Ljusförorening påverkar blommor och bin

Photo by Garth Manthe on Unsplash

Våra upplysta städer med artificiella ljuskällor stör dygnsrytmen hos både växter och pollinerande insekter enligt en artikel i Dagens PS, Så skadas bin – av dina strålkastare. Brittiska forskare har undersökt hur malar påverkas av artificiella ljuskällor på natten och upptäckte att malarnas pollineringsinsatser minskade kraftigt. Malarna lockades mer av strålkastare än växter och pollineringen drabbades avsevärt.

Insekterna och växterna blir helt enkelt förvirrade av det artificiella ljuset och deras dagsrytm rubbas, när de inte vet om det är dag eller natt. På så vis uppstår en stress som kan påverka fotosyntesen.

Eftersom växter störs av all belysning på nätterna påverkas även insekter som bin. Växterna producerar mindre pollen, deras växtrytmen störs och bina har mindre att hämta. Dessutom störs i princip alla, inklusive oss människor, av en störd dagsrytm, ungefär som vi störs av jetlag efter långa flygresor.

En artikel från brittiska BBC, How light pollution disrupts plants' senses, beskriver forskningen i mer detalj. Ljusförorening, tillsammans med miljöförstöring, kemikalier och klimatförändringar, bidrar till sämre levnadsförhållanden för pollinerande insekter och det syns i en dramatisk populationsminskning under de senaste åren.

Pollinator populations are steadily declining, and ecologists like Seymoure fear it's the result of a confluence of stressors, including light pollution, chemical pollution, climate change, and habitat loss. Insects are an essential keystone to life on this planet, and as we lose them, the species domino effect becomes clearer.

Digitalt seminarium om biavel

"Queen Bee" (CC BY-NC-ND 2.0) by Randy E. Gibson

SBR centralt, med Ann Elgemark i spetsen, driver ett projekt som gäller avel med våra honungsbin. Den 4:e mars hölls ett seminarium i Skövde för Skaraborgs biodlare som sändes via Zoom till samtliga distrikt i landet. Föredragshållare var Berth Thrybom, expert på biavel och Renee Lindell, drottningodlare från Karlskrona.

Målet med dagen är att få fördjupade kunskaper i drottningodling och lära oss hur vi ska tänka och göra när det gäller selektering och testning av drottningar. Med ökad kunskap kan vi skapa lokala samarbeten för att få fram bra bin som är lämpade för de lokala förutsättningarna.

I Kalmar var 26 biodlare samlade på Skälby gård för att ta del av informationen. En bedömning av föredragen efterfrågades och de fick betyget fyra på en femgradig skala, av de närvarande biodlarna från Södra Kalmar läns biodlardistrikt.

Humlor lär sig lösa problem genom observation

Photo by Proinsias Mac an Bheatha on Unsplash

Humlor lär sig lösa problem genom att titta på sina mer erfarna kamrater, har forskare från Queen Mary University of London i Storbritannien funnit, enligt en artikel från BBC, Bumblebees learn to solve puzzles by watching peers. 

Forskarna tränade en uppsättning bin att öppna en pussellåda med en sockerbelöning. Lådan kunde öppnas genom att vrida på ett lock för att komma åt sockerlösningen - locket kunde roteras medsols genom att trycka på en röd flik, medan en blå flik kunde roteras motsols. Forskarna tränade några lärarbin att använda en av dessa metoder för att öppna locket medan "observatörsbin" tittade på. När observatörera sedan fick öppna lådan så valde 98% den metod som de hade observerat, även efter att de upptäckt den alternativa metoden. Studien fann också att bin med en demonstrator öppnade fler pussellådor än kontrollbin. Detta tyder på att bina lärde sig beteendet socialt snarare än att själva upptäcka lösningen, sa forskarna.

Bin navigerar med hjälp av landmärken, vägar och vattendrag

Photo by Ricardo Gomez Angel on Unsplash

Bin har ju en otrolig förmåga att navigera i naturen. De använder solen, magnetiska fält och sitt luktsinne för att hitta foder och för att hitta hem. Men en artikel i Science Blog, Bees Follow Linear Landmarks To Find Their Way Home, Just Like The First Pilots, beskriver hur bin använder även linjära landmärken som vattendrag, vägar och murar för att hitta hem. De lär sig snabbt vilka linjer pekar hemåt och letar efter kända vägar när de orienterar sig.

En grupp tyska forskare har publicerat sina upptäckter i en vetenskaplig artikel, Generalization of navigation memory in honeybees. De använde små sensorer på testbin som fick hitta hem till kupan från för dem okända platser. Efter att ha kartlagt binas flygvägar såg forskarna ett mönster som tyder på att raka linjer i landskapet hjälper de att navigera. De letade aktivt efter kända vägar. En av forskningsteamet, Dr Randolf Menzel, Freie Universität Berlin, menar:

Here we show that honeybees use a ‘navigation memory’, a kind of mental map of the area that they know, to guide their search flights when they look for their hive starting in a new, unexplored area. Linear landscape elements, such as water channels, roads, and field edges, appear to be important components of this navigation memory.

Bimöte i Hultsfred 12 mars

Vena-Hultsfred biodlarförening inbjuder till Venaträffen 2023 söndagen den 12 mars, klockan 1400-1600.

Professor (emeritus) Bengt Nihlgård föreläser om biodlingens historia. Bengt är själv erfaren biodlare och är professor i skogens ekologi m.m. och således mycket kunnig om växter, djur och natur.

Venaträffen sker som vanligt i Vena bygdegård (Kristdalavägen 10, 577 90 Hultsfred). Fika finns att köpa på plats (smörgås, kaffe och någon kaka). Som vanligt genomför vi även ett mindre lotteri.

Anmälan sker till vena.hultsfred.biodlarforening@gmail.com

Vi behöver ha din anmälan senast onsdagen den 8 mars så att vi kan inhandla och förbereda fika och lokaler (max antal deltagare är 100 personer).

Vänligen/ Vena-Hultsfred biodlarförening Mvh/Torbjörn Engelkes