När och hur började du med biodling?
Det var för cirka 30 år sedan. Min aldsta bror hade bin och jag blev alltmer intresserad av att skaffa mig egna. Det fanns en gammal kvarn med vildbin och jag bestämde mig att ta dem. Jag rev ut bona men jag hade glömt att ta på mig vantarna! Jag hade slöja men fick hundratals stick på händerna och benen. Som tur var fick jag ingen allvarlig reaktion och då började min karriär inom biodling. Bina fick bo ett tag i en pappkartong tills jag hade spikat ihop en kupa och lådor.
Sedan tog jag över tre samhällen på Öland från en bonde som hade fått stroke. Det var smålandskupor och den första invintringen var intressant. De fick 12 ramar och resten av kupan var fylld med filtar och gullfiberisolering ovanpå. Jag upptäckte att råttor hade kommit in i kupan och gjort en tunnel genom gullfibern. Bina hade klätt gullfibern med propolis och skapat en ventilationstunnel! Denna kupa blev särskilt framgångsrik och ett år fick jag nästan 170 kg honung därifrån.
Hur blev det sedan?
Som mest har jag haft 42 samhällen både hemma i Rockneby och på Öland med en årsproduktion på upp till 3,8 ton. Jag gjorde om en husvagn till bipaviljong med inbyggt travers och saxlyft. Bina på Öland producerar honung med en mycket speciell smak av timjan. Jag har tillverkat mycket utrustning själv och gillar att hitta på egna lösningar. Det är ju en del av charmen med biodling!
Vilka förändringar har du märkt de senaste åren?
Visst har det skett stora förändringar i naturen under de senaste 20 åren och det har gått så fort. Tidigare fanns det gott om älgort, hallon och bärris på hyggen men nu ser man bara gräs och sly. Det betyder att bina har mindre att hämta i skogen.
Positiva och negativa sidor med hobbyn?
Det bästa är kontakten med kunder och andra biodlare och de livliga diskussionerna. Det blir en livsstil helt enkelt. Tråkigt när hösten kommer - man är ju ganska trött efter slutskattningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar