsar på biodling som miljömätare. De vill kontrollera luftkvaliteten och bullernivån kring flygplatsen och om bina mår bra så är miljön bra. Flygplatshonungen säljs inte i affärerna men är tydligen eftertraktad.

Biodlarkvällar i Kolboda och Mönsterås

Två cafékvällar med bildvisning och föreläsning om biodling äger rum först 3 november vid Kolbodagården, Kolboda och sedan 5 november i Mönsterås (IOGT/ NTO lokalen Sandgatan 1, Mönsterås). Kvällarna börjar 18.30 och alla som är biodlare eller är intresserade av biodling är förstås välkomna.
Veine Jernemalm, Åke Sandquist och Ingmar Wahlström, berättar med bilder bland annat om:

• Invånarna i bikupan
• Året i bigården
• Honung
• Pollinering
• Vem kan ha bin och var kan man ha bin
• Vilken utrustning behövs och vad kostar den
• Hur biodling kan utveckla landsbygden
• Ekonomi

Arrangörer: Södra Kalmar biodlardistrikt, Mönsterås/ Ålem biodlarförening, Torsås biodlarförening, Lantbrukarnas Riksförbund, Landsbygdsnätverket, Studieförbundet Vuxenskolan
Läs mer om kvällen i Mönsterås

Skärmutställning om bin och biodling på biblioteket i Hagby

Kalmarbygdens Biodlare och Hagbybiblioteket anordnar en skärmutställning om bin och biodling. Den är öppen under oktober tisdagar och torsdagar mellan kl 16- 19. Vi har bidragit med utställningen och bibliotekspersonalen har laddat upp med ett stort urval av böcker om biodling och bin för utlåning. En särskilt intressant bok i samlingen är ”Honung” av Eva Crane.

Bild och text: Lennart Johansson

Landets första bimuseum

Sveriges första museum om biodling invigdes i somras av jordbruksministern Eskil Erlandsson. Muséet ligger i Älghult och har byggts av Uppvidinge Biodlarförening med stöd från EU och SBR. Läs mer om invigningen i den senaste utgåvan av SBR:s Bitidningen. Väl värt ett besök när sommaren 2010 har kommit igång.
Läs även en artikel i Smålandsposten om hur projektet började.

Bispel för barn

Danmarks Biavlerforening satsar på att väcka barnens intresse för biodling genom ett dataspel som heter Spil med Bibi Bi. Föreningen har en grupp medlemmar som tar fram material för barn och bland annat har de utvecklat detta enkelt men roligt spel för barn upp till 6 år (vuxna får gärna prova också!). Spelet går ut på att du ska hjälpa Bibi Bi med sina 6 uppgifter: göra rent, amma, bygga celler, fylla cellerna med honung, vakta och samla in nektar.
Mer detaljer om spelet.
Prova!

Stor kampanj i Storbritannien för att rädda bina

En stor kampanj har kommit igång i Storbritannien (Vanishing of the bees) för att informera allmänheten om alla hot mot biodling som finns idag . Förra vintern dog en femtedel av alla bisamhällen i landet samtidigt som bin pollinerar en tredjedel av all mat som konsumeras i landet. En längre informationsfilm har producerats och ska visas på landets biografer under oktober. En kort trailer för denna film kan ni se nedan.

Brittisk dagstidning fokuserar på biodling

Brittiska Daily Telegraph har en webbsida som ägnas helt åt biodling. Där finns det många artiklar om hobbyn, tips från experter, biodlarnas bloggar, forskning, recept mm. Väl värt att titta på och lägga in som bokmärke.
Bland annat kan du läsa om fökjande:

• Ny studie visar att bekämpningsmedel bidrar starkt till bidöden
• Biodlarens dagbok
• Biodling mitt i London (bildserie om biodling på ett hustak)
  

Svärmintagning

Det kan tyckas drastiskt att såga ner ett körsbärsträd för att komma åt en bisvärm. I detta fall var trädet döende och skulle ändå tas ner förr eller senare.

I slutet på september brukar bina inte ha något yngel kvar och den tiden är det lämpligt att mota ut dem, om man vill det. Förr i tiden, när man hade halmkupor, trummade man bina. Man trummade med handflaterna på sidan av halmkupan till dess bina vandrade ut ur kupan. Lite rök kunde också behövas. Jag har själv varit med om detta. Det dröjde ca 20 minuter innan de kom ut. Man har då en annan halmkupa strax intill, som inte vibrerar, som de kan gå in i . Från denna kan de sedan förflyttas, som en svärm, till en ramkupa och invintras med socker.

Om man sågar ner ett träd kan den ihåliga delen bli en utmärkt skorsten när man ger dem rök. Jag rekommendera försiktighet med röken, bina behöver tid på sig för att bestämma sig för att lämna bostaden. Det hela bör dock vara avklarat på en timma.

