Temamöte om honungskvalitet

Ingmar Wahlström leder diskussionen

Dagens gäst på Skälby var Ingmar Wahlström från Torsås, vice ordförande i SBR och ordförande i SBRs kvalitetskommitté, som pratade om honungskvalitet. Vi var 13 medlemmar som deltog i mötet och det blev en bra diskussion om olika aspekter av honungsproduktion.

När smakar honung som bäst frågade Ingmar som inledning. Svaret är självklart - direkt från kakan. Om det smakar bäst på kakan kan vi fundera över hur vi bäst kan bevara smaken och känslan av färsk honung. När vi silar och rör om honungen tillför vi luft och det påverkar smaken. Om vi dessutom värmer upp honungen försvinner viktiga ämnen. Försiktig behandling är det som gäller alltså. Ett förslag var att inte finsila och i stället försöka skumma bort eventuella partiklar. Se till att du håller ditt redskap rent och byter bort till exempel silar med jämna mellanrum.

Som livsmedel styrs all honungsproduktion av Livsmedelsverkets föreskrifter och där hittar du alla gällande regler. Biodlare som endast säljer sin egen honung utan tillsatser betraktas som primärproducenter. Producerar du mer än 1000 kg per år får du anmäla din produktion till länsstyrelsen. Honung som innehåller andra substanser eller tillsatser får inte marknadsförs som honung och i stället får det heta något i stil med blandning av honung och xxx. Om bina har dragit på lind/ljung/raps osv får det heta lindhonung men inte om du smaksätter den under produktionen. Du får gärna lägga till ortsnamn (Kalmarhonung, Ölandshonung osv) och det har visat sig vara en framgångsrik försäljningsstrategi. Honungskvaliteten bygger på tre ben: honungsbedömningen (vattenhalt och renhet), bihusesyn och etikettreglerna.

Andra intressanta fakta:

• konsumenter idag vill helst köpa mindra burkar (500g och mindre)
• glasburkar ska användas bara en gång och sedan gå till återvinning
• profilering av lokala honungssorter samt sorthonung är en framgångsrecept

Ett stort tack till Ingmar för en mycket givande möte.