Biodlarkonferens i Nyköping

Biodlingsföretagarnas stora årskonferens, Biodlarkonferensen, äger rum 9-11 februari i Nyköping (Sunlight Hotel & Spa). Som vanligt finns det ett mycket intressant och varierat progam med inblick i den senaste forskningen, erfarenhetsutbyte med erfarna biodlare samt information om aktuella nationella projekt som VSH-projektet, Pollinera Sverige, Bikalendern mm. Dessutom kommer flera redskapsföretag som utställare. Just nu kan du få rabatt på flera paketerbjudanden, beroende på vilka dagar di vill delta.

Mer information och detaljerat program. Bokning sker via adressen bokning@sunlight.se.

Pollinera Sverige

Under en workshop 1 december 2017 lades den första grunden till nätverket Pollinera Sverige som ska lyfta den livsviktiga pollineringsfrågan. Forskare och experter från Sveriges universitet och företrädare för miljöorganisationer, parker och trädgårdar, biodlare, koloniträdgårdsföreningar samt bönder och odlare var eniga om att dela och sprida kunskaper om hur vi kan gynna pollinatörerna.

Workshopen gav gott resultat och man enades om att bygga vidare på samarbetet internt mellan parterna och även att satsa på utåtriktade kampanjer mot allmänheten.

– Bara att dela sina pågående projekt tillför oerhört mycket. I den här gruppen ska vi samla alla resurser som finns från avancerad forskning till skolmaterial för barn och hjälpas åt att sprida det, säger biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, som tagit initiativet till nätverket tillsammans med kommunikatören Anna Lind Lewin.

– Efter att vi under fyra år arbetat med att lyfta den svenska binäringen i föreningen Svenska Bin har vi sett behovet av att informera om alla pollinatörer, även vilda bin som solitärbin och humlor. Dessa arter far ännu mer illa på platser där det odlas få grödor, i natur med minskad biologisk mångfald eller av pesticider än vad våra honungsbin gör, säger Anna Lind Lewin.
– Pollinatörerna behöver samma sak som vi – mat och boplatser.

Läs mer på pollinerasverige.se.

Källa: Pressmeddelande från Svenska Bin på myNewsdesk: Experter samlas bakom Pollinera Sverige.

Skälby Julmarknad

Söndag den 10 december var det dags för Julmarknaden på Skälby och vi var förstås på plats. Conny, Catharina, Adam, Muhamed, Jadwiga och Kerstin turades om att sköta vår monter och sälja honung, lotter och informera nyfikna besökare om föreningen och biodling. Som vanligt var det mycket folk i rörelse och dessutom blev julstämningen ännu bättre med ett ymnigt snöfall under dagen.

Vi hoppas att insatsen har lockat några besökare att delta i vår nybörjarkurs till våren. Ett stort tack till alla som ställde upp!

Bilder: K Jonsson, M Tatarevic

Honung från Porsche!

Bild: Porsche, pressbild

De flesta av oss vill gärna ha en Porsche men om du inte har råd med bilen kan du åtminstone köpa deras honung. Nu finns det bikupor kring Porsches fabrik i Leipzig, Tyskland och en väldigt speciell märkeshonung säljs nu, enligt en artikel på bloggen Teknikens värld, Porsche lanserar egen honung. Bigården etablerades i våras och hittills har cirka 400 kg honung producerats med namnet ”Turbienchen – der Honig von Porsche Leipzig”.

Satsningen är ett sätt att väcka uppmärksamhet kring miljöfrågor och hotet mot pollineringsinsekter samt att visa att biltillverkaren tänker på miljön.

Läs även Porsches pressmeddelande: Porsche Leipzig produces its first honey.

Afrikanska "mördarbin" ger hopp för liberiska bönder

Bönder i Liberia, ett av världens fattigaste länder efter många år av inbördeskrig, har lyckats bedriva vinstgivande biodling med landets ökända aggressiva bin. En artikel i den brittiska tidningen The Guardian, Sweet as honey: the African killer bees providing a living in Liberia, beskriver hur biodling har utvecklats under de senaste åren från noll till 1352 utbildade biodlare. Tidigare fick man ta honung från vilda samhällen, en mycket farlig verksamhet. Affärerna sålde därför bara importerad honung.

Tack vare ett kanadensiskt biståndsinitiativ fick en grupp intresserade bönder en biodlarutbildning och började "tämja" de inhemska bin. Trots binas rykte som "mördarbin" har biodlarna lyckats skapa en liberisk honungsindustri och visar att det går att bedriva biodling i landet. Förutsättningar är ju bra med rik växtlighet, bra klimat för året runt biodling och brist på pesticider inom jordbruk. Idag finns det liberisk honung i affärerna, genom företaget Liberia Pure.

Här ser du en film om verksamheten (på engelska med textning)

Biljud förebygger järnvägsolyckor med elefanter i Indien

"Elephants in Bandipur national park" (CC BY 2.0) by Dave Lonsdale

Elefanter är faktiskt väldigt rädda för bin, framför allt för risken att bli stucken på den känsliga snabeln. Nu använder ett järnvägsbolag inspelningar av arga bisvärmar för att skrämma bort elefanter från järnvägsspår i nordöstra Indien, enligt en artikel i tidningen Hindustan Times, ‘Plan bee’ keeps elephants off railway tracks in Assam. Krockar mellan tåg och elefanter i regionen är ganska vanliga och ofta farliga. Högtalare sätts upp nära kända elefantspår och när ett tåg är på väg spelas biljudet upp. Idéen har redan gett resultat och bolaget planerar att utöka antalet anläggningar nästa år.

Årsmöte 2017

Söndag den 26 november var det dags för föreningens årsmöte och denna gång var det 24 medlemmar som kom till Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Kalmar.

Alla handlingar hade skickats till medlemmarna via e-post eller brevpost i god tid med bland annat föreningens verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för 2018. Mötet leddes av Lars Berggren med Alastair Creelman som sekreterare.

Den nya styrelsen för 2018 består av Margaretha Bjerker (ordförande), Catharina Thuresson, Magnus Nilsson, Tina Burvall (ny), Erik Olsson (ny), Muhamed Tatarevic och Conny Johansson. I slutet av mötet avtackades Alastair Creelman och Henrik Haglund som lämnar styrelsen men fortsätter i förening.