Text och bilder: Erik och Evald Olsson

Intervju med Jarl Nilsson

När och hur började du med biodling?
Det var för cirka 30 år sedan. Min aldsta bror hade bin och jag blev alltmer intresserad av att skaffa mig egna. Det fanns en gammal kvarn med vildbin och jag bestämde mig att ta dem. Jag rev ut bona men jag hade glömt att ta på mig vantarna! Jag hade slöja men fick hundratals stick på händerna och benen. Som tur var fick jag ingen allvarlig reaktion och då började min karriär inom biodling. Bina fick bo ett tag i en pappkartong tills jag hade spikat ihop en kupa och lådor.

Sedan tog jag över tre samhällen på Öland från en bonde som hade fått stroke. Det var smålandskupor och den första invintringen var intressant. De fick 12 ramar och resten av kupan var fylld med filtar och gullfiberisolering ovanpå. Jag upptäckte att råttor hade kommit in i kupan och gjort en tunnel genom gullfibern. Bina hade klätt gullfibern med propolis och skapat en ventilationstunnel! Denna kupa blev särskilt framgångsrik och ett år fick jag nästan 170 kg honung därifrån.

Hur blev det sedan?
Som mest har jag haft 42 samhällen både hemma i Rockneby och på Öland med en årsproduktion på upp till 3,8 ton. Jag gjorde om en husvagn till bipaviljong med inbyggt travers och saxlyft. Bina på Öland producerar honung med en mycket speciell smak av timjan. Jag har tillverkat mycket utrustning själv och gillar att hitta på egna lösningar. Det är ju en del av charmen med biodling!

Vilka förändringar har du märkt de senaste åren?
Visst har det skett stora förändringar i naturen under de senaste 20 åren och det har gått så fort. Tidigare fanns det gott om älgort, hallon och bärris på hyggen men nu ser man bara gräs och sly. Det betyder att bina har mindre att hämta i skogen.

Positiva och negativa sidor med hobbyn?
Det bästa är kontakten med kunder och andra biodlare och de livliga diskussionerna. Det blir en livsstil helt enkelt. Tråkigt när hösten kommer - man är ju ganska trött efter slutskattningen.

Bigift används mot tumörer

En artikel i den amerikanska tidskriften Science Daily berättar hur forskare vid Washington University School of Medicine i St. Louis, USA har lyckats använda bigift för att döda tumörceller. Forskarna använder nanopartiklar som bär en väldigt liten mängd bigift (melittin) och injecerar dessa "nanobin" i en mus. Dessa nanobin söker upp tumörcellerna och giftet de bär med sig har visats dödlig för cellerna utan att påverka andra friska celler i musen.

En ny humleart?

Normalt har ju humlor päls även på bakkroppen men sådan saknas på denna humla. Alltså har jag upptäckt en helt ny humleart? Nej. Tyvärr inte.

Denna stackars humla gick alltför långt i sitt forna liv. Den sökte sig in i en trågkupa för att sno honung inne hos bina. När vaktbina inte lyckades att skrämma ut den, sökte de förstärkning bland sina medborgare och så blev den stackars humlan "bollad". Det är binas metod att ta livet av sina fiender; må de vara bålgetingar eller bara nyfikna humlor.

Ett stort antal bin sätter sig kring inkräktaren i en boll och där ser de till att med hjälp av värmemetoden värma ihjäl den inbollade inkräktaren som dör av stark värmeutveckling och av syrebrist. Som ett resultat vid sidan om själva döden så blir den av med pälsen också och det är ganska ofta man kan hitta humlor med blank, svart bakkropp på flusterbrädan.

Text och bild: Jim Sundström

President Obamas bikupa

I det senaste numret av Bitidningen finns en liten artikel om ett mycket speciellt bisamhälle. Kupan finns nämligen i Vita Husets trädgård, Washington DC. Presidentfamiljen har bestämt sg för att odla ekologiskt för att uppmuntra andra att odla egna grönsaker och frukt. En bikupa passar därför väl in i den nya trädgården. En särskilt intressant finesse med kupan är att taket har surrats så att det inte blåser av när helikoptern landar.
Läs mer om Vita Husets bin på bloggen Obama Foodorama och den amerikanska biodlarföreningens tidskrift Bee Culture.

Intervju med Lars Olsson

Bild: J. Sundström

När började du med biodling?
Jag tror att det var 1939. Vi bodde strax utanför Kalmar, Törnebyslätt, och farfar hade bin. Pappa och jag hade hjälpt en granne med slungning och hade blivit intresserade av biodling. När farfar frågade om vi ville ha ett samhälle sade vi förstås ja. Jag var 12 år och fick uppdraget att hämta bina av farfar och ta hem dem. Jag cyklade hem cirka 3½ mil med en halmkupa på cykeln och var ganska försiktig när jag cyklade genom Nybro och Trekanten. Tänk om jag hade tappat bina mitt i byn! Vi satte kupan i källaren under natten och sedan förde in dem i en ny trågkupa som Pappa hade snickrat ihop. Sedan dess har jag haft bin, som mest 10-12 samhällen.

