Världens biarter kartläggs

Photo by Jaël Vallée on Unsplash

Forskare kartlägger över 20 000 biarter i världen och börjar få en bild över var de största populationer finns och var de hotas av utrotning, enligt ett radioreportage av SR Vetenskapsradio, 20 000 biarter kartläggs över hela världen (lyssna via spelaren nedan). Eftersom två tredjedelar av världens livsmedelsgrögor och 90% av alla vilda växter kräver pollinering är dessa insekter nödvändiga för vår livsmedelsproduktion och miljön vi lever i. Vi har omfattande information om de vanligaste arterns, som honungsbiet, men det finns stora kunskapsbrister kring de flesta arter, i synnerhet i otillgängliga områden. Forskarna har samlat in all data och tagit fram en världskarta som visar vilka områden som är bitätaste. 

Mer information om detta finns i en artikel av brittiska BBC, Global map of bees created in conservation first.

Världens största biart återupptäckt

Simon Robson, honorary professor of biology at the University of Sydney andCentral Queensland University in Australia, with Wallace’s giant bee (Megachile pluto).© ClayBolt : claybolt.com

Ett internationellt forskarteam har hittat på en ö i Indonesien en biart som alla trodde var utrotad, Wallace's Giant Bee (Megachile pluto), enligt ett pressmeddelande på Scimex, World's biggest bee found. Jättebiet har ett vingspann på 6 cm och har inte setts sedan 1981. Drottningen bygger sitt bo hos trädlevande termiter och en anledning till artens försvinnande är den omfattande skogsavverkningar som har skett i området under de senaste åren. Forskarna hoppas nu att kunna hitta flera bon och utveckla en strategi för att kunna skydda den återstående populationen. Enligt naturfotografen Clay Bolt (som tog den ovanstående bild):

To see how beautiful and big the species is in real life, to hear the sound of its giant wings thrumming as it flew past my head, was just incredible. My dream is to now use this rediscovery to elevate this bee to a symbol of conservation in this part of Indonesia.

Slutstädat för året på bigården

Eftersom både honungsbedömningen och det fysiska årsmötet blev inställda p g a coronaläget passade några medlemmar på att städa i bigården. En härlig höstsöndagsförmiddag blev det och nu kan bigården vila fram till våren. Tack till alla som ställde upp!

Honungsbedömningen skjuts upp till ett senare datum. De som har lämnat in burkar kommer att få ett meddelande när bedömningen är klar.

Bilder: C. Hult

Årsmötet blir digitalt

På grund av coronarestriktionerna kommer årsmötet 22 november att bli ett digitalt möte, alltså inget möte på Skälby. Vi kommer att maila ut alla handlingar samt en enkät där du kan svara på alla förslag med antingen ett JA eller om du svarar med ett NEJ med en efterföljande ruta där man skriver eget förslag, t ex Godkänner du den föreslagna styrelsen? JA eller NEJ. Om NEJ skriv eget förslag. Svaren ska komma in senast lördag den 21 november. Flera instruktioner kommer i ett mailutskick till alla medlemmar.

Vaxsmältningsdagen inställd

Meddelande från styrelsen

Idag har styrelsen fattat ett formellt beslut att ställa in vaxsmältningsdagen. Den skulle ägt rum nu på lördag, den 14. november, men pga coronasituationen har vi beslutat att ställa in den. Det är tråkigt att vi måste göra på det sättet men vi måste följa de restriktioner som råder och anpassa oss därefter. Vi hoppas att kunna ordna en ny vaxsmältningsdag någon gång på våren innan bina vaknar till liv och börjar flyga. Vilken dag det blir återkommer vi naturligtvis vid senare tillfälle.

Det är redan nu klart att det planerade årsmötet kommer att påverkas av samma restriktioner och hur vi ska genomföra mötet är i skrivande stund oklart. På söndag den 15. november kommer en utökad styrelse att fatta det definitiva beslutet om hur vi gör med årsmötet. Det finns några förslag men vi återkommer så fort vi har ett beslut om det. 

Därför ber vi samtliga medlemmar om lite tålamod kring den frågan.

Insektspollinering ger bättre skörd trots torka och bladlösangrepp

En ny studie av forskare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) visar vikten av insektspollinering i jordbruk även när växter drabbas av bladlösangrepp och torka, enligt ett pressmeddelande från SLU. Forskarna undersöker hur odling av åkerböna kommer att påverkas av klimatförändringar. Framtiden kommer att bjuda på längre perioder av torka i Sverige och det kan också leda till ökade angrepp av bladlös. Forskningen visar att torka och bladlösangrepp ledde till kraftigt försämrade skörder men om det fanns gott om pollinerande insekter som bin och humlor så kunde skördnivåerna hållas på en hög nivå.

Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.

Under sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Plasttaken som skulle förhindra att regn föll på försöksytornas åkerbönor glittrade i solljuset som en mystisk konstinstallation. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Foto: Chloë Raderschall

Referens
Water stress and insect herbivory interactively reduce crop yield while the insect pollination benefit is conserved. Chloé A. Raderschall, Giulia Vico, Ola Lundin, Astrid R. Taylor, Riccardo Bommarco. Glob Change Biol. 2020;00:1–13.