Mötet också valde följande kommittéer:

• Bigårdskommitté: Henrik Haglund, Catharina Thuresson och Bernt Olsson
• Bihälsokommitté: Anders Häggblom, Bernt Olsson
• Honungsbedömningskommitté: Henrik Haglund, Jarl Nilsson, Beate Leggedör, Margaretha Bjerker
• Marknadsförings- och utbildningskommitté: Conny Johansson, Adam Hjort-Ström
• Studiecirkelkommitté: Fredrik Thunberg får uppdraget att rekrytera kommittémedlemmar.

Efter mötet blev det en redovisning av honungsbedömningen, lottdragning och sedan förstärkt fika med den sedvanliga smörgåstårtan, läsk, kaffe och kakor.

Vi ses igen i bigården i april!

Vaxsmältardagen 2017

Bilder. C Thuresson

Lördagen den 11 november var det dags igen för årets sista möte på bigården, som vi ägnade åt vaxsmältning och städning. Kjell Franzen startade som vanligt upp det hela vid åttatiden på morgonen. Han fyllde på vatten, klöv ved och fick fart på vedugnarna. Inför arbetsdagens start kl 10.00 hade ett tiotal medlemmar dykt upp och lite senare var vi totalt tjugo personer i bigården.

Utöver vaxsmältning, tvätt och rengöring av föreningens ramar smälte 7-8 föreningsmedlemmar sitt vax. På bigården passade vi även på att kratta löv, få ännu bättre ordning på bi-utrustning och städat i paviljongen. Bernt och Conny såg till att föreningens samhällen varroabehandlades med oxalsyra.

Jadwiga hade lagat till en fantastiskt god och värmande gryta, som hon och Kerstin hjälptes åt att duka fram och servera med goda tillbehör.

Strax efter lunchintaget var det dragning i årets medlemslotteri. Under säsongen har medlemmarna samlat på sig en lott per bigårdsträff de varit på. Tre vinnare drogs:
1a pris: Adam Hjort Ström - 2 flak (48 brk) 500 gr burkar med lock.
2a pris: Tina Burvall - 1 kg vaxmellanväggar  

3e pris: Zsuzsanna Timea Popucza - 1 flak (24 brk) 500 gr burkar med lock.

Grattis till vinnarna!

Årsmöte och honungsbedömning

Årsmöte 2017

Alla medlemmar är varmt välkomna till föreningens årsmöte som äger rum 26 november kl 13.30 på Studieförbundet Vuxenskolan, Långgatan 34 i Kalmar. Alla medlemmar får inom kort kallelse, dagordning, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan via e-post eller brevpost. Som vanligt bjuder vi på förstärkt fika med smörgåstårta. Välkomna!

Honungsbedömning
Medlemmar som vill lämna in sin honung för bedömning ska lägga burken och bedömningskort (skriv medlemsnummer på kortet) i klubbhuset senast fredag 24 november. Bedömningskortet finns i Bitidningen eller kan laddas ner från SBR. Honungsbedömningskommittén träffas sedan lördag 25 november. De som blir godkända har rätt att beställa etiketter från SBR. Vid årsmötet får du tillbaka burken samt undertecknat och ifyllt bedömningskort.

Flygande insekter försvinner

Två tredjedelar av alla flygande insekter har försvunnit från cirka 60 naturområden i Tyskland de senaste 20 åren, enligt ett radioreportage av Sveriges Radio P1 Morgon, Antalet flygande insekter har rasat. I reportaget intervjuas Håkan Ljungberg, entomolog vid Artdatabanken och Martin Moraeus, lantbrukare och ledamot i styrelsen för Lantbrukarnas riksförbund. Studien undersökte bara naturområden och inte jordbrukslandskap där man kan anta att situationen är ännu allvarligare. De har inga statistik över särskilda arter och har bara undersökt den totala biomassan.

Ingen har gjort någon liknande studie i Sverige men mycket tyder på att även här har antalet flygande insekter minskat. Många pekar ut jordbrukets användning av bekämpningsmedel som en bidragande faktor men samtidigt skulle jordbruket drabbas hårt utan möjlighet att bekämpa skadedjur och svampangrepp.

Vaxsmältningsdag 11 november

Lördag den 11 november är det dags igen: det sista bigårdsmötet för säsongen då vi smälter ner alla gamla vaxkakor. Klockan 10.00 drar vi igång med kokande vatten, mycket ånga och en viss doft och sakta men säkert rengör vi alla gamla ramar och samla in vax. Men dagen handlar inte bara om vaxsmältning. Alla är välkomna att delta, antingen hela dagen till cirka 15.00 eller bara en del av dagen. Vi kommer att kratta löv, städa lite i bigården och behandla föreningens samhällen mot varroa med oxalsyra. Lunch och fika kommer att serveras till självkostnadspris.

Biodlare behöver faktabaserad kunskap

"Beekeeper Leila" (CC BY-NC-ND 2.0) by MirjamvandenBerg

Många problem inom biodling orsakas av slarv och otillräcklig utbildning hos enskilda biodlare. Därför behöver vi flera utbildningsinsatser över hela landet för se till att alla biodlare har rätt kompetens för att skapa en hållbar biodling. Det menar Eva Forsgren, professor på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i ett radioreportage as SR Vetenskapsradion, Slarviga biodlare kan bidra till bisamhällens död. En ny studie visar att många hobbybiodlare har spår av bakterieinfektioner och varroaangrepp i sina kupor men inte vidtar rätt åtgärder i tid. Även om det finns många kända hot mot våra bin så kan man oftast hantera dessa om man använder rätt metoder i tid. Biodlare som vidareutbildar sig har klart färre förluster, menar Eva.

- De biodlare som de senaste tre åren har tagit del av någon biodlingsrelaterad utbildning har betydligt lägre förluster av sina bisamhällen än andra biodlare.

Främst gäller det att inte tro på vandringshistorier och rykten, men hålla sig till forskningsbaserad fakta. Lyssna på radioreportaget nedan.

Spår av pesticider i honung - ny internationell studie

"DSC_0962" (CC BY-NC 2.0) by rachaelbonoan

En ny studie visar att det finns spår av pesticider i honung från alla världsdelar, enligt en artikel av Karin Böjs i DN, I nästan all världens honung finns en droppe gift. Det handlar förstås om neonikotinoider och trots att EU har förbjudit användning av dessa pesticider inom jordbruk visar studien att hela 79% av all prov från Europa innehöll spår av neonikotinoider. Nivåerna var ännu högre i Asien (80%) och Nordamerika (86%). Halterna var för låga för att vara farliga för människor men tillräckligt höga för att vara ett hot mot bina.