Andra minnen?
Under kriget var det en fördel att hålla på med biodling; man fick ju extra sockerranson. Alla hade nordiska bin och de var svåra att handskas med. De var aggressiva och gav ganska lite honung, ungefär 10 kg per samhälle, så man sålde aldrig honung som nu. Efter att ha hållit på själv ett tag insåg jag att jag behövde mer kunskap så jag gick till ett föredrag av en bikonsulent i Ljungbyholm och sedan blev medlem i biodlarföreningen där.

Något särskilt du minns från denna tid?
Vi brukade köra ut våra samhällen till Måleråstrakten senare på sommaren när ljungdraget började. Jag minns en gång när en bekant skulle köra dit med cirka 90 samhällen (inklusive våra) i sin lastbil . Jag vet inte hur det gick till men bilen välte vid Orrefors och alla kupor slängdes ut på vägen. Du kan ana vilket liv det blev då! Vi fick åka dit med skyddskläder och stövlar och hjälpte till. Till slut fick vi ihop allt men det tog hela dagen. Polisen fick stänga av vägen och hela historien stod i Expressen dagen efter. Otroligt nog var det bara 8 av dessa samhällen som blev viselösa på grund av olyckan.

Hur är det idag?
Nu bor jag i lägenhet på stan och har bara 3 samhällen här på Skälby. Det räcker gott och väl.


Bild: A. Creelman

Torsåsbygdens Biodlare

Våra grannar i Torsåsbygdens Biodlare har i år flyttat sin försäljnung av biredskap till en trevlig stuga med adress Karlskronavägen 12, Torsås. Föreningen har cirka 25 medlemmar och träffas varje måndag mellan 18.00 och 19.00 för att sälja diverse biredskap, fika och diskutera. Försäljningen omfattar glasburkar, vax, verktyg, handskar mm och det som inte finns kan förstås beställas. De köper även vax i klump för 30 kr/kg.

Ta gärna kontakt med föreningens ordförande Ingmar Wahlström (0486-32070, 070-9929330) för mer information eller hälsa på dem en måndag kväll. Bara två måndagsmöten kvar denna säsong (31 aug och 7 sept) men verksamheten kommer igång igen till våren.

Intervju med brittisk biodlare

Den brittiska tidningen The Guardian har en bra artikel om en biodlare med 300 samhällen i Somerset i sydvästra England. Artikeln beskriver biodling i stort och sedan tar upp frågor om sjukdomar, allergi, produktion och lönsamhet.

Slutskattning

Idag var vi cirka 15 medlemmar som träffades på Skälby och helt plötsligt var det dags för slutskattningen. Sommaren är ju kort och trots att solen sken hela eftermiddagen var det dags att skörda våra kupor för den sista gången i år. Lite röveri hade vi eftersom en skattlåda hade en liten springa längst uppe och det väckte en hel del uppmärksamhet minst sagt! Nu gäller det att ta hand om all honung och så småningom sälja den.

Stadsfesten i Kalmar

Svante från Smedby var den första lotterivinnaren, här tillsammans med Mormor (bild J. Sundström)

Lördag den 8 augusti var vi på plats på Kaggensgatan och sålde vär honung. 6-8 augusti är det ju Stadsfesten i Kalmar med massor av artister, konsert och dans men även föreningar får visa upp sig. Vädret kunde inte ha varit bättre och vi hade en stadig ström av intresserade förbipasserande som köpte lotter, honung och tittade på vår visningskupa.

Norsk artikel om biodling

Den norska dagstidningen Aftonposten har en bra artikel om biodling (Snart stikker biene - for godt?) som handlar mycket om de olika sjukdomarna som har drabbat biodlingen under de senaste åren; varroa, amerikansk yngelröta och förstås CCD (Colony Collapse Disorder). Artikeln beskriver situationen med biodling i USA och undrar om CCD är en möjlig hot mot även norsk biodling.

Bin varnar om faror

Foto: B. Näslund

En ny artikel på BBC:s webbplats berättar hur bin varnar sina systrar om blommor som ska undvikas. Kanadensiska forskare har observerat binas beteende när de upptäcker en blomma som innehåller ett dött bi. Om bina misstänker att det finns rovdjur som spindlar vid en blomma kommunicerar de det i dansen som de utför inne i kupan.
Läs artikeln.

Drönarslakt

Påtagligt bevis för att drönareslakten nu är i full gång. Dessa bilder tog jag klockan 07.00 den 1 augusti och många av dessa drönare är fortfarande vid liv. Om än ett tidsbegränsat sådant eftersom de alla fått sista sticket av sina kompisar, arbetsbina.

Det intressanta är att se hur sugna getingarna är på att ta hand om liken. Getingar är ju rovdjur så de låter sig väl smaka av de drönare som bisamhället nu gör sig av med. Och innanför flustret väntar drivor med döende drönare på att bli utsläpade av arbetsbina, innan de blir bortforslade ifrån inflygningsbrädan.

