Bistick - var på kroppen gör det mest ont?

"IMG_0734" (CC BY-NC-ND 2.0) by mattbatt0

Var på kroppen vill du helst undvika bistick? Det undrade forskaren Michael Smith för några år sedan. Enligt en artikel på sajten MentalFloss, The Most Painful Places to Get Stung, According to the Researcher Who Made Bees Sting Him for Science, gjorde han en vetenskaplig studie där han utsatte sig själv för 75 bistick på 25 olika kroppsdelar under en period på 38 dagar. Han tog 3 stick på varje kroppsdel och gav betyg för varje stick på en skala 1-10 beroende på smärtan. Du tror säkert att ett stick på våra känsligaste organ skulle göra mest ont men mest ont enligt Smith var ett bistick på näsan med betyget 9 ut av 10. Näst på listan kom den övre läppen på 8,7. Minst ont hade han när han blev stucken på huvudet och den övre armen.

Smiths erfarenheter publicerades i en vetenskaplig tidskrift (se referens) och han vann dessutom ett pris för sin forskning, Ig Nobel prize: ett pris för vetenskapligt arbete som först får folk att skratta och sedan att fundera.

Referens
Smith ML. 2014. Honey bee sting pain index by body location. PeerJ 2:e338 https://doi.org/10.7717/peerj.338

Honung i rymden!

Den kanadensiska austronauten David Saint-Jacques provar att öppna en burk honung på den internationella rymdstationen ISS. David har varit i rymden 175 dagar och gör många vetenskapliga experiment men har också tid för mer lekfulla inslag som här. Läs mer om hans uppdrag: Canadian Space Agency.

Internationella bidagen, 20 maj

"Honey bee" (CC BY 2.0) by Monkeystyle3000

Den 20 maj firas den internationella bidagen, världsbidagen.

- Fira gärna denna dagen med oss Biodlare. Så ett frö, både hos vänner och i rabatten, säger Monica Selling, ordförande Biodlarna.

Vi är idag 14 000 biodlare. En rekordökning förra året med 1000 fler medlemmar, och det stora intresset för biodling verkar hålla i sig. Sveriges Biodlares Riksförbund har i sitt överklagande av Kemikalieinspektionens nöddispens till landets betodlare klart visat att vi tar ansvar för miljön i dess helhet. En miljö som vi vill ska gynna alla insekter.

- Många biodlare har en stor och djup kunskap i miljöfrågor. Vi följer forskningen och vi speglar tillståndet på miljöfronten, inte minst genom att delta i det internationella miljöarbetet i EU och organisationen BeeLife, berättar Monica Selling.

Viktig att säga är att honungsbin inte konkurrerar ut vilda bin. Förutom vid de stora odlingslandskapen med en gröda. Där får vi vara varsamma med utplacering av antalet bikupor.

- Positivt är det ökande intresse bland lantbrukare för plantering i åkermarkernas kantzoner. Där de sår öar av fler blommande växter över säsongen, säger Monica Selling.

Det pågår flera projekt/initiativ till gagn för alla tama och vilda bin och pollinerare.

Ju fler i Sverige som engagerar sig, och på olika sätt bidrar till att öppna ögonen på arbetskamrater, vänner och bekanta - desto bättre för vår livsmiljö, för våra barn och barnbarn.

- Så ett frö, både hos vänner och i jorden, uppmanar Biodlarnas ordförande Monica Selling.

Källa: Pressmeddelande från SBR på myNewsdesk.

Hänt i bigården

Medlemmar i studiecirkeln

Studiecirkeln, Mitt första år som biodlare, fortsätter och idag, söndagen den 12 maj, var det 14 personer som kom till mötet på bigården. Idag gick de genom olika rammått och biredskap. De fick också undersöka flera bisamhällen och fick sätta på skattlåda samt lägga in drönarramar.

Direkt därefter började det ordinarie bimötet med städning på klubbhusets baksida, skötsel av rabatterna, genomgång av samhällen inklusive vår FlowHive-kupa.

Nästa helg, 17-18 maj är det Bonde på stan på torget och vi behöver fortfarande frivilliga som kan hjälpa till. Det handlar om att stå vid montern et par timmar och prata biodkling och sälja honung och lotter. Inte så krävande! kan du vara med så hör av dig till Muhamed Tatarevic, tel 073-396 4981.

Fyll i enkäten om övervintringen 2018–2019

Nyhet från SBR

För elfte året i rad genomförs under maj månad en enkätundersökning angående övervintringen.

Ju fler svar som vi får in desto mer tillförlitlig kommer data kring övervintringen att vara. Oavsett om alla dina samhällen har överlevt vintern eller om du har haft små eller stora förluster, vill vi gärna att du ägnar några minuter åt att besvara enkäten.
Enkäten, som du kommer till genom att klicka här, kan besvaras fram till och med den 4 juni.

Frågeformuläret som används har tagits fram av en arbetsgrupp inom COLOSS, en internationell organisation som arbetar med frågor kring bihälsa.

Preben Kristiansen
Bihälsokonsulent
preben.kristiansn@jordbruksverket.se

Vårstädning i klubbbhuset

Bild: E. Olsson

Föreningens lokal på Skälby används för möten och som förråd. Idag var det dags att vårstäda och flera styrelsemedlemmar (Muhammed, Erik, Margaretha och Tina) var på plats. Det blev en hel del att kasta. Nu är lokalen mycket fräschare och det finns nu ytterligare några sittplatser. Bra jobbat!

Stadsbiodling inte alltid bra för miljön

"urban beekeeping"by Shawn Caza is licensed under CC BY-NC-SA 2.0

Stadsbiodling har blivit väldigt populär under de senaste åren som du kan läsa bland annat i det senaste numret av Bitidningen. Många av världens storstäder har nu mängder av bikupor på muséer, hotell, varuhus och banker. Bina är oerhört viktiga för pollinering i stadens parker, trädgårder och koloniområden

Men det finns även en baksida som beskrivs i en artikel i den brittiska tidningen The Independent, Urban beekeeping is not saving our precious pollinators – it’s killing them. Stadsmiljön behöver också andra pollineringsinsekter och risken är att honungsbiet konkurrerar ut dem om vi har för många stadsbin. Nya studier visar att ju flera honungsbin desto mindre mångfald bland pollineringsinsekter. Biodling har blivit en viktig symbol för miljön men vi måste se till att det finns också plats för alla humlor, vildbin, flugor och fjärilar som pollinerar.

This is all good for the bee, but it means that native diversity in nature is hardly acknowledged or considered. We cannot forget the flies, the wasps or the moths, that are also important, not only to ecosystems and biodiversity, but also in pollination of plants and flowers. Unfortunately, “Save the Flies and Moths” doesn’t quite have the same impact as “Save the Bees” or “Save the Butterflies”, and a necklace adorned with a brass fly would probably not be a bestseller.

Honungsbiet är en generalist och pollinerar många sorters växter. Faran är att de konkurrerar ut andra insekter som specialiserar sig på några få växter. En lösning kan vara att begränsa antalet bisamhällen i vissa områden och skapa gynsamma miljöer för andra pollineringsinsekter. Enligt Jonas Geldmann, University of Cambridge:

The single most important step for protecting insects is to set aside land dedicated and managed exclusively for nature. This will require more than what any individual can do on their own. This is because what these rare and threatened pollinators need most is large, old, well-connected areas where natural processes can occur.