I Europa har en del länder som Danmark kringgått förbudet och även om Sverige följer EUs förbud så finns det en del undantag. Neonikotinoiders negativ påverkan på bin och humlor är väldokumenterade.

- En brittisk och en fransk forskargrupp rapporterade i tidskriften Science om skadliga effekter. Den brittiska gruppen visade att humlor producerar 85 procent färre drottningar om de får i sig neonikotinoider. Den franska gruppen visade att många honungsbin förlorar sitt lokalsinne, flyger vilse och dör.

Studien får ganska mycket uppmärksamhet runt om i världen och bidrar till diskussionen om miljökonsekvenserna kring använding av pesticider inom jordbruk. Läs även en artikel om studien i amerikanska Science News, Much of the world’s honey now contains bee-harming pesticides.

Referens: E.A.D. Mitchell et al. A worldwide survey of neonicotinoids in honey. Science. Vol. 358, October 6, 2017, p. 109. doi:10.1126/science.aan3684.

Dags att rapportera ditt biår

Ännu en biodlarsäsong närmar sig sitt slut och det är dags att tänka på årsrapporten. Denna är värdefull för Biodlarnas årsstatistik och handlar bara om hur många samhällen du har och honungsskörden. Det är viktigt att så många medlemmar som möjligt (även om du har bara ett samhälle) rapporterar sin biodling för att det ska finnas pålitliga statistik över svensk bioling.

Du kan ladda ner rapporten eller använda blanketten som finns i septembernumret av Bitidningen (sida 11). Lämna rapporten till Margaretha Bjerker (ordförande) via e-post (m.bjerker@hotmail.com), brevpost till Margaretha Bjerker, Kylegatan 13B, 392 45 Kalmar eller lämna din blankett i klubbhuset på Skälby.

Årsrapport 2017

Kiviks Musteri samarbetar med biodlare

"Kivik" (CC BY-SA 2.0) by Infomastern

Varje år sätts nästan 5 miljoner bin i arbete på Kiviks Musteri. De levererar en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar fruktodlingarna nedanför naturreservatet Stenshuvud på Österlen och på Solnäs Gård utanför Lund.

- Ju fler gånger en pollinatör besöker en blomma desto bättre utvecklas äpplet, berättar Jan Jensen, odlingsansvarig på Kiviks Musteri.

Det är biodlarna Martin Svensson och Johan Falk som flyttar ut sina bisamhällen till fruktodlingarna.

- Jag sitter på helspänn och väntar på blomningen, det gäller att pricka in helt rätt tidpunkt, berättar Martin. Jan Jensen berättar hur han tillsammans med biodlarna planerar för att bina ska landa på rätt plats.
- Honungsbin gillar inte när det blåser och inte när det är skuggigt, så vi planterar lähäckar och väljer soliga platser där de kan fokusera på att samla nektar från fruktträden.

Under Äppelmarknaden 23–24 september kommer Svenska Bin i samarbete med lokala biodlare att vara på plats både på Kiviks Musteri och i Äppelmarknadens Kunskapstält nere i Kiviks hamn.

- På musteriet kommer vi att bjuda på en Honungsbar där besökarna kan prova på olika honungssorter och berätta om bin och biodling. Man kan också passa på att köpa honung med tydligt ursprung från trakten. Vi vill lyfta de lokala biodlarna och deras viktiga insatser för pollineringen, säger Anna Lind Lewin som arbetar för föreningen Svenska Bin.

Läs mer om satsningen i ett pressmeddelande från Kiviks Musteri, Utan bin inga äpplen – Kiviks Musteri satsar på pollinatörerna.

Skälbydagen

Föreningen var med på Skälbydagen, 16 september, med honungsförsäljning, lotteri och information om biodling. Evenemanget fick många besökare med ett bra underhållningsprogam, ponnyridning och många föreningar som ställde ut. Arrangören var Lions som samlade in pengar till välgörenhet via bland annat lotterier.

Henrik Haglund, Adam Hjort-Ström och jag (Alastair Creelman) var med och vi fick en hel del nyfikna besökare med alla möjliga frågor om bin och biodling. Många har hört talas om "bidöden"och undrar hur svenska bin påverkas av varroa, pesticider och andra miljöfrågor. Andra har frågor om honung; om olika sorters honung, varför svensk honung är fast och inte flytande, varför importerad honung är så billig mm. Vi svarade så gott vi kunde och bidrog förhoppningsvis till att höja medvetenheten om biodlingens betydelse.

Dagen fick en abrupt slut när regnet kom cirka 14.30 men annars var dagen ganska varm och solig.

Möte på Skälby och summering av FlowHive-projektet

Hösten kommer och vid dagens (10 september) möte på Skälby kunde vi konstatera att alla samhällen har fått mat för vintern och att det mesta i bigården är i ordning. Vi behövde kontrollera lite läckage i klubbhusets tak och städa lite i paviljongen men annars var det en trevlig och avslappnad eftersmiddag i solen. Nästa möte på Skälby är 24 september och glöm inte vaxsmältningsdagen 11 november!

FlowHive

Dags att summera vårt första år med FlowHive-kupan. Kupan fick en avläggare under senvåren och vi hade inte väntat oss någon honungsskörd alls i år. Men samhället kom igång bra och till slut fick vi 5 kg honung via kranen på skattlådan och lite mer honung från yngellådans normala ramar. Titta på filmen nedan för att se honungen rinna genom kranen! Vi hopas nu att samhället klarar vintern och kan bli ett starkt och produktivt samhälle nästa år. Filmen har tagits av Henrik Haglund som har skött FlowHive-kupan under säsongen.

Radioprogram om biodlingens utmaningar

Sveriges Radios matprogram Meny har gjort ett bra reportage om biodling, honung och matlagning med ett besök hos Lotta Fabricius Kristansen, Bins betydelse för vår mat – och hoten mot dem. Lotta är känd för sina insatser inom svensk biodling och förra året fick hon Gastronomiska Akademiens diplom för "framstående insatser med att sprida djupgående kunskap om biodling och honung". I intervjun guidar hon runt på sin bigård utanför Stockholm, pratar om de olika utmaningarna som finns inom dagens biodling och bjuder på smakprov på olika sorters honung.