Nu förbereder sig bisamhället på att vintern är i antågande. Då behövs inte längre drönarna, som ju bara finns till för fortplantningsprocessen. Och eftersom de är med och konkurrerar om vinterfodret så vill man bland arbetsbina inte föda dem längre. Tufft men sådant är livet i ett bisamhälle.

Bild och text J. Sundström

Intervju med Stig Jonsson

När började du med biodling?
Det var i slutet av 50-talet när en svärm landade på en enbuske hos oss. Pappa och jag fångade in svärmen genom att sätta en halmkupa på enbusken och sedan tog vi in den i källaren. Familjen hade ingen erfarenhet med bi men vi bestämde oss att behålla svärmen. Vi hade dem i halmkupan och vi tyckte att det skulle bli varmare för bina om vi satte kupan i vinden under vintern. När våren kom hittade vi en massa bi i fönstret och många döda på golvet. De skulle ju ut och rensa sig men det blev tvärstopp. Det blev en första lektion i praktisk biodling!

Hur gick det sedan?
Sedan fick vi köpa redskap av en äldre biodlare som skulle lägga av och det blev snart 8 samhällen. Vi anpassade utrustningen allt eftersom och snickrade ihop en del egna lösningar. Senare gick jag på kurs för att lära mig biodling ordentligt. Som mest hade jag och brorsan cirka 20 samhällen i Kalmar och Vissefjärda. Idag har ja kvar 4-5 samhällen i trädgården. När man har passerat 80 år får man begränsa sig!

Vad är den största förändringen du har märkt inom biodling?
Bina är mycket snällare idag. När jag började var de inte alls trevliga! Även den minsta störningen kunde leda till ett anfall och flera stick. Jag hade aldrig kunnat ha bikupor i trädgården med de bi vi hade på 50- och 60-talet. Införseln av Buckfastbin och mer konsekvent drottningsodling har gett oss snälla bin.
En annan skillnad var att vi inte sålde mycket honung för 50 år sedan. Det var mest för egen konsumption. Det är bara de senaste 20-30 åren då man har kunnat sälja honung på ett organiserat sätt.

Vad är det bästa med biodling?
Man kan inte låta bli helt enkelt! Hela processen är fascinerande och man lär sig hela tiden.

Bild och text A. Creelman

Nya artiklar om bin

En ny artikel från brittiska BBC visar hur bin försvarar sig mot bålgetingar. Japanska forskare har gjort experiment för att klargöra binas försvarsstrategi. Bina mobbar bålgetingen direkt och bildar en bi-boll runt angriparen. Temperaturen inne i bibollen stiger till cirka 46 grader och detta kopplat till syrebristen inne i bollen dödar getingen. Artikeln har även en kort film om experimentet.
Också från BBC finns en artikel om hur blommor lockar bina till sig (Velcro petals help bees hang on). Växter som vill locka bin använder förstås färg, nektar och pollen som lockbete men även ser till att blombladen har en grövre yta så att bina kan få grepp även när det blåser. Bina får bra fotfäste och känner direkt att de har landat på rätt blomma.

Ny webbplats för biodlare

Bisidan.se är en ny webbplats för alla biodlare. Meningen är att skapa en mötesplats på nätet där man kan:

• Diskutera allt om biodling och givetvis andra saker.
• Umgås med människor i hela landet.
• Skriva dagbok om din biodling - Blogg.
• Skapa fotoalbum som du kan dela med alla eller bara med dina vänner.
• Köp och sälj allt mellan himmel och jord med fokus på biodling.
• Hitta länktips till andra hemsidor som har information om biodling.
• Läsa artiklar om biodling och skriva egna.
• Läsa och lära hur du börjar med biodling.

För att få tillgång till alla tjänster måste du skapa ett gratis konto hos bisidan.se.

GMO och biodling

Ett stort diskussionsämne bland många biodlare i världen är hur förekomsten av genetiskt modifierade växter (t. ex. majs, potatis, raps) kommer att påverka biodling framöver. Det finns ett stort motstånd mot GMO i Europa men provodlingar finns redan. En av våra medlemmar, Daphne Thuvesson, har skrivit ett inlägg om GMO och biodling.

Intervju med Ivar Engqvist

När började du med biodling?
Vi hade bi hemma och jag fångade svärmar åt farsan. Det var på 1930-talet och alla hade halmkupor. Sedan dröjde det fram till 1972 innan jag kom igång på riktigt och det var på grund av en svärm som landade utanför skolan där jag arbetade. Jag tog hem svärmen, snickrade ihop en kupa och lånade några ramar av en bekant. Då började jag som aktiv biodlare.

Hur gick det sedan?
Det bästa jag har gjort var att skaffa mig en bipaviljong. Det var under 80-talet och paviljongen hade plats för 15 samhällen. Det var lätt att sköta och jag installerade en hiss för att slippa tunga lyft. Idag har jag bara 2 samhällen kvar i trädgården.

