Kylig start till bisäsongen

Det kyliga vädret har inte gett våra bin en bra start på säsongen och en del biodlare blir oroliga för honungsskörden enligt ett radioreportage av SR P4 Kronoberg, Honungsskörden hotad av det kalla vårvädret. I reportaget intervjuas biodlaren Leif Olofsson från Boastad nära Älmhult vars bin inte har varit ute på ganska länge. Utan möjlighet att hämta nektar och pollen själva är bina beroende på stödfodring och det är värt att kontrollera om dina samhällen har tillräckligt med foder just nu.

Säsongen kan nu bli så kort att honungsskörden blir mindre än normalt. En annan risk med den kalla våren är att binas mat tar slut, innan bina kan fylla på förråden.

– Har de mat i bikupan håller de värmen, men tar maten slut dör bina, säger Leif Olofsson.

Lyssna här på radioreportaget.

Större vaxmott - miljöhjälte?

"Frames attacked by wax moth" (CC BY-SA 2.0) by tobo

För biodlaren är större vaxmott ett skadedjur som kan äta upp utbyggda vaxkakor och mellanväggar. När man staplar lådor med utbyggda ramar under vintern läggs tidningpapper mellan lådorna som skydd mot större vaxmott. Men nu har man upptäckt att vaxmottets larver äter inte bara vax men även plast.

Enligt en artikel från SVT Nyheter, Biodlarnas plåga – framtidens miljöhjälte?, har spanska forskare upptäckt att larverna äter plast och kan därmed bryta ned polyetenplaster bättre än någon annan metod. Detta kan ha stora konsekvenser för hur vi tar hand om en del av världens plastpåsar - ett gigantiskt miljöproblem idag eftersom plastpåsar tar hundratals år att brytas ner i naturen.

Referens
Bombelli, P, Howe, C J, Bertocchini, F. Polyethylene bio-degradation by caterpillars of the wax moth Galleria mellonella, Current Biology, Volume 27, Issue 8, April 2017.

Bimöte med besök

Samling inför eftermiddagens aktiviteter

Det första bimötet för säsongen ägde rum i typiskt aprilväder med sol, kyla, lite regn och även hagel under eftermiddagen. Vi fick i alla fall göra snabba kontroll besök i föreningens samhällen och kunde konstatera att ett par stycken inte hade överlevt vintern. Annars gjorde vi lite vårstädning och en bra diskussion med fika i klubbhuset.

Under förmiddagen hade studiecirkel Mitt första år som biodlare sitt första möte med 13 entusiastiska nybörjare under ledning av Fredrik Thunberg och Adam Hjort-Ström.

Besökare från Naturskyddsföreningen

Under eftermiddagen fick vi också besök av cirka 20 medlemmar i Naturskyddsföreningen. Alastair Creelman och Erik Olsson informerade dem om föreningen och biodling i stort och vi hoppas att de har fått lite insikt i biodlingens grunder.

Vid nästa möte, söndagen den 7 maj, har vi vårt första temamöte med det alltid aktuella ämnet bihälsa. Bitillsynsmannen Pierre Danielsson kommer och informerar om bihälsa, sjukdomar och förebyggande åtgärder. Om du har frågor om detta bör du boka tiden i din almanacka!

Vi planerar en temadag per månad och vi återkommer med programmet lite senare.

Ursprungsmärkning och flera biodlare kan minska honungsfusket

CC0 Public domain on Pixabay

Enligt en färsk EU-rapport fuskas det mycket inom honungsindustrin, framför allt blandas honung med andra sockerarter, och nu kräver många experter och organisationer tydligare ursprungsmärkning av honung (se ett öppet brev till Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket från februari i år). Sverige importerar idag mycket honung, cirka 50% av all honung kommer från utlandet, och utan krav på ursprungsmärkning är det enklare att fuska. 

En artikel av SVT Nyheter Småland intervuar Lars Jonsson, ordförande för Ölands biodlarförening, om problemet. Han menar att Sverige behöver först och främst flera biodlare så att vi inte behöver importera så mycket honung.

- Det finns en marknad för att sälja mer, men medelskörden per biodlare är inte så stor. Det bästa vore om det fanns fler biodlare i Sverige som producerade mer. Kunderna vill ha närproducerad honung.

 

Det handlar ju också om att svenska biodlare ser till att hålla hög kvalitet och skapa förtroende hos konsumenterna. Men antalet biodlare i landet ökar stadigt och konsumenterna blir mer medvetna om hur viktig den inhemska biodlingen är för jordbruk och miljön.