Integrationsprojekt på bigården

Kalmarbygdens biodlare har haft besök av två grupper av asylsökande flyktingar som kom till vår bigård. Tanken med detta lilla projekt är att de under sin asylprocess ska integreras i samhället medans de lär sig svenska hos Studiefrämjandet. Innan jag gick in i detta projekt så tog jag mig en riktig funderare, klara jag av detta, hur är deras språkkunskaper, behövs fler biodlare som backup? Till slut tog jag uppdraget, detta ångrade jag inte. Trots lite språkförbistringar så är jag mer än nöjd.

Kursen handlar om bin och biodling, vad som finns runt våran bigård (växtlighet). Vi kollade vilket pollen bina flög hem med, hur vi sköter våra bin på bigården, vilka individer finns i en bikupa, hur honung blir till samt besök av föreningens informationsbigård. Deltagarna som varit med (10st/grupp) fick smaka honung från området, flytande och den fasta honungen från min skälbykupa. Många fastnade för den flytande honungen. Det bjöds på kaffe och kaka för dem som ville ha.

Två träffar till är inplanerade och är det någon som är intresserad av att deltaga så hör av er till mig Henrik, tel. 076-0103629.

Foto och text: Henrik Haglund

Biodlingskonferenser i oktober

Vi vill tipsa om två intressanta konferenser som äger rum i oktober: i Skänninge lördag 7 oktober (09.15-16.00) och i Skara lördag 21 oktober (09.15-16.00). Bägge konferenser har nästan samma upplägg med föreläsningar om VSH-projektet (Varroa Sensitive Hygiene), vaxprojektet och kvalitetssäkring med gott om möjligheter till frågor och diskussion.

Konferenserna riktar sig mot alla biodlare som har minst ett par års erfarenhet och finansieras av EU-medel genom det Nationella Honungsprogrammet. Konferenserna är gratis men du får betala för lunch och fika.

Skänninge, 7 oktober: Biodlarnas hus, Borgmästargatan 26, 596 34 Skänninge. Anmälan, senast 29 september, till Maj-Britt Järnvall, tel 0142-42 20 02 eller e-post maj-britt.jarnvall@biodlarna.se.

Skara, 21 oktober: Uddetorps Naturbruksgymnasium, 532 96 Skara. Anmälan, senast 13 oktober, till Vuxenskolan Västra Götaland, tel 0522-65 33 33 eller e-post vgregion@sv.se.

Information om honungsdepån

 CC BY-NC Some rights reserved by hepp

Vid bimötet den 27 augusti informerade Torbjörn Aagesson om sin roll som depåföreståndare.

Om du har honung som du vill sälja till honungsdepån (Svensk Honungsförädling) i Mantorp kontaktar du Torbjörn Aagesson, 073-2280050, depåföreståndaren för bl a Kalmarbygdens biodlarförening. Han har spann som kan fyllas med 28 eller 140 kg, eller den mängd man nu vill sälja. Honungen ska vara grovsilad och orörd samt att vattenhalten får vara max 20%. Det är biodlarens ansvar att kontrollera vattenhalten innan den levereras till depån. Leverans av honung kan ske från runt midsommar och fram till slutet av november.

Varroabehandling på Skälby

Vid dagens möte på Skälby började vi invintringsprocessen med den sista slungningen och varroabekämpning. I bilderna ser du Erik Olsson som droppar myrsyra på wettexdukar i varje kupa för att döda varroakvalster. De ligger i kuporna ett dygn och sedan tas dem bort. Vid nästa möte får alla samhällen sin vinterfoder och sedan är det i princip godnatt till våra skyddslingar.

Under fikastunden informerade Torbjörn Aagesson om sitt arbete som honungsdepåföreståndare. Vi ses igen söndag den 10 september!

Seniorträff i Stadsparken

Från vänster: Ivar Engqvist, Margaretha Bjerker (ordförande), Jalle Nilsson, Erik Olsson, Kjell Franzén, Lars Berggren, Bernt Olsson, Lennart Johansson, Lars Larsson

Flera av föreningens äldre trotjänare samlades för en gemensam lunch på restaurangen Park Hermina i Stadsparken, lördag 26 augusti. Vi i styrelsen ville tacka dem för allt arbete och engagemang de har visat under åren. De flesta är fortfarande biodlare och alla har ett brinnande intresse för bin och honung. Det var roligt att höra både gamla minnen om biodling på 50- och 60-talet och synpunkter om dagens biodling och de senaste nyheterna. Alla var överens om att dagen bin är betydligt snällare och produktiva än gårdagens!

Fällor mot kupskalbagge i forskningsprojekt

By James D. Ellis - This image is Image Number 5025046 at Invasive.org, a source for images of invasive and exotic species operated by The Bugwood Network at the University of Georgia and the USDA APHIS Plant Protection and Quarantine program., CC BY 3.0, Link 

Lilla kupskalbaggen är ett allvarligt hot mot biodling och nu startar ett projekt mellan Jordbruksverket och biodlare i sydvästra Skåne för att kunna upptäcka skalbaggen i tid, enligt ett radioreportage av P4 Malmöhus, Honungsfällor ska skydda mot skalbaggehot.

I Europa har skalbaggen bara hittats i södra Italien men den kan komma in i landet via ett fatyg och därför startar ett projekt där biodlare i närheten av främst Trelleborg  sätter upp fällor för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella skalbaggor. Fällorna ska vittjas varje månad och man hoppas förstås att aldrig hitta något, men god beredskap är ju alltid bra. I USA har lilla kupskalbaggen redan orsakat stora förluster bland biodlare.

Läs mer om lilla kupskalbaggen i en broschyr av Jordbruksverket. Lyssna på radioreportaget här.

Kan ämnen i färsk honung motverka antibiotikaresistens - ny forskning

Forskare vid Lunds universitet samarbetar med biodlare i Blekinge för att undersöka om mjölksyrebakterierna som finns i färsk honung kan ersätta antibiotika i behandling av multiresistenta sjukdomar, enligt ett reportage av Sveriges Radio P4 Blekinge, Blekingebin kan rädda liv. Forskare Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson har sedan länge undersökt hur mjölksyrebakterier i honung kan användas i sårbehandling och halsinfektioner och nu vill de se om man kan ta fram ett alternativ till antibiotika som penicillin. Ett globalt hälsoproblem idag är överanvändning av antibiotika som kan till slut leda till multiresistenta sjukdomar som vi inte kan bota.

Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, så kallade multiresistenta, är enligt Folkhälsomyndigheten ett av de största hoten mot människors hälsa, något Alejandra Vasquez hoppas råda bot på.

I samarbete med Sårcentrum på blekingesjukhuset har hon gjort världens första studie där man testar binas mjölksyrebakterier på människor.

– Jag kan inte säga något innan den vetenskapliga publikationen är ute, men det har gått bra i alla fall. Även om vi skulle behöva forska mer.
Reportaget innehåller en intervju med biodlare Bertil Frost i Blekinge. En del av projektet kommer att undersöka hur hans bin överlever vintern genom att äta sin egen honung i stället för sockerlösning. Bina har dessutom fått mat med extra mjölksyrebakterier under våren.

Lyssna på reportaget här.

Musik i bigården

Det är inte ofta att man spelar musik i en bigård men här kommer en kvartet som spelar stycket Humlans flykt av Rimsky-Korsakov mitt bland bikuporna.

Honung i Ryssland

Jag har varit på bilsemester i ryska Karelen, runt Europas största sjö, Ladoga. En fascinerande resa med mycket vacker natur och upplevelser. En stor del av Karelen tillhörde Finland före kriget och staden Vyborg var Finlands näst största stad 1939 och var även en av Sveriges största och viktigaste städer under stormaktstiden. Andra kända städer i området som vi besökte var Kexholm (nuvarande Priozersk) med sin vackra fästning och Sortavala, en populär finsk semesterstad före kriget. Mycket finns kvar av de gamla finska husen och byggnader (många tyvärr i dåligt skick) som står sida vid sida om sovjetiska höghus och moderna köpcentra och fina kontorshus. Kunskaper i ryska rekommenderas eftersom väldigt få talar engelska.

Biodling är stor i Ryssland och honung säljs i stora mängder av lokala biodlare nästan överallt. Det finns en stor variation av sorthonung (akacia är särskilt populär) plus mängder av vax-, pollen- och propolisprodukter, t ex salvor, ljus, hälsokost mm. Alla som säljer erbjuder ett stort sortiment och ingen sålde "bara honung" som vi oftast gör här i Sverige. All lokal honung säljs lokalt av odlarna men det finns också storskalig biodling som levererar till stora kedjor och som exportvara. På marknaden i Priozersk såg vi 10 kg hinkar till salu och det verkade som att folk köper gärna av lokala biodlare i storförpackning hellre än att köpa på köpcentrum.

Mest intressant var frukthonung, där man blandar honung med frukt och bär: hallon, jordgubb, hjortron, björnbär, äpple, päron, mango mm. Smakar helt underbart! Jag köpte mango, björnbär och ingefära. 500g kostade cirka 45 kr. Tror att det skulle sälja bra här också. Har du sett liknande här hemma?

Vill du se bilderna i större format kan du klicka här.

FlowHivedrottning märkt

För några veckor sedan tog vi en svärm och gav dem vår nya FlowHive-kupa som nytt hem. Vid söndagens möte på Skälby var det dags att hitta och märka drottningen. Samhället är fortfarande ganska litet (se bilden) men yngel finns och vi får se hur utvecklingen går under resten av sommaren. Det blir inte mycket honung i år men förhoppningsvis får vi ett starkt samhälle till nästa säsong.
Nu har vi ju också koll på den nya gulmarkerade drottningen!

Drittningen gulmarkeras

Under utveckling

Temamöte om honungskvalitet

Ingmar Wahlström leder diskussionen

Dagens gäst på Skälby var Ingmar Wahlström från Torsås, vice ordförande i SBR och ordförande i SBRs kvalitetskommitté, som pratade om honungskvalitet. Vi var 13 medlemmar som deltog i mötet och det blev en bra diskussion om olika aspekter av honungsproduktion.

När smakar honung som bäst frågade Ingmar som inledning. Svaret är självklart - direkt från kakan. Om det smakar bäst på kakan kan vi fundera över hur vi bäst kan bevara smaken och känslan av färsk honung. När vi silar och rör om honungen tillför vi luft och det påverkar smaken. Om vi dessutom värmer upp honungen försvinner viktiga ämnen. Försiktig behandling är det som gäller alltså. Ett förslag var att inte finsila och i stället försöka skumma bort eventuella partiklar. Se till att du håller ditt redskap rent och byter bort till exempel silar med jämna mellanrum.

Som livsmedel styrs all honungsproduktion av Livsmedelsverkets föreskrifter och där hittar du alla gällande regler. Biodlare som endast säljer sin egen honung utan tillsatser betraktas som primärproducenter. Producerar du mer än 1000 kg per år får du anmäla din produktion till länsstyrelsen. Honung som innehåller andra substanser eller tillsatser får inte marknadsförs som honung och i stället får det heta något i stil med blandning av honung och xxx. Om bina har dragit på lind/ljung/raps osv får det heta lindhonung men inte om du smaksätter den under produktionen. Du får gärna lägga till ortsnamn (Kalmarhonung, Ölandshonung osv) och det har visat sig vara en framgångsrik försäljningsstrategi. Honungskvaliteten bygger på tre ben: honungsbedömningen (vattenhalt och renhet), bihusesyn och etikettreglerna.

Andra intressanta fakta:

• konsumenter idag vill helst köpa mindra burkar (500g och mindre)
• glasburkar ska användas bara en gång och sedan gå till återvinning
• profilering av lokala honungssorter samt sorthonung är en framgångsrecept

Ett stort tack till Ingmar för en mycket givande möte.

Amerikansk yngelröta - faran över

Alla prov som togs i samband med utbrottet av amerikansk yngelröta i Ebbetorp för någre veckor sedan har varit negativa och det finns inga spår av sjukdomen, enligt bitillsynsman Pierre Danielsson. Samhället som drabbades brändes upp direkt efter upptäckten. Men samtidigt är det viktigt att alla biodlare lär sig förebyggande åtgärder och ser till att få flyttillstånd innan man flyttar bin eller utrustning utanför församlingen.

SBRs rådgivare i biodlingsfrågor

Karina Karlsson

Har du en knepig fråga om biodling som inga kollegor kan lösa eller behöver goda råd? Då kan du ta kontakt med SBR:s nya biodlingsrådgivare, Karina Karlsson. Här kommer ett brev från henne till alla medlemmar.