Hur gick det till när föreningen bildades?
För ungefär 35 år sedan blev jag medlem i Kalmar Biodlarförening. Vi var för få medlemmar för att bedriva en verksamhet. Vi började se oss omkring efter närliggande föreningar. Efter 10 år var man överens om att bilda Kalmarbygdens Biodlarförening, där Läckeby, Långasjö och Kalmar ingick. Den nya föreningen bestod av ungefär 50 medlemmar, och alla tre föreningar var representerade i den nya styrelsen.
För att kunna driva verksamhet var vi i behov av intäkter och en samlingsplats. Efter förfrågan hos Kalmar Kommun blev vi anvisade 2 byggnader på Skälby som var i ett bedrövligt skick. Det ena hade varit svinhus och det andra hönshus. Samtliga medlemmar BIDROG med eget eller hoptiggt material och inte minst med arbetskraft. Det ena huset inreddes till bipaviljong med 7 samhällen, skänkta av medlemmar. Dessa samhällen sköttes av 2 medlemmar under 1 biår, nästa år utsågs nya biskötare o.s.v. Det andra huset inreddes till ett slungningsrum och ett klubbrum. Nu hade vi fått igång en verksamhet som gav oss intäkter och en gemensam samlingsplats. Intresset att bedriva verksamheten med ideellt arbete är lika stort idag som när vi startade.

Det roligaste med biodling?
Allt. Bina gör som de vill, inte som jag vill. Man måste alltid vara beredd på nya utmaningar.

Har du ett knep som du kan dela med dig?
Jag får inte många stick trots att jag sköter bina utan skydd. Innan jag går in i ett samhälle sätter jag mina händer framför flustret en stund. Då får bina vänja sig vid min doft. Sedan kan jag öppna samhället. Efter varje samhälle ska man tvätta händerna (gärna med en sprayflaska) för att ta bort doften från det första samhället.

Bild och text: A. Creelman

Sveriges nationaldag - 2 svärmar på samma dag

Text och bilder: Jim Sundström

Fredagen den 5 juni var blåsig, mulen och med små, men täta regnskurar. Bina i mina sex huvudsamsamhällen satt inne. Lördagen den 6:e juni var strålande solig så nu blev det fart i samhällena igen även om rapsen var i stort sett överblommad.

Klockan 12.15 satt hela familjen och åt lunch när jag såg en svärm lämna samhälle nummer 6 i min bigård och den slog sig ner ca 3 meter högt i ett slånsnår knappt 15 meter öster om aktuell kupa. Men eftersom jag klippt drottningens båda vingar så sent som den 1 juni var jag helt lugn. Den svärmen kommer att gå tillbaka, när de ser att drottningen inte kan följa med. Trodde jag!

Svärmen slog i en huvudklump med ”skvättar” såväl över denna huvudsvärm som vid sidan av och efter några timmar hade skvättarna samlat sig till huvudsvärmen och inga som helst tecken på en återflykt till ursprungssamhället! Klockan 15.15 var det så dags för svärm nummer 2 ifrån mitt samhälle nr. 9. Mindre svärm, som slog i samma slånsnår, men på lägre, bekväm höjd och strax innanför ett elstängsel, som man var tvungen att forcera när svärmen skulle samlas in.

Mina tre reservbottnar var slut, eftersom jag tagit en svärm ifrån ett av mina andra samhällen den 26 maj samt gjort två avläggare ifrån andra samhällen med i stort sett färdiga drottningceller så sent som den 1 juni. Dessutom den svärm som nu gick på eftermiddagen kom ifrån det samhälle jag tog ursprungsdrottningen ifrån den 26:e för att göra en separat avläggare av. Efter att ha checkat med kollegor i föreningen fick jag rådet att kontakta Conny Johansson, som ju är en av våra erfarna svärmhämtare.

Conny satt med middagen men han var på plats inom en timme och resultatet av hans jobb kan ni själva studera på bildsviten jag passade på att knäppa medan Conny arbetade. Båda svärmar var lugna och mätta så några stora problem förorsakade de inte Conny trots att han ju fick ta ner den största svärmen ifrån en trappstege.

Det hjälper att ha reservmaterial till hands men eftersom jag började säsongen med endast 8 samhällen – har gjort mig av med två i mellantiden - så förväntade jag mig inte att behöva ha flera än tre reservbottnar. Lådor och ramar har jag flera av men min ramstorlek, SVEA, är inte populär nu för tiden, så jag kan inte med lätthet sälja vare sig avläggare eller svärmar. Flera svärmar lär jag få!

Så fort vädret blir soligt och varmt igen och hallonen slår ut, så blir det dags för kvarvarande 2 samhällen, som jag vare sig delat eller att de själva har svärmat, så…. För så starka samhällen som jag har i år har jag tidigare aldrig upplevt. De som övervintrat i uppstaplingskuporna har gått på 20 helramar Svea och de i mina två trågkupor på 17 helramar Svea. Plus att de alla har gott om 1/ 2 Svea skattlådor över sig. Första skattningen den 1 juni gav på dessa sex samhällen 203 kg netto finsilad honung TROTS svärmar och avläggare. Så nog har jag starka och produktiva undersåtar , eller hur?

Dagisbesök i bigården Johannero

Torsdagen den 28 maj kom dagisbarn ifrån förskolan Kungsfågeln på Nygatan i Kalmar på besök till Ingelstorps Naturbruksgymnasium för att titta på grisar och kor. Därefter fortsatte de till Jim Sundströms bigård Johannero där de fick lära sig om bins tillkomst liksom hur bin producerar honung. Provsmakning följde förstås och till slut fick varje barn och fröken en egen honungsburk med sig hem för att smaka på där hemma. Trots regnskurar emellanåt blev dagen hellyckad och alla barn med personal drog sig hemåt till Kalmar igen med hjälp av en trevlig busschaufför framåt eftermiddagen.
Text: J. Sundström

Intervju med Lars Larsson

Vi kommer under året att intervjua några av våra mest erfarna biodlare och först ut är Lars Larsson.

När och varför började du med biodling?
Intresset för biodling har funnits i bakgrunden ända från barnaåren. Den avgörande kicken kom midsommarafton 1971, då en bisvärm kom flygande och slog ner på stammen av en gammal ihålig lind strax bakom huset och kröp in i ett hål där stararna haft sitt bo, men nyss lämnat. Ett intensivt studerande av dem vidtog. Nu hade jag bi, men någon honung fick jag inte, trots att jag lånade ramar, gjorde låda och hängde upp utanför. Senare fick jag tag en trågkupa och köpte en svärm med medföljande halmkupa. Priset var 25 kronor. Det var starten.

Hur många samhällen har du idag?
Har nyligen lämnat över en del till nybörjare, men har ett 25-tal kvar.

Vilka förändringar inom biodling har skett under åren du har varit med?
Det har skett stora förändringar under de här åren. Bina har blivit mycket bättre till humöret och betydligt produktivare. De gamla mörka Nordiska bina var inte goda att tas med. Rökpusten fick hållas i ständig beredskap – och den användes flitigt. Idag händer det att man kan arbeta i skjortärmarna utan ens slöja på.

Det roligaste med biodling?
Det roligaste med biodlingen är att följa samhällenas utveckling under våren. Det första pollendraget, de ständigt ökande yngelmassorna, utökningsbehovet, skattlåda på, det första honungsdraget på vårblommorna. Hela naturen sprudlar. Biodlingen öppnar ens ögon för blomningen och allt annat som sker i naturen.

Och det tråkigaste?
Det tråkigaste är avtäckning och slutskattning på hösten. Ofta lite honung i ramarna och den sitter hårt.

Något "knep" du kan dela med dig?
Knep. Tillsättning av drottning i ett visefallet samhälle är ansett som en omöjlighet. Men det kan lyckas. Släng ut bina. Bär gärna bort ramarna en bit först. Bina flyger tillbaka, men det gör förhoppningsvis inte nöddrottningen. Sätt tillbaka de bättre ramarna, men inte puckelyngelramarna. Sätt ett färdigt parningssamhälle (Apidea) bakom bygget i kupan (har använt metoden i trågkupor). Efter en stund sitter förhoppningsvis de inkommande, tidigare utkastade, bina klasade kring Apidean. Några timmar senare kan du lätta på Apidealocket och föra undan plastskivan lite, så bina får bättre kontakt. Stör dem sen inte. Efter ett par dagar kan du finna att bina tagit med sig drottningen in i det stora bygget, där hon ”går och lägger” för fullt. Mina fyra första försök lyckades förträffligt, sedan har det varierat.

Föreläsning om biodling i Hagby

Tisdag den 26 maj mellan kl 9.30 – 12.00 kommer två av våra erfarna biodlare, Lars Larsson och Lennart Johansson, att besöka Möregården i Hagby för att prata om biodling. De kommer att visa bilder och tar med sig en del utrustning men inga bin! Skolbarn från mellanstadiet i Hagby kommer också att besöka oss under förmiddagen. Vi hoppas på en välbesökt förmiddag.

Bild: L. Larsson

Jord & Skog skriver om biodling

Tidningen Jord & Skog har 3 korta artiklar om biodling i det senaste numret; Vad är honung, Biodling – en ny nisch i lantbruket och Vilka växter gillar bina.

Ny artikel om amerikanska bisjukdomar

Den amerikanska tidskriften Scientific American har en intressant artikel i aprilnumret om problemet med s. k. colony collapse disorder (hela samhällen försvinner utan tydlig anledning). Det finns flera faktorer bakom problemet, bland annat nya virus, pesticider inom jordbruk och dålig hygien i kuporna.
Läs artikeln Solving the mystery of the vanishing bees.
Läs även läsarnas kommentarer till artikeln (finns längre ner på sidan under artikeln).

Vägen till mitt eget bigårdsparadis

Nog är våren en fantastisk tid i naturen.
Mellan hägg och syrén där vi just nu befinner oss. Fågelbär-, plommon- och bigarråträd är överblommade och förhoppningsvis pollinerade.
Nu är det maskrosor , päron och raps som står på tur för våra medarbetare i bigården.
Och äppelträden slår ut i full blom vilken dag som helst.
Den röda, japanska kvittenbusken på en av bilderna är synnerligen attraktiv för såväl bin som för humlor.
Med lite värme några dagar framöver är det snart dags för första skattningen och så väntar svärmningstiden, som kanske blir intensiv efter den styrka alla samhällen byggt upp under en solig och torr aprilmånad 2009?

Bilder och text J. Sundström

3 maj

Bilder från mötet 3 maj (bilder L. Larsson)

Några punkter från vårt möte 3 maj:

• Slungrummet har nu målats om och vi tackar Lennart, Jim, Toby och Patrik för en god insats. Lennart kommer nu att skaffa en luftavfuktare för att hålla rummet torrt. Vi siktar mot att kunna börja slunga i början av juni och redan nu känns slungrummet betydligt fräschare.
• Vi har reparerat många ramar och men vi kommer att behöva nya mellanväggar.
• Drottningodlingskursen startar 17 maj och fortsätter 21 maj och 31 maj. Anders Wizping har tydligen en riktig "superdrottning" som fyller alla ramar med ägg och tar fram snälla produktiva bin. Vi kommer att kunna odla nya drottningar därifrån. Erik har tillgång till ett isolerat område som kan fungera som bruksparningsplats.
• Skälbyhonung ska säljas för 50 kronor (700g burk) i år.
• Styrelsemötens protokoll kommer framöver att sättas upp på anslagstavlan i klubbhuset.
• Nästa möte 17 maj. Våra vänner från Ölands Biodlarförening kommer på besök.
  

Distriktsmöte på Ingelstorp

Kalmar Läns Södra Distrikt har möte 21 maj på Ingelstorpsskolan i Smedby. Samling i bigården kl. 11.00. Sedan kl. 12.00 talar Walle Johansson, Hjorted, om sitt sätt att sköta bi. Kenneth Fransson från Källebergs Biredskap erbjuder material till försäljning. Självklart finns det även kaffeservering och lotteri. Värdföreningen är Nybroortens Bf.

Vart har bina tagit vägen?

From Biodling i Kalmar

Bild av Lars Larsson, tagen i skogen där Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län möts.

Bin på utflykt

Bild: B. Johansson

En vacker vårsöndag, när solen sken, fåglarna kvittrade och allt skulle rensas i min koloniträdgård. Det var dock en skön avkoppling att få sätta sig vid bikupan och titta när alla flitiga bin kom med sitt pollen i alla möjliga färger. Att det var full aktivitet kändes på locket, det var alldeles varmt.

Mitt i all rensning kom dock en granne och frågade om jag ville hämta mina bin! Han hade fått en svärm vid sin damm, sa han, och det kunde ju inte vara några andra än mina bin! Konstigt med tanke på aktiviteten i kupan, men tänk att få hämta sin första svärm i en damm! Jag "stövlade" dit för att kolla läget, men det visade sig vara ett hundratal bin som hade tagit semester och åkt på Spa! Vi stog vid dammen en lång stund och pratade om bin, skötsel och den goda honungen dom levererar varje år.

av Margaretha Bjerker

Stor brittisk satsning på biforskning

Ett brittiskt konsortium har lovat upp till £10 miljoner för forskning i varför bipopulationen i landet har minskat så radikalt under de senaste åren. Antalet pollinerande insekter har minskat med mellan 10-15% bara de senaste 2 åren och nu kommer departement, forskningsstiftelser och andra organisationer att ställa upp med öronmärkta pengar för att ta fram lösningar. Forskningen ska titta på bisjukdomar, parasiter och miljöpåverkan.
Lär mer i artiklarna på CNN och Times Higher Education.

Biodling på Biblioteket

Torsdag 23 april mellan 14.00 och 17.00 kommer vi att visa upp oss på Kalmar Stadsbibliotek tillsammans med flera andra föreningar. Evenemanget sker i samband med Världsbokdagen, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Medborgarskolan. Jim Sundström kommer att visa ett bildspel som handlar om våra olika aktiviteter denna sommar; biodling för nybörjare, drottningodling för nybörjare samt fortsättningscirkel i biodling.

Alla bi- och honungsintresserade personer är hjärtligen välkomna att besöka Biblan denna eftermiddag. Hjälp till att sprida budskapet gällande en viktig, ideell samhällsgärning: BIODLING! Alla medlemmar är förstås välkomna att hälsa på och vara med en stund.

5 april

Vi var 17 medlemmar som samlades vid bigården för årets första möte som började i skön vårsol men slutade med moln och en kylig vind. Vi delade upp oss i olika arbetsgrupper som krattade löv, inspekterade kuporna och städade i paviljongen. Under mötet gick vi genom sommarens aktiviteter och arbete. Under sommaren ska vi till exempel lägga ett nytt tak på paviljongen och renovera slungrummet. Vid nästa möte, 19 april, ska vi städa i paviljongen, tråda om trasiga ramar och börja arbeta med slungrummet.
Bildserien: J. Sundström, A. Creelman

Vårbilder

Våren har kommit och både huggormen och myrorna är igång. Bildserien av Jim Sundström.

