Bidag i Nybro

Bidagen på Qvarnaslät i Nybro äger rum den 15 april kl.14.00. Bihälsokonsulenten Preben Kristiansen kommer att föreläsa om drottningodling och bisjukdomar. För övrigt blir det lotteri, kaffeservering, besök i föreningsbigården och möjlighet att träffas och diskutera. Eventuellt finns det även möjlighet att komma in och se på Qvarnasläts nybyggda museum.

Mer information: Lennart Karlsson 070-5251276.

Anmäl dina bisamhällen

  by  kenny_lex

Det är viktigt att alla vi biodlare anmäler våra bisamhällen. Anledningen är att om myndigheterna vet var alla bisamhällen finns blir det enklare att begränsa spridning av sjukdomar. Dessutom får man bättre underlag för forskning kring påverkan av pesticider. Så här skriver SBR:

Har du nyligen skaffat bin eller har du planer på att under innevarande säsong göra det, tänk då på att anmäla var dina bisamhällen finns. Enligt 15 § i bisjukdomsförordningen (1974:212) ska den som innehar bisamhälle lämna uppgift till länsstyrelsen i länet om var bisamhällen är stadigvarande uppställda. Anmälan ska göras vart tredje år räknat från 2004. I år ska således alla biodlare skicka in uppgift till länsstyrelsen, och det ska göras senast den 31 mars. 

• Blankett för anmälan kan laddas ner genom att klicka här. 
• Länkar till de olika länsstyrelserna finns här.

Distriktsbigården säljer bisamhällen

I Distriktsbigården vid Ingelstorp har 19 av 20 bisamhällen överlevt vintern. Eftersom bigården inte behöver ha så många, så har bigårdskommittén (Hans Werthwein, Åke Sandquist och Veine Jernemalm) beslutat att 8 samhällen kan säljas under våren till behövande. Samhällena kostar 1.700 kr och pengarna går in i Distriktets kassa. Buckfastbina är mycket snälla och svärmtröga.

Vid intresse, kontakta Hans Werthwein på telefon 070-6268591. Det går också bra att ringa Veine Jernemalm på 070-5477595.

Betalning kan ske till Distriktets plusgirokonto 33 47 47-3.

Ingemar Fries på besök

Ingemar Fries

Söndag den 18 mars var det distriktsmöte vid Kolbodagården, söder om Kalmar, och gästföreläsaren var Sveriges främsta expert inom biforskning, Professor Ingemar Fries från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Efter tid för diskussion och inköp av redskap hos Kennerth Fransson fick cirka 50 deltagare från hela distriktet plocka från Kolbodagårdens välsmakande lunchbuffet.

Efter lunch var det dags att lyssna på Ingemar som talade kring temat Bihälsa – hur fungerar sjukdomar i bisamhället?

Han förklarade först att bin är odugliga som individer och fungerar bara som samhälle. Bin tillhör gruppen superorganismer där samhället är viktigare än individen. Sjukdomar i superorganismer har helt olika mönster än hos andra djur.

Det finns tre sätt som honungsbin fortplantar sig:

• Jungfrufödsel (parthenogensis)
• Sexuell fortplantning (drottning med drönare) 
• Superorganismen fortplantar sig genom att dela på sig (svärmning) 

Svärmning är alltså nödvändig för artens överlevnad och biodling komplicerar saker genom att förhindra just svärmning.

Alla sjukdomar som drabbar bin kan överföras via vuxna bin. Det finns två sätt för en patogen att sprida sig: vertikal överföring från generation till generation och horisontell överföring mellan individer inom samma generation. Patogener som sprider sig horisontellt inom t ex ett bisamhälle sprider sig på ett aggressivt/virulent sätt och brukar leda till stor dödlighet medan vertikal spridning inte normallt leder till dödlighet. Felflykt och röveri är de naturligaste metoderna för spridning av horisontella sjukdomar. Sådant förekommer bland vilda bin men inom biodling ser vi mer felflykt och röveri samt överföring via byte av ramar. Horisontell överföring förekommer mest inom biodling med allvarliga konsekvenser medan vilda bin drabbas mer sällan eftersom vertikal överföring sällan leder till dödlighet.

Människans avel av husdjur har reducerat den biologiska variationen med risk för att förlora den naturliga resistensen hos djuret. Genetisk variation är extra viktig för just honungsbiet. Det största problemet är just biodlingen. Vi biodlare väljer de anlag som passar oss i stället för att gynna genetisk variation. Vi vill ju ha särskilda sorter som inte svärmar och är kakfasta men genom att göra det försvagar vi våra bin. Som tur är har vi fortfarande vilda bin. Tambin har mycket mer sjukdomar än vilda.