Hej!

Jag heter Karina Karlsson och jag jobbar som rådgivare i biodlingsfrågor på SBR – Sveriges Biodlares Riksförbund. Jag finns här för att svara på frågor om allt som rör bin och biodling. Har du till exempel frågor som du inte lyckats få ett svar på i din egen förening kan du vända dig till mig så ska jag göra allt jag kan för att du ska få ett svar på din fråga. Är det rena bihälsofrågor du vill ha svar på kontaktar du i första hand bihälsokonsulent Preben Kristianssen.

Du är välkommen att ringa mig på 0142-48 20 04 eller maila mig på karina.karlsson@biodlarna.se

Kontaktinformationen finns även på hemsidan under fliken personal.

Vänliga hälsningar

Karina Karlsson
Rådgivare Biodlingsfrågor

Modern biodling gynnar varroa - ny amerikansk forskning

"k9544-1" (CC BY 2.0) by USDAgov

Modern biodling gynnar spridningen av varroakvalstret, kanske den främsta faktorn bakom den omfattande bidöden, i synnerhet i USA. Det framgår av en artikel i tidningen Science Daily, How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices. Vilda bisamhällen ligger långt ifrån varandra och kvalstren får sällan möjlighet att lyfta från samhälle till samhälle. Svärmning är ett sätt för bina att reglera mängden kvalster i samhället. Men när vi biodlare hindrar svärmning och lägger våra kupor i stora bigårdar, så blir det lätt för varroakvalstren att sprida sig från samhälle till samhälle.

Varroakvalstrets självbevarelsedrift betyder att de inte tar död på ett vilt bisamhälle eftersom då kommer kvalstren också att dö (svårt att hitta nya hem). Men i en bigård kan de enkelt flytta till nästa kupa och fortsätta. Detta leder till stora förluster för biodlaren. Nya bekämpningsmetoder behövs och vi bör revidera vår syn på varroakvalstret enligt Gloria DeGrandi-Hoffman, forskningsledare vid U.S. Department of Agriculture-Agricultural Research Service, Carl Hayden Bee Research Center, Tucson, Arizona.

- Colony losses in the U.S. are at unsustainable levels for commercial beekeepers. These beekeepers supply colonies for the pollination of crops that represent one-third of U.S. agriculture and are essential components of heart healthy and cancer-prevention diets ... This research provides evidence that the tried and true ways of controlling Varroa are no longer feasible, and that new methods that are designed for control of a migratory pest are required.

Referens
Entomological Society of America. "How varroa mites take advantage of managed beekeeping practices: Closer colonies and less swarming allow mite populations to grow and spread." ScienceDaily. www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170509141907.htm (accessed June 23, 2017).

Fin bigård i Båstad

Fredrik Thunberg fick syn på några väldigt vackra bikupor på Norrvikensträdgårdar i Båstad. De var sponsrade av diverse företag och det fanns även en visningskupa i mitt i trädgården. Vid visningskupan fanns det information om biodling, på svenska och engelska, samt en förklaring om hur viktiga bina är för oss. 

Kuporna sköts av Biföreningen Lilla Båstad och de har jobbat med sponsrade bikupor i flera år. Sponsringen ger intäkter till föreningen och bra marknadsföring och ekoprofil till företagen.

- Vi ger företag denna unika möjlighet att hyra en bikupa under 3 år på Norrviken. Därmed visar företagen att just dem bidrar till att bevara och utveckla bisamhällen som är en av de viktigaste pusselbitarna för mänsklighetens fortlevnad på vår planet. Under de senaste åren har det varit otrolig uppmärksamhet kring biodlingar och biets viktiga egenskaper för samhället.

Bild; F Thunberg

Bild: F Thunberg

FlowHive har fått en svärm

Bild: C Thuresson

Svärmen

Nu har vår FlowHive fått hyresgäster i form av en svärm som fångades in av Catharina Thuresson. Vi hoppas nu att svärmen trivs med sin nya bostad och blir ett starkt samhälle.

Distriktsmöte om FlowHive
Söndag den 30 juli, kl 13.30, bjuder vi in intresserade distriktsvänner till Skälby för att höra mer om våra experiment med FlowHive och förhoppningsvis kan vi tappa upp lite honung som uppvisning. Biodlare från hela distriktet är varmt välkomna!

En annons om detta läggs snart ut på distriktets hemsida.

Hönsbytardagen i Västrahult

Conny väntar på kunder

Den årliga Hönsbytardagen i Västrahult utanför Rockneby ägde rum lördag 10 juni. Margaretha Bjerker och Conny Johansson representerade föreningen och sålde honung, lotter samt berättade om biodling med hjälp av vår visningskupa.

Hönsbytardagen har anordnats sju år i rad nu av Kackelklubben med Annacarin Henriks i spetsen. Förutom mycket köp och sälj av höns fanns det flera attraktioner för hela familjen: gårdsbutiksförsäljning, åktur med ardennerhäst och vagn samt clownen Mike.

Allergi och biodling - en svår kombination!

Jag (Alastair Creelman) har skrivit denna hemsida sedan 2009 och har varit både ordförande och sekreterare i Kalmarbygdens biodlarförening men nu måste jag avveckla min biodling. Anledningen är allergi. Jag upptäckte redan för 8 år sedan att jag var allergisk mot bistick och efter ett par besök på sjukhuset fick jag möljighet att gå genom en desensibiliserings-behandling. Det betyder att man får regelbundna sprutor med bigift under kontrollerade former för att skapa en resistens.

Behandlingen tog ungefär tre år och sedan tog jag ett stick för att se om jag hade blivit immun. Det gick bra, jag fick en vanlig reaktion bara, och jag trodde att faran var över. Men i somras fick jag ett stick som framkallade en kraftig reaktion och ytterligare ett hastigt besök på sjukhuset. Det känns lite pinsamt när doktorn frågar hur jag blev stucken och jag säger att jag är biodlare! I alla fall insåg jag att allergin är kvar och allt pekar på att jag borde sluta med biodling.

Nu har jag lämnat över mina två kupor till föreningen och en av de har fått en FlowHive skattlåda längst uppe. Just det samhället är mycket starkt och jag tror att de kommer att fylla vår FlowHive-låda med honung ganska snart! Men det känns riktigt konstigt att komma till bigården och inse att jag inte behöver kolla mina kupor.