FlowHive på plats

Vår nya FlowHive-kupa är nästan klar för inflyttning och snart sätter vi ut den i bigården på Skälby. Här ser du bilder som visar de unika honungsramarna i plast som bina kommer att fylla med honung under sommaren. Sedan när honungen är klar för skattning behöver vi bara vrida på spaken och låta den rinna direkt ner i burken. Så fungerar det i Australien i alla fall och nu ska vi se om FlowHive fungerar lika bra i Småland.

Vi lägger ut rapporter om experimentet med jämna mellanrum under sommaren.

Nu börjar bisäsongen 2017!

Söndag den 23 april är det dags för vårt första möte för året på bigården på Skälby. Vi har redan haft många varma dagar och bina har varit ute sedan länge men när vi träffas är det dags att titta in i kuporna och se hur utvecklingen går (så länge solen skiner de 23:e). Vi träffas som vanligt 13.30 och sedan varannan söndag fram till oktober.

Våra två studiecirklar startar också samma helg. Nybörjarkursen, Mitt första år sombiodlare, startar söndag 23 april på förmiddagen medan fortsättningskursen, Mitt andra år som biodlare, startar lördag den 22 april. De som har anmält sig får mer detaljerad information.

Vi ser fram emot att träffa såväl gamla som nya medlemmar den 23 april!

Bin ser dig

"CyberShot Bee....." (CC BY-NC-ND 2.0) by ViaMoi

Bin ser mycket bättre än vi tidigare trodde. Det visa ny forskning från Sverige och Australien enligt en artikel i Svenska Dagbladet, Bin ser bättre än bra. Vi visste redan att bin kunde se färger men ingen hade gjort tester på hur bra de ser i dagsljus. Bin ser genom facettögon som består av hundratals små fotoreceptorer och därför kan man inte jämföra deras syn med människans. Den nya forskningen visar att bin får en ganska detaljerad bild av världen. Enligt Elisa Rigosi, Lunds universitet:

- Vi visar att ett honungsbi tydligt och med skärpa kan se ett objekt som motsvarar bredden på din tumme när du sträcker ut armen framför dig.

Synen hjälper bina att undvika rovdjur och navigera rätt. Forskarna tror att den nya kunskapen kan användas inom industri för nya artificiella syn- och styrsystem.

Referens
Visual acuity of the honey bee retina and the limits for feature detection. Elisa Rigosi, Steven D. Wiederman & David C. O’Carroll. Scientific Reports 7, Article number: 45972 (2017)

Hybridisering har gynnat "mördarbin"

CC BY-SA Some rights reserved by Ktr101 on Wikimedia Commons

De ökända "mördarbina" som har skapat skrämmande rubriker främst i USA under de senaste 50 åren skapades av en slump. Någre afrikanska honungsbin släpptes av misstag i Brasilien 1956 och lyckades blanda sig med de lokala bisamhällen och blev till slut en mycket aggressiv hybrid som snabbt spred sig genom syd- central- och nordamerika. Dessa "mördarbin" är extremt lättretade och många människor har dödats. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

De afrikanska binas precisa genetiska sammansättning och orsaken till deras stora framgångar är ännu inte kända. I en ny studie har forskaren Matthew Webster och hans forskargrupp vid Uppsala universitet, tillsammans med kollegor i Storbritannien och Brasilien, undersökt dessa frågor genom att sekvensera arvmassan hos 32 afrikaniserade bin. De har sedan jämfört denna med arvsmassan från honungsbin som de samlat in från olika platser runt om i världen i tidigare studier. Detta har gjort det möjligt för forskarna att rekonstruera de afrikaniserade binas evolutionära historia och identifiera gener som varit viktiga för deras anpassningsförmåga och utbredning.

En region i arvsmassan stod ut särskilt i studien. Trots att den största delen av de afrikaniserade binas arvsmassa liknar det hos bin från Afrika så var just denna region mer lik den hos bin från Europa, som fanns på plats i Brasilien innan de afrikaniserade bina började spridas. Det här visar, menar forskarna, att den europeiska varianten av denna del av arvsmassan ger de afrikaniserade bina fördelar. Tidigare studier har kopplat generna i denna del av genomet till storleken på binas äggstockar och strategier för att söka föda, vilket indikerar att dessa egenskaper har varit viktiga för de afrikaniserade binas framgång.

Studien lyfter fram hur hybridisering mellan olika populationer som leder till en mix av genetisk variation är en viktig process under evolutionen. Hybridisering skapar nya kombinationer av genetiska varianter som det naturliga urvalet sedan har att spela med. Denna process verkar ha varit en viktig faktor i de afrikaniserade binas anpassning.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet på myNewsdesk.

Referens:

Nelson, R, Wallberg, A, Simoes, Z, Lawson, D & Webster, M 2017, 'Genome-wide analysis of admixture and adaptation in the Africanized honeybee' Molecular Ecology. DOI: 10.1111/mec.14122