Drottningodling

Vi startar en drottningodlingskurs till sommaren. Anmäl dig till Bernt Olsson (0480 370 94) eller Lennart Johansson (0480 374 65). Tidpunkten är inte bestämd ännu. Vi har 5 apideor och 5 avläggare som vi ska hålla igång hela säsongen med drottningceller som kläcks och blir parade drottningar. Pris för en drottning till medlem är 50 kr, till övriga 200 kr. Kläckfärdiga drottningceller är gratis till medlemmar i mån av tillgång.
Första mötet på kursen är 17 maj 12.30 på Bigården.

Säsongen börjar!

Söndagen den 5 april sätter vi igång våra gemensamma aktiviteter i bigården på Skälby klockan 13.30. Våra möten under kommande säsong kommer att inträffa varannan söndag, jämna veckor, klockan 13.30.

Vi börjar med att presentera såväl gamla som nya medlemmar så att vi får rätt "vi"-känsla ifrån allra första början. Därefter presenterar vår ordförande Erik Olsson - eller hans biträdande hjälpreda i den händelse Erik inte själv kan närvara - de kommittéer och dess respektive medlemmar styrelsen har beslutat om. Exempel på sådana kommittéer är de som ska ansvara för att renovera såväl klubbstuga som slungrum. Vi hjälps alla åt och efter dagens skötsel av bin, utrymmen och materiel så tar vi oss tid att tipsa varandra över en kopp kaffe med dopp.

VÄLKOMNA ! Gamla och nya medlemmar är lika välkomna liksom personer som kan tänkas vara intresserade av biodling men som ännu inte tagit steget fullt ut. Meddela vänner, grannar och andra bekanta att alla är lika välkomna att känna sig för.

Sommarens mötestider är: 5 april, 19 april, 3 maj, 17 maj (besök av Ölands BF), 31 maj, 14 juni, 28 juni, 12 juli, 26 juli, 9 aug, 23 aug, 6 sept, 20 sept, 4 okt (alltid 13.30).

Foto: Toby Hillmalm

Studiecirkel börjar 19 april

Nu har även du som bor i lägenhet möjlighet att bli biodlare och få en trevlig hobby och nya vänner. Vår studiecirkel för nybörjare börjar den 19 april kl 10.00 på bigården, Skälby. Anmälan kan göras till Erik Olsson (0480-340 47) eller Studieförbundet Vuxenskolan (0480- 221 65). Det går också bra att bara komma på nämnd tidpunkt så är du varmt välkommen. Kursen omfattar 8 träffar under sommaren och du får följa biårets rutiner och delta i föreningens aktiviteter.

Om oss

Ett normalt möte kan se ut så här. Det är söndag klockan 13.30 och några biodlare kan ha kommit tidigare för att utföra något jobb i bigården men nu kommer resten så att vi blir ungefär 15 st. Vi har 5-8 bisamhällen som vi hjälps åt att sköta. För den honung vi säljer köper vi färg m.m. för att underhålla byggnaderna och utrustning till biodlingen. Honungen säljer vi på olika sätt men främst på större arrangemang som t.ex. Skälbydagen eller Stadsfesten.

Många biodlare har ställt upp sina bin på Skälby så det är inte bara biodlarföreningens bin där. Efter en timme är det dags att sätta på kaffet. Fika tar vi inne vid ett bord där vi kan sitta och gnabbas och ha roligt. Sen åker alla hem till sitt med nya ideer och intryck för den fortsatta skötseln av de egna bina.

Om det är någon annan föreningen som vill komma och hälsa på oss är ni varmt välkomna! Skolklasser är särskilt välkomna och det är bara att höra av er. Vi tycker det är särskilt viktigt med besök från låg- eller mellanstadiet. Ett litet frö som sås kan ge en biodlare när personen är 50 år, det är ofta i den åldern som man börjar. Men det varierar givetvis uppåt och neråt.

Medlemskap
För att bli medlem i vår förening kan du sätta in 200 kr(avgiften för nybörjare) på postgironummer 1218439-6. Skriv ditt namn, adress, telefonnummer, födelseår och lokalförening (Kalmarbygdens biodlare). Betalningsmottagare är Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR).
Det andra året betalar du ca 410 kr per år varav vår förening får 30 kr. I medlemskapet ingår också Bitidningen som kommer ut 10 ggr/år.

Föreningen har bankgiro 245-7018.


Drottningar
Kalmarbygdens biodlare odlar fram drottningar till sina medlemmar. I mån av tillgång kan det finnas drottningar att köpa. Det är buckfastdrottningar som gäller och vi tar 200 kr för en drottning.

Bild: T.Hillmalm