Jag fortsätter att skriva denna blogg och är kvar som sekreterare till årsmötet men jag inser att mina dagar som biodlare är räknade. Jag känner flera som har behövt sluta på grund av allergi så mitt problem är inte alls ovanligt. Jag fortsätter att rapportera om biodling, fast på lite avstånd!

Bimöte 4 juni

Dagens möte på Skälby lockade 19 medlemmar plus en del nyfikna vänner och släktingar. Flera kupor har nu två eller tre skattlådor på (se nedre bilden) och vi hoppas på en första honungsskörd före midsommar. Dagens aktiviteter bestod av bland annat att sköta våra fina rabatter (regn behövs!), transportera en hög planteringsjord, kontrollera hustaken för läckage och genomsöka bigården för spik och andra metallobjekt med en magnetapparat (se bilden till höger).

Manhattan!

Vi vill också passa på att påminna medlemmar om nästa bimöte 18 juni då vi får besök av Uppvidinge Biredskap. Behöver du glasburkar eller annan biredskap så gäller det att ringa (072 532 8987) och beställa det du behöver före den 18 juni så tar de med sig beställningarna till bigården. Betalning via Swish samt kort funkar.

Bidöden fortsätter i USA

Amerikanska biodlare förlorade en tredjedel av sina samhällen under året enligt en artikel i USA Today, A third of the nation's honeybee colonies died last year. Why you should care. Det låter som en katastrof men trenden är trots allt positiv om man jämför förlusterna under de senaste åren. 2012-2013 dog cirka hälften av USA:s bisamhällen och under de senaste åren har siffran hamnat kring 40%. Experter är försiktiga och även om trenden går åt rätt håll är läget fortfarande allvarlig.

"I would stop short of calling this 'good' news," said Dennis van Engelsdorp, an assistant professor at the University of Maryland. "Colony loss of more than 30% over the entire year is high. It's hard to imagine any other agricultural sector being able to stay in business with such consistently high losses."

Bakom den omfattande bidöden ligger som bekant flera faktorer som parasiter (framför allt varroa), pesiticider och ensidigt jordbruk. Denna film uppmanar allmänheten att köpa lokal honung, undvik pesticider i trädgården och fundera över att bli biodlare.

Bin behöver vatten

CC BY-SA Some rights reserved by Bartosz Kosiorek Gang65 on Wikimedia Commons

Just nu råder det vattenbrist i stora delar av landet samtidigt som bisamällen växer kraftigt. Då är det väldigt viktikt att se till att dina bin har tillgång till vatten. Ett radioreportage av P4 Blekinge, Bin behöver hjälp att släcka törsten, intervjuar Anita Danielsson från Hulta i Ronneby. Hon berättar om hur du kan väldigt enkelt hjälpa bina.

- Man kan antingen ha ett fågelbad eller bara en skål med vatten, då gärna med lecakulor eller spelkulor så man hjälper dem att inte drunkna. Gärna med sluttande kanter.

Lyssna på radioreportaget här.

Bimöte 21 maj och FlowHive på plats

Söndagens biträff på bigården så samlades 16 medlemmar för lite arbete i bigården. Solen  strålade härligt och jobbglädjen var på topp. Vi har nu placerat ut flow hivens yngelrum på en av föreningens bikupor så att ramarna byggs ut innan drottning och bin tillsätts.

Föreningen hade även besök av Ivar Engquist som berättade hur bigården startades, lite bitips och hur man sköter sina bin på bästa sätt. Som en härlig avslutning på bidagen så intogs sedvanlig kaffe, hembakad äppelkaka samt mycket bisnack.

Den 18 juni kl 13:30 kommer Uppvidinge Biredskap på besök. Behöver man glasburkar eller annan biredskap så gäller det att ringa (072 532 8987) och beställa det du behöver före den 18 juni så tar de med sig beställningarna till bigården. Betalning via Swish samt kort funkar.

Enkät om vinterförluster

Den 5:e maj påbörjades årets enkätundersökning angående övervintringen. Ju fler svar som kommer in desto mer tillförlitlig kommer data kring denna att vara. Därför hoppas vi att alla medlemmar kan ägna några minuter åt att besvara enkäten, oavsett om alla dina samhällen har överlevt vintern eller om de har haft små eller stora förluster.

Syftet med denna enkätundersökning är att få in data om vinterförlusterna 2016-2017 och om faktorer som kan ha betydelse för övervintringen. Enkäten är ett led i det samarbete om förluster som pågår inom COLOSS, en internationell organisation som arbetar med frågor kring bihälsa.

Frågeformuläret har tagits fram av en arbetsgrupp inom COLOSS, och det är samma som används i ett stort antal länder. Det kan således finnas frågor som inte känns så relevanta för Sverige.

Fyll i enkäten Övervintring 2016/17. Enkäten kan besvaras fram till och med den 4:e juni. 

Informationsdag om biologisk mångfald och naturliga pollinatörer

Det finns stora möjligheter att skapa bra villkor för nyttoinsekter i de ekologiska fokusarealerna (EFA) som i sin tur angriper skadeinsekter och minskar behovet av kemisk bekämpning. Trädor och obrukade fältkanter kan i förlängningen bidra till både bättre pollinering och högre skördar.

Länsstyrelsen Kalmar län ordnar ett möte 8 juni för lantbrukare och biodlare om hur vi kan gynna pollineringsinsekter i slättlandskap och skapa skyddszoner och ekologiska fokusarealer (EFA). Gästtalare på mötet är Petter Halldén (naturvårdsrådgivare HS Konsult), Nina Nilsson (Greppa Näringen, Länsstyrelsen) och Dennis Ljungström (Lantbruksenheten, Länsstyrelsen). Mötet äger rum på Karlsborgs gård utanför Ljungbyholm 13.00 - 16.00. Länsstyrelsen bjuder på fika.

Anmälan senast 2 juni till nina.h.nilsson@lansstyrelsen.se eller 010-223 8335.

BeeScanning - en app som upptäcker varroaangrepp

Ett nytt svenskt projekt försöker ta fram en mobilapp som ska analysera bilder från dina samhällen och ge dig information om hur mycket varroakvalster du har. Projektet heter BeeScanning och leds av Björn Lagerman tillsammans med ett internationellt team forskare och biodlare. Just nu samlar de in bilder från hundratals biodlare som visar ramar fyllda med bin. Dessa bilder analyseras för att hitta alla varroakvalster och all information lagras i en databas. När de har fått in tillräckligt många bilder (tusentals behövs) tar de sedan fram en app som ska lanseras mot slutet av året. Med hjälp av appen ska biodlare kunna analysera sina egna samhällen utan hjälp av andra insamlingsmetoder.

BeeScanning är fortfarande i uppbyggnadsfasen och samlar in pengar genom en s. k. crowdfunding kampanj (en webbsida där du kan bidra med egen insats). För att kunna utveckla appen behöver de samla in 50 000 kr och just nu saknar de bara cirka 25% av summan. Du kan själv bidra - även 50 kr gör skillnad!

På webbsidan finns en bra film som berättar om projektet och här ser du en enklare version.

BeeScanning from Björn Lagerman on Vimeo.

Bimöte 7 maj

Cirka 20 medlemmar samlades för dagens bimöte på Skälby i härlig solsken. Förutom den sedvanliga fikastunden med kladdkaka och kaffe fick vi njuta av grillmat och vi tackar Jadwiga och Kerstin för ett fint och smakrikt initiativ. En nyhet i bigården är att vi har satt på en pollenfälla på en av föreningens kupor. Vi får se hur mycket pollen vi kan samla.

Inne i stugan fick vi information och frågestund med bitillsynsman Pierre Danielsson som har blivit en regelbunden och uppskattad gäst på Skälby de senaste åren. Han kunde konstatera att de senaste årens problemen med amerikansk yngelröta i regionen var nu lösta men det är viktigt att alla följer regelverket kring flyttning av bin och redskap samt att vi är pålästa inom bihälsa. Många bisamhällen i regionen har dött under vintern och ett vanligt problem är utsot, att bina inte har kunnat rensa sig utomhus och i stället smutsar ner kupan. Anledningar till utsot är brist på mat eller fel sorts mat, till exempel bladhonung. Utsot kan även leda till utbrott av nosema, en allvarlig svampinfektion (läs mer om nosema). En bra åtgärd mot detta är att byta ut äldre, mörka ramar regelbundet. Har du frågor om bihälsa får du gärna ta kontakt med Pierre, tel 070-5722319.

Några datum att skriva upp:
18 juni får vi besök av Uppvidinge Biredskap och vill du beställa varor ta kontakt med dem i förväg.
30 juli tar vi emot besökare från andra föreningar i disktriktet för en temadag om FlowHive.

Ny biredskapsaffär

Nu finns det en biredskapsaffär cirka en timmes bilresa från Kalmar. Uppvidinge Biredskap Handel i Dubberås utanför Älghult öppnade sina portar 29 april och Fredrik och Adam från vår förening var på plats.

De säljer de mesta du kan behöva: burkar, kupor, foder, vax, skyddskläder, redskap för honungshantering, drottningodling och varroabekämpning mm. De har öppet tisdagar 17.00 - 20.00 utom 30 maj, 11 juli och 3 oktober. Telefon 072 532 8987.

Bilder: Fredrik Thunberg

Kylig start till bisäsongen

Det kyliga vädret har inte gett våra bin en bra start på säsongen och en del biodlare blir oroliga för honungsskörden enligt ett radioreportage av SR P4 Kronoberg, Honungsskörden hotad av det kalla vårvädret. I reportaget intervjuas biodlaren Leif Olofsson från Boastad nära Älmhult vars bin inte har varit ute på ganska länge. Utan möjlighet att hämta nektar och pollen själva är bina beroende på stödfodring och det är värt att kontrollera om dina samhällen har tillräckligt med foder just nu.

Säsongen kan nu bli så kort att honungsskörden blir mindre än normalt. En annan risk med den kalla våren är att binas mat tar slut, innan bina kan fylla på förråden.

– Har de mat i bikupan håller de värmen, men tar maten slut dör bina, säger Leif Olofsson.

Lyssna här på radioreportaget.

Större vaxmott - miljöhjälte?

"Frames attacked by wax moth" (CC BY-SA 2.0) by tobo

För biodlaren är större vaxmott ett skadedjur som kan äta upp utbyggda vaxkakor och mellanväggar. När man staplar lådor med utbyggda ramar under vintern läggs tidningpapper mellan lådorna som skydd mot större vaxmott. Men nu har man upptäckt att vaxmottets larver äter inte bara vax men även plast.

Enligt en artikel från SVT Nyheter, Biodlarnas plåga – framtidens miljöhjälte?, har spanska forskare upptäckt att larverna äter plast och kan därmed bryta ned polyetenplaster bättre än någon annan metod. Detta kan ha stora konsekvenser för hur vi tar hand om en del av världens plastpåsar - ett gigantiskt miljöproblem idag eftersom plastpåsar tar hundratals år att brytas ner i naturen.

Referens
Bombelli, P, Howe, C J, Bertocchini, F. Polyethylene bio-degradation by caterpillars of the wax moth Galleria mellonella, Current Biology, Volume 27, Issue 8, April 2017.

Bimöte med besök

Samling inför eftermiddagens aktiviteter

Det första bimötet för säsongen ägde rum i typiskt aprilväder med sol, kyla, lite regn och även hagel under eftermiddagen. Vi fick i alla fall göra snabba kontroll besök i föreningens samhällen och kunde konstatera att ett par stycken inte hade överlevt vintern. Annars gjorde vi lite vårstädning och en bra diskussion med fika i klubbhuset.

Under förmiddagen hade studiecirkel Mitt första år som biodlare sitt första möte med 13 entusiastiska nybörjare under ledning av Fredrik Thunberg och Adam Hjort-Ström.

Besökare från Naturskyddsföreningen

Under eftermiddagen fick vi också besök av cirka 20 medlemmar i Naturskyddsföreningen. Alastair Creelman och Erik Olsson informerade dem om föreningen och biodling i stort och vi hoppas att de har fått lite insikt i biodlingens grunder.

Vid nästa möte, söndagen den 7 maj, har vi vårt första temamöte med det alltid aktuella ämnet bihälsa. Bitillsynsmannen Pierre Danielsson kommer och informerar om bihälsa, sjukdomar och förebyggande åtgärder. Om du har frågor om detta bör du boka tiden i din almanacka!

Vi planerar en temadag per månad och vi återkommer med programmet lite senare.