GMO och biodling

Ett stort diskussionsämne bland många biodlare i världen är hur förekomsten av genetiskt modifierade växter (t. ex. majs, potatis, raps) kommer att påverka biodling framöver. Det finns ett stort motstånd mot GMO i Europa men provodlingar finns redan. En av våra medlemmar, Daphne Thuvesson, har skrivit ett inlägg om GMO och biodling.

Intervju med Ivar Engqvist

När började du med biodling?
Vi hade bi hemma och jag fångade svärmar åt farsan. Det var på 1930-talet och alla hade halmkupor. Sedan dröjde det fram till 1972 innan jag kom igång på riktigt och det var på grund av en svärm som landade utanför skolan där jag arbetade. Jag tog hem svärmen, snickrade ihop en kupa och lånade några ramar av en bekant. Då började jag som aktiv biodlare.

Hur gick det sedan?
Det bästa jag har gjort var att skaffa mig en bipaviljong. Det var under 80-talet och paviljongen hade plats för 15 samhällen. Det var lätt att sköta och jag installerade en hiss för att slippa tunga lyft. Idag har jag bara 2 samhällen kvar i trädgården.

Hur gick det till när föreningen bildades?
För ungefär 35 år sedan blev jag medlem i Kalmar Biodlarförening. Vi var för få medlemmar för att bedriva en verksamhet. Vi började se oss omkring efter närliggande föreningar. Efter 10 år var man överens om att bilda Kalmarbygdens Biodlarförening, där Läckeby, Långasjö och Kalmar ingick. Den nya föreningen bestod av ungefär 50 medlemmar, och alla tre föreningar var representerade i den nya styrelsen.
För att kunna driva verksamhet var vi i behov av intäkter och en samlingsplats. Efter förfrågan hos Kalmar Kommun blev vi anvisade 2 byggnader på Skälby som var i ett bedrövligt skick. Det ena hade varit svinhus och det andra hönshus. Samtliga medlemmar BIDROG med eget eller hoptiggt material och inte minst med arbetskraft. Det ena huset inreddes till bipaviljong med 7 samhällen, skänkta av medlemmar. Dessa samhällen sköttes av 2 medlemmar under 1 biår, nästa år utsågs nya biskötare o.s.v. Det andra huset inreddes till ett slungningsrum och ett klubbrum. Nu hade vi fått igång en verksamhet som gav oss intäkter och en gemensam samlingsplats. Intresset att bedriva verksamheten med ideellt arbete är lika stort idag som när vi startade.

Det roligaste med biodling?
Allt. Bina gör som de vill, inte som jag vill. Man måste alltid vara beredd på nya utmaningar.

Har du ett knep som du kan dela med dig?
Jag får inte många stick trots att jag sköter bina utan skydd. Innan jag går in i ett samhälle sätter jag mina händer framför flustret en stund. Då får bina vänja sig vid min doft. Sedan kan jag öppna samhället. Efter varje samhälle ska man tvätta händerna (gärna med en sprayflaska) för att ta bort doften från det första samhället.

Bild och text: A. Creelman

Sveriges nationaldag - 2 svärmar på samma dag

Text och bilder: Jim Sundström

Fredagen den 5 juni var blåsig, mulen och med små, men täta regnskurar. Bina i mina sex huvudsamsamhällen satt inne. Lördagen den 6:e juni var strålande solig så nu blev det fart i samhällena igen även om rapsen var i stort sett överblommad.

Klockan 12.15 satt hela familjen och åt lunch när jag såg en svärm lämna samhälle nummer 6 i min bigård och den slog sig ner ca 3 meter högt i ett slånsnår knappt 15 meter öster om aktuell kupa. Men eftersom jag klippt drottningens båda vingar så sent som den 1 juni var jag helt lugn. Den svärmen kommer att gå tillbaka, när de ser att drottningen inte kan följa med. Trodde jag!

Svärmen slog i en huvudklump med ”skvättar” såväl över denna huvudsvärm som vid sidan av och efter några timmar hade skvättarna samlat sig till huvudsvärmen och inga som helst tecken på en återflykt till ursprungssamhället! Klockan 15.15 var det så dags för svärm nummer 2 ifrån mitt samhälle nr. 9. Mindre svärm, som slog i samma slånsnår, men på lägre, bekväm höjd och strax innanför ett elstängsel, som man var tvungen att forcera när svärmen skulle samlas in.

Mina tre reservbottnar var slut, eftersom jag tagit en svärm ifrån ett av mina andra samhällen den 26 maj samt gjort två avläggare ifrån andra samhällen med i stort sett färdiga drottningceller så sent som den 1 juni. Dessutom den svärm som nu gick på eftermiddagen kom ifrån det samhälle jag tog ursprungsdrottningen ifrån den 26:e för att göra en separat avläggare av. Efter att ha checkat med kollegor i föreningen fick jag rådet att kontakta Conny Johansson, som ju är en av våra erfarna svärmhämtare.

Conny satt med middagen men han var på plats inom en timme och resultatet av hans jobb kan ni själva studera på bildsviten jag passade på att knäppa medan Conny arbetade. Båda svärmar var lugna och mätta så några stora problem förorsakade de inte Conny trots att han ju fick ta ner den största svärmen ifrån en trappstege.

Det hjälper att ha reservmaterial till hands men eftersom jag började säsongen med endast 8 samhällen – har gjort mig av med två i mellantiden - så förväntade jag mig inte att behöva ha flera än tre reservbottnar. Lådor och ramar har jag flera av men min ramstorlek, SVEA, är inte populär nu för tiden, så jag kan inte med lätthet sälja vare sig avläggare eller svärmar. Flera svärmar lär jag få!

Så fort vädret blir soligt och varmt igen och hallonen slår ut, så blir det dags för kvarvarande 2 samhällen, som jag vare sig delat eller att de själva har svärmat, så…. För så starka samhällen som jag har i år har jag tidigare aldrig upplevt. De som övervintrat i uppstaplingskuporna har gått på 20 helramar Svea och de i mina två trågkupor på 17 helramar Svea. Plus att de alla har gott om 1/ 2 Svea skattlådor över sig. Första skattningen den 1 juni gav på dessa sex samhällen 203 kg netto finsilad honung TROTS svärmar och avläggare. Så nog har jag starka och produktiva undersåtar , eller hur?