 Till sist gav Ingemar de viktigaste stegen mot långsiktigt bättre bihälsa:

• Minska horisontell smittspridning mellan samhällen 
• Bevara hög genetisk variation 
• När avel bedrivs, öka binas utrensningsiver 
• Bekämpa varroakvalster (lagom effektivt)

Kvalitet i honungsproduktion

Torsdag 15 mars fick vi besök av Ingmar Wahlström från Torsås Bf som föreläste om kvalitet i honungsproduktion. Ingmar är kvalitetsansvarige i distriktsstyrelsen och är dessutom medlem i SBRs Kvalitetskommitté. Vi var 15 medlemmar som samlades i Vuxenskolans nya lokaler i Kalmar och föreläsningen kombinerades med livlig och givande diskussion.

Ingmar gick genom regelverket för livsmedelsproduktion och hur det påverkar biordare, syftet med den nya självkontrollen Bihusesyn samt honungsbedömning. En viktig åtgärd mot spridning av sjukdomar är att registrera alla uppställningsplatser hos Länsstyrelsen. Om alla bigårdar är registrerade så har man överblick, inte minst när eventuella experiment med GMO planeras.

Ingmar rekommenderar att alla biodlare tittar på nedanstående länkar och att alla går genom Bihusesynen. Den är främst en självkontroll för att göra alla medvetna om kvalitetsfrågor. Inga pekpinnar, bara en påminnelse.

• Ladda ner dokumentet Bihusesyn.
• Honungsbedömning - beskrivning och regler.
• Sigill biodling.
• GMO
• Blankett för anmälan av uppställningsplats (Länsstyrelsen)

Äventyrliga bin avgörande för samhällets överlevnad

  by  San Diego Shooter

Bland oss människor finns det en del som tar gärna risker och vågar testa nytt. Sådana personlighetsdrag finns hos uppfinnare och utforskare men finns det sådana typer i djurvärlden? Hos bin finns det definitivt äventyrslystna individer enligt en artikel på SVT Vetenskap, Äventyrliga bin - som mänskliga nytänkare. Forskare i USA under ledningen av Gene Robinson (University of Illinois) har lyckats göra neuroligiska studier av bihjärnan och har identifierat gener som gör att vissa bin är mer riskbenägna än andra. De här generna har ungefär samma funktion hos oss människor; nämligen förmågan att ta risker och provat nytt. Bara cirka 5% av alla bin i ett samhälle är sådana äventyrslystna typer men det är de som lyckas hitta nya födokällor eller boplatser eftersom de vågar flyga lite längre in i okända områden.

- Forskarna drar också paralleller till hur mänskliga samhällen gynnas av att det finns risktagande individer som går utanför ramarna, ifrågasätter och uppfinner. Ungefär på samma sätt är det med bisamhällen. Det är som om evolutionen ser till att den här egenskapen finns bland så olika djurarter som människor och bin.

Läs mer i en artikel i tidskriften Science: To Boldly Go Where No Bee Has Gone.

Nu börjar det nya biåret

Bild: J Sundström

I dag var solen framme och bina var ute. Äggläggningen är igång och bina har börjat leta efter årets första blommor som syns i denna bild av Jim Sundström. Har dina samhällen tillräckligt med socker nu, efter denna relativt milda vinter?

Bild: J Sundström

Majoriteten av honung såld i USA är fusk

  by  Siona Karen

Ungefär 75% av all honung som säljs i amareikanska affärer är inte riktig honung, enligt en artikel på webbplatsen Food Safety News, Tests Show Most Store Honey Isn't Honey. Väldigt många företag filtrerar bort pollen från produkten och enligt Världshälsoorganisation (WHO) och EU kan man inte kalla sådana produkter för honung. Processen ultra-filtrering används väldigt ofta för att ta bort alla spår av pollen och anledningen är att det går inte då att spåra honungens ursprungsland.

Kina exporterar väldigt stora mängder honung till USA och eftersom amerikanerna har försökt sätta restriktioner på importen finns det många sätt att kringgå lagstiftningen. Tydligen används olaglig antibiotika i en del kinesisk honungsproduktion och ultra-filtrering gör det omöjligt att upptäcka smugglingen. Honungen skickas ofta till mellanländer där det paketeras som inhemsk honung och skickas vidare till USA. Amerikanska myndigheter försöker att stoppa den illegala handeln men det är ingen lätt uppgift som artikeln berättar.